Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Framtidens energi är förnybar”

10 september, 2014

Skrivet av Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Sverige behöver en blocköverskridande energiuppgörelse för att skapa stabila spelvillkor för näringsliv och hushåll. Och förutsättningar för att komma överens har nog aldrig varit bättre. Verkligheten har hunnit ikapp energidebatten så att gamla konflikter är i realiteten överspelade.

Om skribenten

  • Svante Axelsson är generalsekreterare i Svenska naturskyddsföreningen. Han har i dagarna kommit ut med boken Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Den handlar om hur han anser att övergången till ett hållbart samhälle kan se ut i praktiken.

Tiden talar för att en energiomställning med sikte på 100 procent förnybart. De förnybara energislagen blir billigare för var dag när subventionerna är borträknade. Kärnkraften blir samrtidigt dyrare och dyrare ju mer säkerhetskrav som ställs.

En blocköverskridande uppgörelse skulle kunna bygga på den överenskommelse som Alliansen har tagit fram där subventioner till kärnkraften inte är tillåten. Det finns inte idag något energibolag som egentligen vill bygga ny kärnkraft någonstans i världen om det inte finns några statliga subventioner att förlita sig på. Och i Sverige har Alliansen sagt nej till att ge kärnkraften ytterligare subventioner. Så saken är egentligen klar. Kärnkraften har helt enkelt passerat sitt bäst före datum utifrån en krass ekonomisk bedömning. Mellan skål och vägg är det också precis det som bolagen säger när vi frågar om de vill plöja ned bolagets pengar i ny kärnkraft.

De brittiska planerna på att bygga ny kärnkraft visar med all önskvärd tydlighet hur dyr ny kärnkraft är. De brittiska planerna på ny kärnkraft i Hinkley Point blir inte av utan att bolaget garanteras ett pris på drygt 95 öre/ KWh i drygt 30 år – vilket är jämförbart med vad ny solel kostar och nästan dubbelt så mycket som landbaserad vindkraft kostar att producera utan subventioner.

Tyskland väljer en annan väg. Ingenjörernas hemland och världens fjärde största ekonomi  har valt att satsa på ny teknik. Kärnkraften skall fasas ut till 2022 och utsläppen av växthusgaser skall minska med 40 procent till 2020. Samma procentsats som Sverige valt till 2020.

Det båda politiska blocken i Tyskland är eniga om ”Energiewende”.  60 procent av det tyska folket stödjer omställningen trots att priset för hushållselen har stigit med cirka 50 öre per Kilowattimme för att stimulera fram den förnybara energin.

Industrin har snarare fått lägre elpris eftersom förnybar el har en mycket låg marginalkostnad när investeringen väl är gjord. Vind och sol är gratis i motsats till uran och kol.

De som förlorar är kraftbolagen som till exempel Vattenfall. I takt med att den förnybara energin byggs ut allt mer får fler och fler reaktorer och fossila kraftverk stå stilla flera dagar per år på grund av att den förnybara elen har förkörsrätt på elnätet vilket är logiskt eftersom den elen också är billigast på marginalen och därmed sänker elpriset på marknaden.

Peter Löscher, tidigare konserchef för Siemens framförde i en påkostad annons i tyska tidningar att ”energiskiftet blir en framgång, förutsatt att vi tar fram de riktiga lösningarna idag”. Han ser fram förför sig ett nytt Tyskland, drivet av gröna innovationer och export av avancerad miljöteknik.

Stora delar av den tyska industrin och det mäktiga fackförbundet IG Metall är positiva till omställningen. Det svenska näringslivet och svenska IF Metall tycks snarare känna sig hotat av det som händer i Tyskland. Och det med viss rätt men på fel grund. Om världens fjärde största ekonomi och en stor exportmarknad för Sverige ställer om sitt energisystem är det nog smartare att hänga på. Tyskland kan blir loket i den globala energiomställningen.

Den förnybara elproduktionen i Tyskland har ökat med 4 TWh samtidigt som den fossila har minskat med 2 TWh mellan 2012 och 2013. Samtidigt minskade kärnkraftselen med 2,5 TWh och exporten ökade med hela 10 TWh. Så talet om att kärnkraftsavvecklingen i Tyskland ökar utsläppen av växthusgaser är påhittat i brist på bättre argument.

Det som har hänt är att de låga utsläppspriserna inom EU:s utsläppshandel i kombination med de låga kolpriser från USA har bidrat till att gaskraftverken stängs ner till förmån för kolkraftverken. Det är också detta som gjort att Vattenfalls lönsamhet har minskat så dramatiskt. Utsläppen av växthusgaser i Tyskland har av detta skäl ökat med 1,2 procent under 2013.

Dagens svenska reaktorer är gamla och har haft tveksam tillgänglighet de senaste åren samtidigt som säkerhetssystemen inte längre håller måttet. Både IEA och Energimyndigheten är överens om att de svenska reaktorerna behöver stängas ned mellan 2022 och 2035. Kärnkraften kommer nu att fasas ut av sig själv och de ökade säkerhetskraven i kombination av ökade avgifter för att finansiera avfallshantering och eventuella olyckor gör att Oskarshamn 1 kommer att bli lönsam att stänga.

Vår tid är nu. Den förnybara energin växer över hela världen och har Tyskland bestämt sig är det lätt för oss att bara hänga på.

 

En kommentar till “Framtidens energi är förnybar

  • ”Den förnybara elproduktionen i Tyskland har ökat med 4 TWh samtidigt som den fossila har minskat med 2 TWh mellan 2012 och 2013. Samtidigt minskade kärnkraftselen med 2,5 TWh och exporten ökade med hela 10 TWh. Så talet om att kärnkraftsavvecklingen i Tyskland ökar utsläppen av växthusgaser är påhittat i brist på bättre argument.”

    Det var 2011 som Tyskland stängde ner ett antal kärnreaktorer som reaktion på trippelkatastrofen i Japan. En relevant jämförelse är mellan åren 2011 och 2013 och då syns tyvärr en ökning av de tyska fossila utsläppen för elproduktion.
    Så att manipulera årtalen ändrar inte fakta.

    I övrigt kan man tycka att det vore rimligt att alla energislag ska stå på egna ben. Idag kollar vi i Sverige huvudsakligen kärnkraft och det poängteras ofta att den ska stå på egna ben. Dock verkar detta inte alls gälla exempelvis vindkraften i Sverige. Det finns synliga subventioner i form av elcertifikat och en orimligt låg fastighetsskatt för vindkraftverk. Till de osynliga subventionerna hör att de helt saknas rivningsfonder för vindkraften i Sverige.

    Som sagt rimligt vore väl att alla energislag står på egna ben?

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Jorden skadas och anställda skadas

Jorden skadas och anställda skadas

Gretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.