Industriarbetarnas tidning

”Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar”

10 april, 2014

Skrivet av Ville HENRIK-KLEMENS

5 frågor till Jenny WrangborgVad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Vem skriver du för?

– Jag vill att de som är i en liknande situation som jag ska läsa och känna igen sig, inse att man inte är ensam och att det faktiskt går att göra något åt hur det ser ut. Oavsett om vi jobbar på restaurang, som vårdbiträden eller i fabrik är det samma problem vi möter.

Din nya bok handlar mycket om hur det är att vara utan egen bostad och jobba under taskiga arbetsvillkor. Vissa skulle säkert se detta som personliga misslyckanden. Du verkar se det som samhällsproblem, varför?

– Det är inte vårt fel att det inte finns någonstans att bo eller att vi bara får otrygga anställningar. Det handlar om vilka förutsättningar man har i livet och ett politiskt system som inte fungerar. Vi behöver ett uppvaknande och att folk slutar skylla på sig själva.

Hur ska ett sådant uppvaknande ske?

– Det måste börja med att vi vågar prata om hur vi har det och varför det ser ut som det gör. Det fackliga arbetet är jätteviktigt men det måste ske ute på arbetsplatserna, folk måste sluta se facket som ett försäkringsbolag.

Varför tror du att många unga i dag väljer bort facket?

– Nja, det är nog snarare facket som väljer bort de unga. Unga är också intresserade av att ha det bra på jobbet, det är inte det som är problemet.

Vad kan man säga i en dikt som man inte kan i till exempel en debattartikel?

– Med poesin kan man nå folk på ett annat sätt, det är mer som att sitta och prata med en annan människa än att delta i en hetsig debatt.

Du kanske också vill läsa…

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”