Industriarbetarnas tidning

”Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar”

10 april, 2014

Skrivet av Ville HENRIK-KLEMENS

5 frågor till Jenny WrangborgVad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Vem skriver du för?

– Jag vill att de som är i en liknande situation som jag ska läsa och känna igen sig, inse att man inte är ensam och att det faktiskt går att göra något åt hur det ser ut. Oavsett om vi jobbar på restaurang, som vårdbiträden eller i fabrik är det samma problem vi möter.

Din nya bok handlar mycket om hur det är att vara utan egen bostad och jobba under taskiga arbetsvillkor. Vissa skulle säkert se detta som personliga misslyckanden. Du verkar se det som samhällsproblem, varför?

– Det är inte vårt fel att det inte finns någonstans att bo eller att vi bara får otrygga anställningar. Det handlar om vilka förutsättningar man har i livet och ett politiskt system som inte fungerar. Vi behöver ett uppvaknande och att folk slutar skylla på sig själva.

Hur ska ett sådant uppvaknande ske?

– Det måste börja med att vi vågar prata om hur vi har det och varför det ser ut som det gör. Det fackliga arbetet är jätteviktigt men det måste ske ute på arbetsplatserna, folk måste sluta se facket som ett försäkringsbolag.

Varför tror du att många unga i dag väljer bort facket?

– Nja, det är nog snarare facket som väljer bort de unga. Unga är också intresserade av att ha det bra på jobbet, det är inte det som är problemet.

Vad kan man säga i en dikt som man inte kan i till exempel en debattartikel?

– Med poesin kan man nå folk på ett annat sätt, det är mer som att sitta och prata med en annan människa än att delta i en hetsig debatt.

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Arbetare visas på nytt sätt

Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.