Industriarbetarnas tidning

EU-stöd slår igen fabriker

21 maj, 2014

Skrivet av

Företag får inte lägga ner i ena landet och satsa i ett annat med hjälp av statligt stöd som godkänts av EU. Men det görs ändå. Jobb flyttas med skattebetalarnas pengar.

Sverige går inte lottlöst från miljardrullningen inom EU. Volvos hyttfabrik i Umeå har under många år fått transportstöd beviljat av EU. Och ur EU:s strukturfonder har över 40 000 jobb skapats i Sverige under de senaste sex åren, enligt EU.

Stödmiljarder hamnar i Sverige och ger jobb. Men ibland flyttas jobben ur landet med stöd som godkänts av EU.

För drygt tio år sedan funderade den tyska däcktillverkaren Continental på var man skulle bygga ut verksamheten. 

Det fanns två fabriker att välja på. En i Portugal, den andra i Sverige. 

Koncernledningen gav portugisiska Lousado och svenska Gislaved i uppdrag att räkna ut var sin kalkyl. De uppmanades att besvara följande fråga: Vad skulle det kosta att bygga ut fabrikerna så att tillverkningen ökade med 50 procent?

Lousado svarade: Här skulle investeringskostnaden uppgå till 18,7 euro per nyproducerat däck.

Gislaved svarade: Hos oss kostar investeringen 16,5 euro per nyproducerat däck. Billigare i Gislaved – men Lousado fick ändå investeringen. 

Lousado hade en fördel som Gislaved inte kunde matcha: tillgången till statsstöd och bidrag ur EU:s strukturfonder.

Däckfabriken i Gislaved lades ner.

Dagens Arbete besökte arbetarna vid Continentals fabrik i norra Portugal. De bekymrades över att Gislavedsfabriken lade ner. De ville ge allt stöd för att stötta kamraterna i den småländska däckfabriken. Samtidigt var de glada. Arbetsstyrkan skulle nästan fördubblas med 400 nya jobb vilket var mycket i en landsända med hög arbetslöshet. De gladdes också över de nya, moderna maskinerna i fabriken.

Men vem hade betalat maskinerna, Continental själva eller EU:s skattebetalare? 

Svaret på frågan fanns på det portugisiska finansdepartementet i Lissabon. Där fanns dokumenten. 

213 miljoner kronor hade betalats ut i stöd för satsningen på Continental i Lousado.

Inte nog med det. Totalt hade fabriken fått sammanlagt 444 miljoner stödkronor under en tioårsperiod. Under samma tid struntade Continental i princip att nyinvestera i Gislaved.

En del av stödet kom ur EU:s strukturfonder. Resten kom från den portugisiska staten, bland annat i form av skattelättnader.

Storleken på skattelättnaderna bestämdes utifrån försäljningsvolymen (”depending on the sales volume”). Alltså: ju fler däck Continental tillverkade och sålde från sin Portugalfabrik, desto större skatterabatt.

Stödet till Portugalfabriken blev snabbt en EU-fråga. I EU-parlamentet tog svenska ledamöter från S och V upp fallet med Gislaved.  De ville ha svar på frågan: har EU-bidrag betalats ut till ett företag som flyttar jobb? 

Problemet är att EU-parlamentet inte har något att göra med det stöd som betalas ut till exempelvis företag. 

De frågorna bestäms av EU-kommissionen som tillsätts av de olika medlemsstaternas regeringar. Det är EU-kommissionen och ingen annan som bestämmer om det är okej att ge företag statsstöd. 

Att ge statligt stöd till företag är i princip förbjudet inom EU. Men det finns undantag – och det är alltså EU-kommissionen som beslutar om staterna tillåts göra undantag från förbudet.

Men EU-parlamentet kan ha åsikter. En av de parlamentsledamöter som flitigast ifrågasatt systemet är socialdemokraten Göran Färm. 

Som ledamot i EU:s regionkommitté efterlyste han hårdare regler och ökad kontroll så att företag inte kunde flytta jobb med hjälp av EU-bidrag. 

– Det är inget fel i att företag flyttar för att andra länder erbjuder bättre möjligheter. Tvärtom är fri rörlighet en av de största vinsterna med EU-samarbetet. Men det har visat sig vid ett flertal tillfällen att EU-pengar använts dubbelt, säger han. 

– I det nya landet har stöd använts via exempelvis strukturfonderna till ny infrastruktur, industriparker, energiinvesteringar samtidigt som EU också fått gå in och stödja kostnaden för omställning i ursprungslandet.

Färm syftar på EU:s globaliseringsfonder som ska hjälpa de anställda till ny utbildning när ett företag lägger ner. Som till exempel Saab Automobile där många uppsagda kunde börja plugga med stöd av globaliseringsfonderna.

Läs mer:

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.