”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Stefan Löfgren. Ålder: 51 år. Familj: Sambo och 19-årig dotter. Bor: Villa i Västra Frölunda. Jobb: Verkstadsarbetare på Entrematic. Fem favoritböcker: Frankenstein av Mary Wollstonecraft Shelley, Apelsin med urverk (Clockwork Orange) av Anthony Burgess, 2666 av Roberto Bolaño, När änglar dör av Andreas Roman och Bunny Monros död av Nick Cave. Foto: Niklas Maupoix
Anders Olofsson Ålder: 38 år. Familj: Fru och två söner, 4 och 8 år. Bor: I lägenhet på Hönö, Göteborg. Jobb: Verkstadsarbetare på Caterpillar Propulsion på Hönö. Fem favoritböcker: Och solen har sin gång av Ernest Hemingway, På drift av Jack Kerouac, Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, Postverket av Charles Bukowski och Riddarna kring kung Dannys bord av John Steinbeck. Foto: Niklas Maupoix
Varje gång de träffas tar de med sig var sin bok som de byter med varandra. Den här gången blev det Kristian Lundberg mot Ernst Billgren. Foto: Niklas Maupoix

”Det här är ingen jävla bokklubb”

 Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Tio boktips från Anders och Stefan

För dig som vill börja läsa:

1. Anthony Burgess: Apelsin med urverk (Clockwork Orange) ”Om en kille som har ihjäl folk till Beethovens musik. Hur fel det är med våld men hur fel det kan bli när samhället inte kan bota våldet.”

2. Zac O’Yeah: Tandooriälgen ”Lättläst och rolig kriminalroman. Tycker man inte det här är roligt tycker man ingenting är roligt.”’

3. Mo Hayder: Fågelmannen ”Spännande från början till slut. Ganska brutal. Gärningsmannen är nekrofil.”

4. Stig Sætterbakken: Genom natten
”En man som svikit sin familj beger sig ut i Europa för att uppfylla sina önskningar. Men det blir en mardrömsresa.”

5. Arto Paasilinna: Kollektivt självmord
”Man skrattar sig igenom hela boken. En överste och en direktör råkar träffas i en lada där var och en av dem tänkt ta livet av sig. Men de väljer att söka upp likasinnade för att begå ett kollektivt självmord.”

6. Chuck Palahniuk: Fight Club
”Gillar man filmen så gillar man också boken. Den ger hela bilden. Stenhård mot det här kommersialiserade samhället.”

7. Charles Bukowski: En snuskgubbes anteckningar
”Kul, rått. Vilket språk! Att läsa Bukowski ger självförtroende.”

8. James Ellroy: En amerikansk myt
”Han förnyade deckargenren och med honom kom ordet hårdkokt att betyda något helt nytt. När man läst boken vill man veta mer om Kennedymordet och man vill läsa mer av Ellroy”.

9. Alexandre Dumas: Greven av Monte Christo
”Ingen har kunnat gestalta en hämnd som Dumas.”

10. Johan Theorin: Sankta Psyko
”Sopar mattan med det mesta som skrivs i dag. Enkelt språk, stark handling.”

En gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.
– Vi sökte aldrig några högskolor. Vi blev 
industriarbetare och det här är vår bildning.

De kom direkt från jobbet den här sena eftermiddagen och skulle träffas på Ölstugan Tullen i Göteborg på en av gatorna som skjuter ut från Järntorget. Skyltar som Dirty records, Nians ölhall och Glenn Sportsbar signalerade att här kunde man tillbringa en och annan trevlig timme och, som Anders Olofsson för en stund glömma färdigsvarvade propellerdelar och, som Stefan Löfgren ta en paus från det han sysslat med dagligen de senaste tjugosex åren, mata plåt in i en maskin som förser omvärlden med garageportar. Framför dem låg en kväll med litteratur och några öl.

Stefan: Man måste få träffas och tjöta av sig. Man bär på så mycket och måste få ur sig. Det där började redan när Anders jobbade uppe hos oss. Vi träffades när jag gick en slags kompetensutvecklingskurs och så kom den där lille jävla politrucken och upptäckte att jag inte var med i facket. Jag sa: Ska jag vara med i facket då ska jag fan i mej vara med och förhandla också.

