Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi är ett skrivande folk”

10 juli, 2017

Skrivet av

Kristian Lundberg är krönikör och författare.

KrönikaSemestern är kärlekens och författandets tid. Men när det satts dyra prislappar på skrivutbildningarna, ta en annan väg och börja läsa i stället, skriver Kristian Lundberg.

Det är inte minst nu under semestertider det blir uppenbart att vi är ett skrivande folk.Vi är däremot inte alltid en läsande befolkning. Men skriva. Ja. Det gör vi.

Det är inte minst ett självbiografiskt skrivande som allt mer har kommit att hamna i fokus. Det tycks också finnas en ännu inte helt definierad återkomst till det som enklast kan beskrivas som arbetarlitteratur.

Lyckligtvis är det inte längre enbart en medelålders man med vit hudfärg som skriver fram liv och arbete. I stället går det att se helt nya, mer adekvata trender och tendenser. Det är inte ovanligt med kurser i kreativt skrivande som heter saker som ”Skriv ditt arbete” eller ”Skriv ditt liv” – likaså sker det regelbundet olika typer av litterära tävlingar i fackförbundspressen.

Det finns två sanningar som tycks bekräfta sig själv efter varje sommarledighet. Den ena är bokförlag och tidskrifter översköljs av nyskrivna bokmanus strax efter det att den sista semesterdagen är uttagen. Det andra är att antalet nyfödda barn går att räkna in cirka nio månader efter ledighetens sista dagar.

Det är inte bara kvällspressen som slår mynt av det hela med olika mer eller mindre seriösa ”kärleksskolor”.

Det finns numera också en uppsjö av längre och kortare utbildningar vars syfte är att – i bästa fall – lära ut konsten att skriva. Det är en relativt ny utbildningsgenre. Länge fanns det en misstänksamhet mot just s.k. författarskolor. Man menade att det skulle leda till likriktning. Att blivande författare skulle, medvetet eller undermedvetet, anpassa sig till trender och tendenser. Den äldre bilden av det inspirerade geniet var starkt.

En författare som Birgitta Trotzig var exempelvis konsekvent i sitt avståndstagande. Det har märkligt nog aldrig varit samma diskussioner omkring exempelvis konstutbildningar där man har kunnat erkänna betydelsen av hantverksmässigt kunnande och kollektiva lärdomsprocesser.

En av våra större dagstidningar håller sig för god för att ha en sommarserie om fysisk kärlek. Istället satsar man på det andra kortet. Det litterära skrivandet och vilka vägar som det finns när du vill ge ut en bok. Det är här det börjar bli en smula problematiskt.

Det kan tyckas vara märkligt att vara lärare på författarutbildning utan att själv ha publicerat en bok eller arbetat redaktionellt med egna eller andras texter. Vad kan man lära ut om man själv inte har praktisk erfarenhet av det som man skall undervisa?

Skriva är ett hantverk, på samma sätt som snickeri är ett hantverk. Du kan antingen bygga en stol eller inte. Och har du byggt en stol kan du berätta hur du gick till väga. Men om du bara har teoretiska kunskaper om ämnet lär det inte bli en speciellt bekväm sittmöbel.

På samma sätt är det naturligtvis med hantverk som behandlar konsten att skriva litterärt. Författarskolor och författarkurser är en stor marknad. Det tycks paradoxalt nog vara så att vårt bokköpande sjunker samtidigt som vår längtan efter att publicera oss bara blir allt mer intensiv. Skrivcoacher, författarcoacher, skriv ditt liv, skriv ett synopsis. Skriv, skriv, skriv. Men framför allt: betala din avgift.

Drömmen om att få ge ut en bok tycks vara försedd med en prislapp. Är det värt det? Kan alla lära sig att skriva? Finns det någon relevans i den kritik som har riktats mot författarutbildningar?

Både och – är väl både det trista och sanna svaret. Det enklaste är att anordna sin egen utbildning. Man samlar skrivintresserade vänner och talar om varandras texter. Svårare än så är det inte.

Hur lär man sig att skriva? En fråga som varje författare får. Och bakom alla konstlade och ibland självförhärligande svar finns det egentligen bara en sanning: man lär sig skriva genom att skriva. Man skriver. Misslyckas. Skriver. Misslyckas. Börjar om. Raderar. Skriver. Ger upp. I en enda tröstlös evighetscirkel. Och så ibland blixtrar det till.

Det är hela sanningen. Skriv och skriv igen. Läs och läs ännu mer. Och ge inte upp. Det är tröstlöst mellan varven. Men vilket arbete är inte det? Det finns inga genvägar, oavsett vad för mirakelkoncept som försöker säljas in till oss.

Tips på läsning:
Ivar Lo Johanson, Proletärförfattaren
Olof Lagerqrantz, Om konsten att läsa och skriva
Bodil Malmsten, Så gör jag, konsten att skriva
Stephen King, Att skriva, en hantverkares memoarer

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Värna framtidens pappers­arbetare

Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

”Ta hand om de nya på jobbet”

”Ta hand om de nya på jobbet”

Jag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman
och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?