Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

En ovilja att förstå

4 november, 2015

Skrivet av Kristian Lundberg

Kristian Lundberg är krönikör och författare.
Kristian Lundberg är krönikör och författare.

Det är november i Malmö. Det är en kall rå vind. Det är den typen av kyla som fläker köttet från benen, som tar sig in i själva märgen av kroppen. Det blåser kallt.

Industrigatan är en trafikerad led som når mellan utfarterna i staden, en genomfartssträcka där man sällan har ärenden. Det finns en tomt här, en plats som har blivit allt mer omskriven. För en tid sedan var det ett klassiskt tillhåll för cykelpundare och hemlösa.

Nattetid kunde man se elden från nattlägret, känna doften av bränd plast när man skalade kopparkabel som senare såldes till skrothandlare i staden. Ett mödosamt arbete, ett livsfarligt arbete. Flera gånger har det skett dödsfall när hemlösa har tagit sig in på olika platser där den eftertraktade kabeln finns.

En gång i tiden har jag för mig att det fanns en tandborstfabrik på tomten. Ödetomten höll jag på att skriva, även om det är en sanning som är betydligt mer komplex än just så.

För cirka två år sedan började tomten befolkas av hemlösa EU-migranter. Det byggdes skjul, det byggdes provisoriska nattläger som efterhand kom att bli mer och mer permanenta. Kommunen har under en lång tid försökt att bryta upp lägret, och nu till slut har man lyckats.

I slutskedet bodde det mellan 200–400 människor på tomten. Ett dagligt liv, en plats där man bodde. Nu är den ett minne. Och ett minne som skaver, på flera olika plan. Avhysningen var väl känd innan den verkställdes. De boende hade fått möjlighet att lämna platsen, samla sina tillhörigheter.

Det är nu det börjar bli problematiskt. Lämna till vad? Att överge en plats är jag på det säkra med att de flesta EU-migranter är väl förtrogna med, men det andra – lämna till vad? Gå vart?

Det finns en tradition av anti-ziganism som gör den här avhysningen än mer problematisk, just för att det ovillkorligen länkas ihop med en mörkbrun historia som vi borde vara medvetna om. Det är naturligtvis inte en värdig lösning att bevara ett läger skapat på förorenad industrimark. Det är inte en mänsklig lösning. Men, det borde erbjudas alternativ. Det är den starkes skyldighet att bistå den som är svagare.

De boende på Industrigatan fick sina husvagnar beslagtagna. De går nu att lösa ut för två tusen kronor. Var skall dessa medel komma ifrån? Det är sagt att kommunen erbjuder femtio platser under ett begränsat antal dygn för de vräkta – men är det tillräckligt? Är det ens rimligt?

Tomten på Industrigatan sätter fokus på ytterst svåra frågor, inte minst ifråga om solidaritet och medmänsklighet. Vi blir också påminda om en historia där vi faktiskt sällan har utmärkt oss som ett land som värnar utsatta människor.

Natten har en del av de vräkta tillbringat utanför Kommunhuset. Temperaturen är nära 2 grader. Det är fuktigt, kallt. Vinden är hård.

En del föds bakom rätt gräns, andra stängs utanför. Så, vad göra?

Det finns ett enkelt svar: hantera den akuta situationen genom att upplåta värdiga bostäder åt de utsatta, exempelvis på campingplatser – och det i samarbete med de frivillig organisationer som redan arbetar för EU-migranternas människovärde, som Skånes Stadsmissions arbete ”Crossroads.”

Det andra är lika enkelt det: arbeta politiskt för att skapa en solidarisk EU-politik där vi alla äger samma rätt, för genom ett historiskt mönster har vi nu skapat ett trasproletariat av egendomslösa, som dag för dag försöker överleva, medan vi gör allt vi kan för att osynliggöra dem.

Anti-ziganism är också en ovilja mot att förstå.

3 kommentarer till “En ovilja att förstå

  • Hur får du ihop resonemanget att ”… nu [har vi] skapat ett trasproletariat av egendomslösa”, samtidigt som du anser att den privata äganderätten inte skall försvaras?

  • Om det är så jävligt i Sverige så är det konstigt att dom kommer hit. Nej felet var att Malmö skulle stämt i bäcken ifrån dag 1. Det hade skickat signaler att i Sverige så följer vi lagar och ordningsföreskrifter. Nej skall Rumänien och Bulgarien vara med i EU så får dom ta hand om sina egna medborgare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”

”Andrum.” ”Flexibilitet.” Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Fascinerande om den dolda staden mitt myllret

”Brygger lyckas förmedla det som måste vara en djupt känd kärlek, inte bara till det judiska utan också till Göteborg, hamnstaden som blev en hemstad för vissa.” Skribenten Kristian Lundberg låter sig bli uppslukad av Karin Bryggers bok ”Visst kan man dansa efter Auschwitz”.

”Vi är ett skrivande folk”

Semestern är kärlekens och författandets tid. Men när det satts dyra prislappar på skrivutbildningarna, ta en annan väg och börja läsa i stället, skriver Kristian Lundberg.

Störningen har blivit ideologi

Vi har steg för steg accepterat att det finns en gräns för hur mycket en människa får kosta, skriver författaren Kristian Lundberg.

Hemlöshet är politik

”Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat” skriver Kristian Lundberg angående Stockholms Stadsmissions rapport om hemlöshet, som nyligen presenterats.

Vi låter barnen försvinna

Vi vet om det. Vi har läst om det. Vi har sett det ske. Men det är ändå en icke-fråga för oss att ett antal tusen barn förvandlas till varor och gods för andras begär, skriver Kristian Lundberg.

Platsen som förändrade mig

Platsen som förändrade mig

Yarden. Jag ville skriva en berättelse om det här området. Jag ville att den skulle vara så sann som det bara var möjligt att få den. Varför var det så viktigt? Ett svar: ilska.

Industrin måste bli energismart

Industrin måste bli energismart

Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klin.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”