Anders: Jag höll på att dö av skratt. Han trodde att det var kö till uppdragen.

Stefan: Vi började förhandla ihop. Men vi upptäckte snart att när vi diskuterade löner och arbetstider och skyddsfrågor så kom vi minst lika ofta in på musik, film, litteratur. Allt flöt ihop, gick i varann som om allt hängde samman. Och det gör det väl också … det handlar ju om livet.

Anders: Så när jag slutade uppe på det som i dag är Entrematic för att börja ute på Bergs propulsion bestämde vi att vi skulle ses en gång i månaden för att fortsätta våra diskussioner. Tipsa varandra om böcker, byta böcker. Snacka musik, fackligt, politik, filmer. Så som vi hade gjort på jobbet. Nu har vi träffats på det här viset i åtta år.

”Det där blir bra. En bok att ta med sig på muggen.”

Stefan: Men det här är ingen jävla bokklubb. Ingen studiecirkel eller nåt sånt. Det här är utbyte. Man behöver sånt här. Jag tror inte att det är så många som läser på jobbet. Inte många diskuterar heller. Det är så tyst och tystare blir det för varje år. Fan, vad jag längtar efter en rejäl strejk. En riktig urladdning där vi påminner om vår existens. Jag menar: Vad har vi facket till egentligen? Den här tystnaden, den här förlamande passiviteten är perfekt för rasisterna att fiska i. Att en rumänsk tiggare sitter framför Ica görs till ett större problem än att bankerna snor oss på miljarder.

Anders: Därför tog jag med mig den här till dig. Kristian Lundbergs Det här är inte mitt land.

Stefan: Äntligen. När du sa att du köpt den på bokmässan i höstas sa jag: ”Vafan har du den, ta hit den!” Perfekt. Och då ska du få en av mig. Ernst Billgren. Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor. Vi är rätt hemma i litteratur, film och musik du och jag. Men konst? Titta, den här är perfekt för dig som är småbarnsförälder med alltför lite tid. Ett uppslag, en fråga typ ”Hur vet man att man är på rätt väg?” och ett kort svar på max en sida.

Anders: Det där blir bra. En bok att ta med sig på muggen. Ungefär som Göran Greiders nya katekes för underklassen. Har du läst den? Men det där med tiden, alltså. Förr läste jag fyra, fem böcker i månaden. Nu blir det ungefär en. Tiden räcker inte till. Men jag ser till att varje dag läsa för mina söner som är fyra och åtta. Mina föräldrar läste alltid för mig, särskilt pappa. Nils Holgersson, underbart. Därför började jag själv läsa tidigt. Nu märkte jag häromkvällen när åttaåringen hade en kompis hemma som skulle sova över, jag hörde hur åttaåringen läste för kompisen. Kändes bra.

Stefan: Du ser! Den som läser för sina barn får också läsande barn. Min nittonåriga dotter läser och vi kan diskutera allt mellan himmel och jord. Mina föräldrar läste jämt för mig. Jag blev så jävla glad när jag såg att LO körde med sin kampanj Läs för mig pappa. Det handlar ju om att få ett språk så att man vågar säga ifrån.

Anders: Det här är ju vår bildning. Läsningen är den enda bildning som jag har fått. Visst gav skolan mig en del, men inte som läsningen.

Stefan: Vi går inte på högskolan, vi har inte tillgång till någon högre utbildning. Vi blev ingenting i den här världen. Vi blev industriarbetare. Däremot läser vi. Vi nöjer oss inte med att sitta i fikarummet och bara prata sport och lotto. Om inte vi arbetare läser mera så blir vi ännu mer körda än vad vi är i dag.

Anders: Fast det är som sagt svårt att hinna med.

”Om inte vi arbetare läser mera så blir vi ännu mer körda än vad vi är i dag.”

Stefan: Du har ju ramlat in i politiken också. Fast det trodde du inte va? Visst var det så att du stod på elfte plats på sossarnas lista i Öckerö kommun och sedan blev inkryssad som första namn?

