Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Industrin behöver en långsiktig energipolitik – utan kärnkraft

22 september, 2014

Skrivet av Håkan Larsson, Rödön. Riksdagsledamot (c) 2002 – 2006, numera riksdagsersättare

KärnkraftsdebattenDA:s chefredaktör Helle Klein har naturligtvis rätt i industrin inte gagnas av att drömma om ny kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige – inte minst den energikrävande basindustrin – en långsiktigt hållbar energipolitik med bred politisk förankring. Därför är det direkt kontraproduktivt att, som IF Metalls och Pappers företrädare Öhman och Larsson, sätta hoppet till nya reaktorer.

Om skribenten

Håkan Larsson var riksdagsledamot 2002-2006 för centern och är nu riksdagsersättare. Han har bland annat varit förbundssekreterare i Centerns Ungdomsförbund, chefredaktör för Hudiksvalls tidning och politisk redaktör för Östersunds-Posten.

I nuvarande politiska läge bör det, åtminstone så småningom, finnas öppningar för en bred och långsiktigt hållbar energiuppgörelse. Det vore bra såväl för landet som för industrin. I en sådan långsiktig uppgörelse finns det inte plats för ny kärnkraft. Grunden för en långsiktigt hållbar energipolitik måste bygga på förnybara energikällor i kombination med energieffektivisering.

Den reaktorkramande folkpartiledaren Jan Björklund drömmer om en uppgörelse om ny kärnkraft med den blivande socialdemokratiske statsministern Stefan Löfvén. Denne var ju som Metallordförande stark kärnkraftsförespråkare. Hur han ser på kärnkraft idag är dock oklart. Verkligheten förändras emellertid. Faktum är att insikten, även bland tidigare kärnkraftsvänner, sprider sig om att denna energikälla inte håller för framtiden. Kärnkraften är inte bara farlig, den är alldeles för dyr.

I våras förklarade ekonomiprofessorn Klas Eklund att ”kärnkraften av allt att döma håller på att prisa sig själv ur marknaden”. Som rådgivare till de socialdemokratiska statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson var Eklund övertygad kärnkraftsförespråkare.

Förre moderate försvarsministern Mikael Odenberg, numera Svenska Kraftsnäts generaldirektör, förklarade för sin del nyligen att ”ny svensk kärnkraft är en utopi”. Odenberg förutspår att två av dagens reaktorer kommer att stängas under den här mandatperioden, helt enkelt för att de är för dyra att driva.

Den som tvivlar på att kärnkraft är dyrt kan fundera över den finländska reaktorn Olkiluoto III, som enligt planerna skulle kosta ungefär 28 miljarder kronor och vara klar 2009. Arbetet pågår emellertid fortfarande och kostnaden närmar sig 100 miljarder kronor. Ingen ska inbilla sig att kärnkraften blir billigare framöver. Hur Öhman/Larsson kan tro att kärnkraften är billig och har ”en given plats” i energimixen är därför svårbegripligt.

Själv har jag varit kritisk till kärnkraft sedan jag lyssnade på professor Hannes Alfvén vid centerstämman i Luleå 1973. Alfvén pekade på att slutförvaringen av det radioaktiva avfallet inte var löst och att kärnkraften driver fram ett centraliserat samhälle. Lägg till detta de enorma miljökonsekvenserna vid uranbrytning och risken för haveri under drift, varför kärnkraften med bästa vilja i världen inte betecknas som ”hållbar”. Efter Luleåstämman var jag med om att bilda Aktion Stoppa Kärnkraften som senare blev Folkkampanjen mot kärnkraft. Efter 41 år är jag mer övertygad än någonsin om att kärnkraften är en farlig och dyr energikälla som bör fasas ut. Idag är möjligheterna att lyckas med detta bättre än någonsin.

Jag kände mig obekväm med alliansregeringens energiuppgörelse från 2009, eftersom den formellt öppnar för att nya reaktorer ska kunna ersätta dagens. I praktiken blir det emellertid, vad än Björklund säger, ingen ny kärnkraft eftersom inga statliga subventioner får utgå. Uppgörelsen har samtidigt inneburit omfattande satsningar på förnybar energi. Beroendet av kärnkraft och fossilkraft minskar.

Liksom andra kärnkraftsförespråkare hävdar Öhman/Larsson, utifrån exemplet Tyskland, att kärnkraftsavveckling innebär ökade koldioxidutsläpp. Det stämmer emellertid inte, vilket professor Tomas Kåberger, Energimyndighetens tidigare generaldirektör, nyligen visade. Genom die Energiewende tar Tyskland ledningen i omställningen till ett långsiktigt, hållbart energisystem. Det är bra för klimatet, men även för industrin.

Sverige har i praktiken bättre förutsättningar än Tyskland att bygga ett långsiktigt hållbart och förnybart energisystem. Vi har mycket vattenkraft och, som Svante Axelsson påpekar, en stor potential av bioenergi som kan fungera som baskraft. Lägg till detta potentialen för energikällor som vind-, sol- och i framtiden kanske vågkraft så finns förutsättningar även för export av förnybar energi. Tillsammans med Norge, med ännu större vattenkraftstillgångar, kan Sverige i framtiden kanske fungera som ”Europas gröna batteri”.

Jag hoppas mot den här bakgrunden på en bred energiuppgörelse över partigränserna med en helhjärtad satsning på förnybar, grön energi samtidigt som kärnkraft och fossilkraft successivt fasas ut. En uppgörelse som håller över mandatperioderna ligger såväl i landets, miljöns som i industrins intresse.

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Jorden skadas och anställda skadas

Jorden skadas och anställda skadas

Gretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.