Industriarbetarnas tidning

Katastrofen blev en väckarklocka

24 april, 2014

Skrivet av Ville Henrik-Klemens

Ett år efter Rana Plaza-katastrofenFör ett år sedan dog 1 138 människor i Bangladesh värsta industriolycka någonsin. Katastrofen blev en väckarklocka för industrin men löner som inte går att leva på och trakasserier av fackligt aktiva är fortfarande vardag för textilarbetarna.

– Olyckan skedde inte i ett vakuum, det handlar om en hel industri med mycket dåliga arbetsvillkor, säger Malin Kjellqvist, kampanjansvarig på organisationen Fair Trade Center som i många år bevakat villkoren för textilarbetarna i Bangladesh.

Kollapsen av Rana Plaza var varken den första eller sista dödskatastrofen i Bangladesh textilindustri. Enligt statistik från Bangladesh brandskyddsmyndighet sker ett par hundra fabriksbränder årligen. Men Malin Kjellqvist menar att katastrofens omfattning en väckarklocka – minst 1 138 människor omkom och 2 515 skadades i rasmassorna.

Sedan katastrofen har över 150 stora klädföretag skrivit på ett avtal för att förbättra brand- och byggsäkerheten på fabrikerna. Genom avtalet förbinder sig företagen att finansiera inspektioner och renoveringar av byggnader, samt avbryta samarbete med de leverantörer som inte lever upp till kraven. Bland de första att skriva på var H&M och Lindex.

De oberoende inspektörerna har som mål att besöka 1 500 fabriker fram till augusti och hittills har åtta fabriker fått stänga ned efter att allvarliga säkerhetsbrister upptäckts.

Men inspektörerna kommer inte in överallt. Flera stora klädkedjor har fortfarande vägrat eller avvaktat med att skriva på avtalet – bland dem flera svenska företag som Ikea, Intersport och Fristads, som alla tillverkar kläder i Bangladesh.

– Det är anmärkningsvärt att inte fler har skrivit på. Avtalet är unikt eftersom det ger både lokala och internationella fackförbund möjlighet att förbättra säkerheten, säger Malin Kjellqvist på Fair Trade Center.

Avtalet ses som ett viktigt steg i rätt riktning men Malin Kjellqvist tycker även att de företag som har skrivit på skulle kunna göra mer.

– De borde de ha inköpsstrategier som premierar schysta leverantörer i stället för att hela tiden pressa priserna, säger hon.

Bangladesh är fortfarande det land i världen där lönerna för textilarbetare är allra lägst. Regeringen höjde minimilönen i november förra året från 255 till 450 kronor i månaden. Men en stor del av pengarna äts upp av de hyreshöjningar som brukar följa direkt på höjningar av minimilönen. Dessutom är den nya minimilönen på knappt en femtedel av den så kallade levnadslönen som i Bangladesh ligger på 2 321 kronor.

– Det handlar oftast om unga kvinnor som ensamma försörjer hela familjer på den här lilla lönen. För att få det att gå ihop tvingas många jobba tolv till sexton timmar om dagen, och det påverkar förstås säkerheten, säger Malin Kjellqvist.

Fair Trade Center har i en ny rapport granskat hur de stora textilföretagen arbetar för att höja löner och stärka fackliga rättigheter hos sina underleverantörer i låglöneländer. Till exempel fann de att varken Lindex eller KappAhl har något systematiskt arbete för att stärka arbetarnas fackliga rättigheter.

H&M får något bättre betyg. Företaget har antagit en strategi för att på sikt höja arbetarnas löner, men får kritik för att inte definiera hur hög en skälig lön ska vara. Istället hänvisar H&M till att lönerna ska bestämmas i förhandling mellan arbetsgivarna och de anställda själva. Malin Kjellqvist tror inte att lönerna går att höja tillräckligt genom bara förhandling på fabriksnivå.

– I den bästa av världar skulle det förstås finnas oberoende starka fackföreningar som kunde förhandla upp lönerna på fabrikerna, men facken i Bangladesh är fortfarande svaga och det skulle bli en väldigt ojämn maktrelation, säger hon.

Sedan Rana Plaza-katastrofen förra året har fler och fler textilarbetare organiserat sig fackligt. Efter påtryckningar gick Bangladesh regering i juli förra året med på att göra det lättare för fackföreningar att registrera sig och bara under 2013 registrerades 96 nya förbund i textilindustrin.

Men textilarbetare som organiserar sig riskerar både att avskedas, trakasseras och misshandlas. Det visar en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch från februari i år. Arbetare som intervjuas i rapporten vittnar om hur arbetsgivarna hyrt in kriminella gäng för att misshandla och hota medlemmar i facket både på deras arbetsplatser och i deras hem.

Eftersom de fackliga rättigheterna i Bangladesh är så eftersatta måste enligt Malin Kjellqvist företagen gå före. Ett första steg skulle kunna vara att skriva på ett globalt fackligt ramavtal, vilket hittills endast den spanska klädjätten Inditex som äger Zara har gjort.  Dessutom skulle de kunna skriva på avtal med sina leverantörer i Bangladesh om att garantera att fackföreningar får tillträde till deras fabriker och att arbetarna ska kunna organisera sig utan risk för uppsägning eller trakasserier.

– Lagen som ska skydda arbetarnas rättigheter följs oftast inte. Därför måste de stora klädmärkena gå före och låta arbetarna hos deras underleverantörer veta att det är okej att organisera sig fackligt, säger Malin Kjellqvist.

Artikeln är uppdaterad den 25 maj.

Du kanske också vill läsa…

”Svenska företag i vägen för en hållbar kläd­industri”

”Svenska företag i vägen för en hållbar kläd­industri”

Det har gått ett år sedan fabriken Rana Plaza kollapsade i Savar, Bangladesh. Över 1 138 personer dog i katastrofen och när dammet från spillrorna hade lagt sig blev kollapsen en väckarklocka för omvärlden. Nu går det inte längre att skjuta upp frågan om textilarbetarnas villkor. De svenska företagen måste agera för en hållbar klädindustri.

”Det vore nyttigt för alla att se”

Efter en vecka i Bangladesh återvänder IF Metalls ordförande Anders Ferbe med tron på att det förändringsarbete som har inletts på sikt ska gynna landets textilarbetare. Men det är ingen quick fix och de stora klädföretagen måste stanna och ta sitt ansvar.

Fackföreningar kräver kompensation till rasoffren

Fackföreningar kräver kompensation till rasoffren

Familjerna till de minst 1138 människor som dog i fabrikskollapsen i Bangladesh förra året väntar fortfarande på att bli kompenserade. Fackföreningar världen över kräver nu att multinationella klädkedjor ska betala offrens familjer genom en gemensam fond.

Water samples reveal extreme levels of chromium

Water samples reveal extreme levels of chromium

The forced move of the tanneries from Dhaka, the capital of Bangladesh, to Savar was supposed to save the environment, but specimens taken by Dagens Arbete reveal that a new catastrophe is in the making.

Miljökata­strofen som flyttade

Miljökata­strofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

“The money from the meat will go to my daughter’s education.”

“The money from the meat will go to my daughter’s education.”

Tulin Hossain’s dream is to create the world’s most environmentally friendly tannery in his home village where poverty is extensive. One step on his way are machines from Bölebyn in Sweden.

The environment disaster that moved

The leather tanneries in Bangladesh fell into disrepute for having contaminated a river in an urban area. The government forced them to move away from the capital Dhaka. Now yet another river is being poisoned.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.