Anders: Ja, och därför sitter jag i kommunstyrelsen nu. Och då måste man ju läsa alla handlingar. Tjocka luntor. Inte alltid så att det pirrar i pungen direkt.

Stefan: Tror fan det! Egentligen handlar det väl om att försöka bryta ner gränserna. Att man integrerar det ena med det andra, ungefär som vi gjorde när vi förhandlade tillsammans. Att det fackliga och politiska går in i litteraturen och musiken. För mig går hårdrocken in i det fackliga. Att läsa White Line Fever om världens bäste basist i världens bästa band – Lemmy i Motörhead – ger mig energi till att göra annat. Eller som att lyssna till Marduk, ett fruktansvärt bra black metalband från Norrköping. Jag tror fanimej att arbetarklassen kan återskapas genom hårdrocken. Vi har ju avskaffat allt snack om klasser och klasskillnader i tron att klassamhället avskaffats. Vilken lögn.

Anders: Du har till och med fått mig att lyssna på såna som Turbonegro och Danzig, jag som mest gillar reggae, världsmusik och Manu Chao och sånt. Din musik är så svart.

Stefan: För att kunna se ljuset måste du se mörkret. Då måste man bejaka det som är hårt! Svart! Brutalt!

Anders: Du är bra på att tipsa. Kommer ihåg när jag tröttnat på alla kriminalromaner med någon halvalkoholiserad frånskild landsortskriminalare i huvudrollen. Då kommer du med en kinesisk deckare som var hur bra som helst. Qiu Xiaolong hette författaren.

”Strindberg  … den störste … tänk att få hänga i baren med honom i livet efter detta.”

Stefan: Och det är väl det litteratur handlar om: att upptäcka nytt, att bege sig ut i en fantasivärld. Man blir rik i fantasin och man umgås med sig själv på ett rätt behagligt sätt. Fast nu Anders är vi farligt nära Arne Anka-citat. Har vi inte varit där i närheten många gånger?

Anders: Alltså Arne Anka är genial. Han lyckas med det som stora författare förmår: koka ner stora funderingar och frågor i en handfull serierutor där varje replik är sylvass.

Stefan: En modern Strindberg. Kortfattad, vass, provokativ. Ååå Strindberg  … den störste … tänk att få hänga i baren med honom i livet efter detta. Och vilket husband de måste ha däruppe: Ramones!

Anders: Frågan är vilka man verkligen vill hänga med i den kosmiska baren. Jag skulle välja sådana som Jim Morrison, Hemingway, August Palm … Du kan ju berätta för Strindberg att du köpt samlarutgåvan av Ockulta dagboken.

Stefan: Vilken bok alltså! Och vilken återutgivning. The complete sessions alltså. Tre varianter av Ockulta dagboken. En bok med Strindbergs handskrivna manus i faksimil, en annan med bara kommentarer. Jag läste allt. Och njöt av varje ord.

Så förflöt några kvällstimmar på ölstugan. Efter hand hade puben fyllts med folk, sorlet från röster och musiken blev allt högre och från bordet intill sågs nyfikna blickar distansgranska Anders och Stefans utbytesböcker.

Paddor hit och sociala medier dit, den gamla boken tycks överleva. I alla fall i 
umgänget mellan en som mest hela dagen skickar iväg propellerdelar och en annan, som matat plåt in i en maskin som ger oss våra garageportar.

Läs mer: DA rekommenderar | Reportage


hg@da.se

11Kommentarer

Gilda:

Viken fin berättelse! Givande och uppmuntrande. Tack!

Ingrid Paulsson:

Vad fint att läsa om detta, tack!

Eva:

Ja, underbart! Det enda jag undrar är: varför lät han sig styras av en idiotisk människa i bokhandeln? Varför köpte han inte Munro? Det är så upplyftande att höra om män som läser, och samtidigt lite deprimerande att män, om de alls läser böcker, i princip bara tycks läsa böcker av män medan kvinnor läser författare av bägge könen. Och husgudarna är uteslutande män, både de litterära och de musikaliska. Just det gör en lite ledsen … samtidigt.

