Den orädda strategen
Jan-Henrik Sandberg var Pappers ordförande 2006-2014.
Publicerad 2014-09-11, 00:04 Uppdaterad 2015-02-09, 11:11
Har du svårt att hitta det bästa partiet, ett parti som tycker precis som du? Välj då det minst dåliga! Demokratin fungerar bara om du röstar. Se till att få ändan ur vagnen och ta dig till vallokalen!
Härom veckan fick jag och min fru besök av en god vän som hade vägarna förbi. Vi fikade och pratade om lite av varje. Så småningom kom vi in på politik. Kompisen överraskade mig genom att säga att varken hon eller hennes syster brukade rösta. ”Jag brukar kasta bort mitt röstkort”, meddelade hon. Jag får erkänna att jag tappade hakan av pur förvåning och att det tog en liten stund innan jag fann mig.
Det visade sig att kompisen hade varit mer politiskt intresserad när hon var yngre. Nu tyckte hon att partierna var så lika varandra och att inget av dem passade henne, så hon struntade i alltihop.
Det är ett konstigt sätt att resonera, javisst, men kanske är det något slags motpol till den totala uppslutning i alla detaljer i ett partis politik som man ibland kan möta hos väldigt lojala partianhängare i alla partier.
Det är kanske inte konstigt att en del människor har svårt att välja parti om de känner att de måste sätta sin själ i pant på att de stöder varje detalj i partiprogram och valmanifest.
Det vanliga är nog att folk väljer det parti som passar något så när. Någon skulle antagligen säga att man väljer det minst dåliga. Det är ett ledsamt sätt att se på saken, med ytterst lite av ideologisk glöd och andra ädla känslor. Ändå är det väldigt mycket bättre än att inte rösta alls.
Möjligen är det så att detta träiga och smått cyniska förhållningssätt i längden är det mest hållbara. Högt uppskruvat känsloläge, dito förväntningar och stark hängivenhet bäddar ju lätt för besvikelser och uppgivenhet om saker och ting inte utvecklas så som man hade hoppats eller om energin i något ögonblick av normal, mänsklig svaghet skulle tryta.
Varje avgiven röst är på sitt sätt en seger för vår demokrati. En grundförutsättning för att den ska fungera är, som alla innerst inne vet, att de röstberättigade får ändan ur vagnen och tar sig till vallokalerna.
Vi snackade helt kort, kompisen, min fru och jag. Det var inga avancerade diskussioner, bara lite prat om de skillnader som ändå finns mellan de olika partiernas politik.
Poängen var att det är viktigt att rösta på något parti, även om man inte gillar det helt och hållet, ja rent av om man bara tycker att det är det minst dåliga. Varje röst gör skillnad! Jag tror faktiskt att tankegången slog rot.
Som socialdemokrat av såväl ideologiska som sakpolitiska skäl hade jag ingen svårighet att skicka med kompisen en liten rekommendation. Några ord om vår politik för jobben, välfärden och skolan. Några ord om vikten av förändring, av att byta ut en trött, borgerlig regering som saknar lösningar för framtiden.
Jag föreslog kompisen att ta med sig syrran och gå och rösta på Stefan Löfven och Socialdemokraterna. Om hon kommer att följa mitt råd vet jag inte. Hon skulle fundera på saken, sade hon, för hon hade ännu sitt röstkort kvar.
Jan-Henrik Sandberg