Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbetslöshet kan organiseras bort”

29 januari, 2016

Debatt Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.

Om skribenterna:

Jan Ch. Karlsson är professor i sociologi, Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet
Gerd Lindgren är professor i sociologi, Sociala och psykologiska studier vid Karlstads universitet
Åke Sandberg är professor em. vid Stockholms universitet, civilekonom och sociolog

  • Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
  • Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna

Problemen antas kunna åtgärdas genom sänkta löner för s.k. osäkra ”enkla jobb”. På marginalen kan det kanske ge nya jobb, medan de redan lågt avlönade får betala priset. Följden blir ökade problem med ohälsa i arbetslivet. Lönesänkningar så stora att de skulle radikalt öka viljan att anställa har knappast föreslagits. Kraftig subventionering av jobb har gett få sysselsatta.

Vårt förslag är istället utveckling av arbetets organisation. Med höjda kvalifikationer och god lön främjas – som hittills – omvandling i ekonomin. Men idag tvingas kvalificerade anställda ta jobb längre ner i hierarkin, där de tränger undan mindre kvalificerade (le Grand, Szulkin och Tåhlin 2013).

I stället bör arbetsorganisationen utvecklas med kvalificerade jobb på hög- och mellannivå, som anställda kan avancera till och därmed ge plats för mindre kvalificerade – ett slags instegsjobb.

En organisation som saknar personal kan också tillfälligt avskilja enklare uppgifter och därmed ge utrymme för att anställa lägre kvalificerade, kanske nyanlända. Det ger ett annat slags instegsjobb följt av utbildning. Även för dem i arbetsmarknadsåtgärder är samtidig kraftfull satsning på yrkesutbildning avgörande om åtgärderna skall bli annat än meningslösa.

Sysselsättningsgraden är låg för alla utan gymnasieutbildning, särskilt för nyanlända. Högre utbildning ger högre sysselsättningsgrad, utrikes födda har sämst utgångsläge. Men massiva, anpassade utbildningssatsningar räcker inte, det behövs också åtgärder mot uppenbar diskriminering av utlandsfödda med identiska kvalifikationer (Bursell 2012).

Kvalificerade jobb med inflytande befrämjar hälsa i arbetslivet. (Aronsson&Lundberg i Arbete&Hälsa 2015/2.) Förändring av förhållanden och organisation på arbetsplatsen är avgörande för sjukskrivnas återgång i arbete; inte terapi, sjukgymnastik eller mediciner.

Den insikten har Arbetsmiljöverket som efter individens ”psykosociala arbetsmiljö” i sina nya föreskrifter lyfter fram organisatorisk arbetsmiljö och delaktighet och där arbetsgivaren ges ansvar för tillräcklig bemanning och att anställda har nödvändig kompetens för att klara kraven i arbetet.

Betydelsen av arbetets organisation uppmärksammas. Därför är det välkommet att forskningsfonden Forte nu utvärderat arbetsorganisationsforskning. Men utvärderingen missar målet när den fokuserar individ, management och psykologi. I dess osakliga historieskrivning karaktäriseras samhällsvetenskaplig forskning om organisation och inflytande med att ”socialpsykologisk förståelse ersattes med ’klasskamp’”. Trots detta gör utredningen en bred beskrivning av forskningsområdet.

Men utredningens beskrivning omfattar endast tiden efter att en radikal neddragning av forskning om just arbetets organisation skett. Historielös går därför utredningen vilse och den strategiska analysen blir svag.

Det är lätt att instämma i förslag om finansiering, däremot inte om Forte som bas för arbetsorganisationsforskning. De tre topposterna – generaldirektör, huvudsekreterare och styrelseordförande – har alla KI/vårdbakgrund. I styrelsen har de av regeringen utsedda ledamöterna en övervägande medicinsk profil. I december utsågs nya forskarvalda ledamöter, fyra av sju har vård/medicinsk inriktning. Samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation har allvarligt marginaliserats.

”Äntligen har Sverige blivit en del i den omfattande internationella ledarskapsforskningen” jublar utredningen. Vi menar att, om utredningen undersökt arbetsorganisatoriska alternativ som stärker den svenska modellens ”produktiva rättvisa”, hade det funnits anledning att jubla! En ny Forteutvärdering krävs.

Med sitt exportberoende påverkas Sverige av internationella trender och EU (t.ex lean production), men svensk arbetsorganisation har varit och kan vara annorlunda och nyskapande. Ekonomin styr inte allt. Det finns utrymme för att utveckla det skandinaviska alternativet med avancerad teknik, och arbetsuppgifter som ger de anställda rättvisa, inflytande och framtidsutsikter.

Ska svensk ekonomi återta förlorad terräng krävs satsning på kunskap om arbetets organisation:

  • Sverige är unikt i att sakna ett nationellt, flervetenskapligt kunskapscentrum om arbetslivet med bibliotek, databas om landets arbetsplatser samt förmedling mellan forskning och praktik
  • Särskild uppmärksamhet bör ägnas interaktion med verksamma på arbetsplatser, snarare än linjär ”implementering” av färdig kunskap
  • Forskningen bör bedrivas vid särskilda enheter vid förslagsvis universiteten och integreras i utbildningar.
  • Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning

Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.

Jan Ch. Karlsson, professor i sociologi, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet
Gerd Lindgren, professor i sociologi, Sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet
Åke Sandberg, professor em., Stockholms universitet, civilekonom och sociolog

En kommentar till “Arbetslöshet kan organiseras bort

  • Arbetslöshetens omfattning bestäms i dagens Sverige i första hand genom politiskt-ekonomiska beslut. Beslut som fattas av Riksbanken. Den forskare som av någon anledning väljer att tiga om detta kan inte förväntas bidra till någon förbättring av sysselsättningsläget. Annat än i detta speciella fall möjligen för arbetslivsforskare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.