Marcus Lind:

Det är så sant som det är sagt att läsande föräldrar ger läsande barn. Min mamma läste för oss när vi var små och både jag och mina syskon läser böcker.

Zaklina Rohman:

Underbart att ni fortfarande håller kontakten. Jättefin artikel. Vi ses på 1. Maj kamrater!!!!

Anders Olofsson:

Hej Eva
Jag och Stefan läser det mesta och flera av de böcker vi skattar högt är skrivna av just kvinnor.
När vi fick i uppdrag att lista våra fem favoritförfattare och rekommendera en lista för nya läsare på tio böcker, kan jag intyga att det var ett svårt uppdrag där många fantastiska författare och böcker föll på mållinjen efter stor vånda. Vill dock lyfta att Stefan tog med Mary Shelley som en av de författare som betytt mest för honom. Vill också lyfta fram Mo Hayder som vi har på vår lista som har skrivit några av de mest ruggiga thrillers jag någonsin läst.
När jag arbetade fram min topplista fanns länge Mig äger ingen av Åsa Linderborg och Kallocain av Karin Boye med men jag skulle inte vara ärlig om jag petat någon av de jag valde.

Slutligen vill jag rekommendera följande böcker skrivna av kvinnliga författare utöver dem vi tog med från början;

Åsa Linderborg Mig äger ingen
Lisa Tetzner Sotarpojken (en av de böcker jag har starkast minne av från min barndom)
Karin Boye Kallocain
Harriet Stowe Beecher Onkel Toms stuga
Harper Lee Dödssynden
Mo Hayder Tokyo (fullständigt briljant thriller med massakern i Nanjing som en central händelse)
Susanna Alakoski Svinalängor
Maj Wahlöö Den skrattande polisen
Anna Cnattingus Benrimon är inte död (en trilogi, som kan rekommenderas till alla ungdomar)
J.K Rowling Harry Potter (har läst en del för min son innan han tog hand om det själv)
Selma Lagerlöf Herr Arnes penningar (minne från skolan)

Ps Berättelsen om när jag skulle köpa Alice Munroe fick inget lyckligt slut och så är det ibland både i bokens värld och i det riktiga livet!

Mvh Anders Olofsson

Stefan Löfgren:

Lästips för alla åldrar : Åsa Linds böcker om Sandvargen
Lästips för alla : Sofia Albertssons horrorsköna skräck
Lästips för hedningar: Johanne Hildebrandts Valhalla serie
Lästips till Anders O : Lyndsay Faye …
Jag vill gärna ha lästips från alla er därute! Vi ses!

Anders Olofsson:

Den mest gripande sexordsnovellen;
”For sale! Baby shoes, never worn.”
Ernest Hemingway

Hans Strandberg:

Anders: Den är en spark i veka livet den där sexordsberättelsen, och storyn är att Hemingway under en barrunda helt enkel slog vad med sina dryckeskompisar om att kunde skriva en hel roman med bara sex ord. Men – det finns faktiskt inga tydliga bevis för att den historien är sann, och egentligen inte heller för att det är Hemingway som är författare. Men det kan vi strunta i.

Anders Olofsson:

Bukowski beskriver vad arbete är för något. Rakt, rått och kul!

”How in the hell could a man enjoy being awakened at 6:30 a.m. by an alarm clock, leap out of bed, dress, force-feed, shit, piss, brush teeth and hair, and fight traffic to get to a place where essentially you made lots of money for somebody else and were asked to be grateful for the opportunity to do so?”
Charles Bukowski

CDW:

Jag länkade sidan till min son och en kompis, just för att det var så personligt och har värme.

Kommentera här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Arbetare visas på nytt sätt

FRÅN ROMAN TILL SERIEFIGUR Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Hitta sommarlugnet i bokens värld

Redaktionens bästa tipsEn pocket på badstranden eller en ljudbok i hammocken. Sommartid betyder lästid. DA:s redaktion tipsar om sina favoriter.

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.