”EU-valrörelsen behöver andas framtidstro om den ska entusiasmera väljarna”DA:s chefredaktör Helle Klein om LO:s valplattform.

”I Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning.”Anneli Jordahl om att bryta påtvingade könsroller.

Fascinerande om den dolda staden mitt myllret

Kristian Lundberg är krönikör och författare.

Krönika ”Brygger lyckas förmedla det som måste vara en djupt känd kärlek, inte bara till det judiska utan också till Göteborg, hamnstaden som blev en hemstad för vissa.” Skribenten Kristian Lundberg låter sig bli uppslukad av Karin Bryggers bok Visst kan man dansa efter Auschwitz.

Bok:

Karin Brygger
Visst kan man dansa efter Auschwitz
Fragment ur Göteborgs judiska historia

Det går ibland att ana hur en mindre närapå hemlig stad plötsligt avtecknar sig. Den är oftast dold i den större staden, övergiven men inte bortglömd.

Det kan vara en plats placerad mitt i det som med tiden har kommit att utvecklas till att bli en stadskärna. Det är gator, torg, platser, kvarter. Positioner och lägen man mer kan ana sig till än orientera efter. De judiska stadsdelarna, de judiska kvarteren. Den förflutna tiden, den närvarande tiden. Det går att höra sorlet, man kan se skuggorna träda fram. Det finns ett par städer i Sverige som har varit begåvade med judiska kvarter.

I Malmö var det de fattiga utsatta områdena omkring Caroli City som fick anta rollen som hemvist för den judiska populationen. Det går till och med, i vissa fall, att beskriva de judiska områdena som gettoliknande, slumartade. De judiska kvarteren i Sverige har nämligen sällan haft en högre status. Om man nu skall använda sig av ett understatement.

Nu är det knappast så att jag förespråkar en ghettofiering av det som en gång var de judiska bostadsområden. Men fattigdomen och utsattheten har till viss del haft som konsekvens att delar av de här områdena har kunnat stå mer eller mindre orörda genom tidens framfart.

Författaren Karin Brygger är en av de som har hört och sett den dolda staden avteckna sig mitt i den moderna stadens larm och sorl. I Visst kan man dansa efter Auschwitz – med den beskrivande underrubriken Fragment ur Göteborgs judiska historia får vi inte bara ta del av Göteborgs judiska historia i form av platser och lägen, lika mycket blir det en upptäcktsresa in i samtiden.

Brygger är inte bara väl påläst. Hon är också en oerhört entusiasmerande guide som lotsar läsaren så vi får ta del av allt från resonemang omkring mat till minatyressäer om konst och litteratur. Det blir i det närmaste oavbrutet fascinerande, inte minst för att Brygger inte drar sig för att bli personlig

Det är uppenbart att hon har anat trådarna som löper ut genom tid och rum, väven som förbinder platser, traditioner, kunskap och erfarenheter med varandra. Det unika är inte platsen i sig, inte enbart. Det är till lika delar den geografiska bestämmelsen som det är en plats som bär med sig sin specifika erfarenhet och kunskap, i vissa fall också tradition.

De judiska kvarteren i Sverige fick sällan räknas till de mer exklusiva. Karin Brygger har en osviklig förmåga att levandegöra och tydliggöra dels platsen, men också för hur platsen har kommit att få äga betydelse in i vår tid.

Visst kan man dansa efter Auschwitz var från början ett antal artiklar i GP som nu har redigerats och modifierats för att kunna fungera i bokform. Till volymen, som är uppdelad i kapitel efter ämne, har Mikael van Reis författat ett helt underbart efterord. Bara det är värt sitt bokinköp.

Och med vilken distinkt och varm ton Brygger lyckas förmedla det som måste vara en djupt känd kärlek, inte bara till det judiska utan också till Göteborg, hamnstaden som blev en hemstad för vissa. Likaså är hennes större perspektiv lovvärt när hon reflekterar över den polska situationen vars skuggor fortfarande vilar tunga och kalla.

Kort och gott: också ett så pass begränsat tema som det judiska i Göteborg visar sig vara en myllrande plats där till och med en kristen malmöbo kan känna sig mer än hemma.

Kristian Lundberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla som kan påverka att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

När börjar Putin sticka?

Krönika”I Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning.” Anneli Jordahl skriver om att bryta påtvingade könsroller.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Bloggrubrik

Prata politik utanför parlamentet

Helle Klein om Reformisterna och reaktionerna på S högersväng i regeringsbildningen.

1

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Värna om Saltsjöbadsandan

LedareDen svenska modellen är bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Alla vill ha kultur men få vill betala

KrönikaCarl Linneaus, musikjournalist och DA:s krönikör.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3

Killen flög ut ur teatern

I andra akten

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2

Bloggrubrik

Fira demokratin och lär av historien

”Demokratin kan aldrig tas för given utan måste alltid värnas om och om igen. Måtte liberaler och socialdemokrater än en gång visa prov på den modiga samarbetsviljan”, skriver Helle Klein.

1

100 år av facklig kamp i skogen

Krönika”Mycket har blivit bättre, men mycket är också samma som när Skogsarbetareförbundet bildades 1918. Att organisera arbetet så skogsarbetarna blir rättvist belönade, den stafettpinnen bär vi vidare”, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

1

Vad är viktigast för dig i jul?

Stämpla inJulen knackar åter på dörren och vi hör oss för vad som pågår inför den.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.