Industriarbetarnas tidning

När kommer Zlatan tillbaka?

19 februari, 2016

Skrivet av Joakim Andersson

Arbetsplatsbibliotek En bokälskande eldsjäl och lite startpengar. Det var receptet som fick biblioteket på Nobia i Tidaholm att gå från vildvuxet och bortglömt till luftigt och populärt. Men en bok saknas i samlingarna.

Tusen arbetsplatser har bibliotek

Det finns ingen aktuell statistik över hur många arbetsplatsbibliotek som finns i Sverige, men i en rapport från Statens kulturråd från 2004 uppskattades antalet till 1 100, varav 400 i facklig regi.

Att arbetsgivare hjälper till med pengar för exempelvis bokinköp har blivit alltmer sällsynt. Vanligare är att företaget stöttar med andra saker, exempelvis en lokal att ha biblioteket i.

Vill man starta ett bibliotek på sin egen arbetsplats kan man söka pengar via facket. Facket kan även hjälpa till med ett startpaket med böcker från ett lager på Runö.

Statens kulturråd ger också stöd till arbetsplatsbibliotek. 2015 fick till exempel IF Metall Västra Skaraborg 50 000 kronor för att köpa in barnböcker till arbetsplatsbiblio-tek. Projektet Läs för mej, pappa! är ett samarbete mellan ABF och fackföre-ningsrörelsen där syftet är att stimulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina barn.

Vissa kommuner erbjuder hjälp och stöd till arbetsplatser genom de kommunala biblioteken. Hör med ditt bibliotek för mer information.

Kubal har bästa biblioteket

ABF och LO-förbunden delar varje år ut pris till bästa arbetsplatsbibliotek. 2015 gick priset till biblioteket på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall. I motiveringen nämns bland annat att fack-
klubben skapat ett tillgängligt bibliotek med stort utbud och smart marknadsföring. Priset består av 10 000 kronor att köpa böcker för, och lika mycket för att arrangera ett författarbesök.

Källa: Gina Persson, kulturansvarig IF Metall, och Statens kulturråd.

Hösten 2009 var det lilla arbetsplatsbiblioteket på kökstillverkaren Nobia i Tidaholm ingen trevlig plats. Ingen tycktes ha tid att sköta om det, och mängder av gamla böcker låg huller om buller, både i och utanför hyllorna. Carina Johansson, en bokälskare som arbetat på Nobia i över 30 år, såg en möjlighet.

– Jag erbjöd mig att ta över biblioteket, men på ett villkor: att jag skulle få lite nystartspengar.
Pengarna fick hon, och arbetet med att köpa in nytt, rensa ut gammalt och marknadsföra biblioteket via intranätet och fackklubbens informationsblad var igång.

– Jag tror jag rensade ut två tusen böcker när jag tog över! Jag skojar inte. Det stod både två- och tredubbla lager med böcker här inne, säger Carina Johansson och pekar mot ett av hörnen i det rum som nu för tiden är ett till synes välordnat litet bibliotek. Hon minns tillbaka på den första tiden efter att hon fått ansvaret för det styvmoderligt behandlade biblioteket och skakar på huvudet.

I dag är läget annorlunda. Företaget betalar 10 000 kronor varje år för nya inköp, och biblioteket har blivit något av en succé.

– Nu har vi någonstans mellan 20 och 40 utlån i månaden, det är jättekul.

En nyckel till att biblioteket har blivit så populärt menar Carina Johansson är att det finns mycket ny litteratur att låna. En annan viktig del är tillgängligheten. Att det finns ett bibliotek som de anställda lätt kan gå upp till på lunchrasten exempelvis.

– Jag tror folk tycker att det är smidigt att gå upp hit. Dessutom kan en ny och populär bok vara utlånad länge på det kommunala biblioteket. Då finns det en chans att få den här.

Biblioteket är till för alla på företaget och står öppet dygnet runt. Utlåningsreglerna är enkla. Välj en bok, skriv upp namn och titel i en pärm och lämna tillbaka inom fyra veckor. Eget ansvar gäller.

– I början var jag väldigt nitisk men det är jag inte längre. Men lånar man en ny bok som många vill läsa så tycker jag, kom igen. Lämna tillbaka den i tid. Fördelen med pärmen är ju också att man kan se vem som lånat en viss bok och därför har möjlighet att knacka den på axeln och be om att få boken när den är klar.

Några större problem med återlämningen av böcker har det inte varit. Förutom med en specifik bok, ska det visa sig.

Hur ser det ut med med Zlatanboken?

– Haha. Den har vi, men den är utlånad och har inte blivit tillbakalämnad! Jag vet vem som har den och jag vet var han sitter.

Carina tar fram utlåningspärmen och söker med fingret längs datumraden tills hon stannar vid en vit fläck på det annars tätt klottrade pappret. Med andra handen döljer hon namnkolumnen och vinklar upp pärmen.

– Titta, här är ett hål. Den boken är inte tillbaka, men jag vill inte hänga ut honom, säger Carina med ett leende.

Om du fick ge tips till andra som vill starta ett arbetsplatsbibliotek, vad skulle det vara?

– För det första måste man få in pengar, så att man kan starta upp. Det är ju trots allt inte jättebilligt med böcker. Får man skänkta böcker blir det ju naturligtvis lite äldre böcker. Det är viktigt att man köper in nytt hela tiden. Och så behöver man en lokal att husera i. Sedan behöver den som driver det nog gilla böcker själv.

Varför då?

– Jag tror att man måste ha kärleken till böcker. Det är nog svårt annars. Jag sitter mycket och kollar topplistor och vilka nya böcker som kommer. Det gör man ju inte om man inte har ett intresse.

Hur mycket tid lägger du ner på biblioteket?

– Jag är fackligt förtroendevald för att sköta biblioteket, så jag har ju rätt att gå ifrån på arbetstid, men det är väldigt sällan jag gör det. Mycket sker på min privata tid. Det är kärleken till böckerna återigen. Jag sitter hemma på kvällarna och beställer. Den enda fackliga tiden jag tar ut under året är under bokrean.

Någon utlåningsstatistik finns inte, men Carina Johansson har ändå ganska bra koll på vad som är populärt.

– Många svenska och nordiska författare går bra. Deckare är så klart populärt. Även biografier och historier från verkliga livet.

Det är dock inte bara Carina Johanssons tycke och smak som bestämmer vad som hamnar i hyllorna. Tips och önskemål från anställda kommer titt som tätt, både till tipslådan och muntligt av kollegor i fabriken. På inköpslistan för den stundande bokrean finns ett antal böcker uppskrivna.

– Då ska vi se … Martina Haag, Carina Bergfeldts nya, och så Kristina Ohlsson, förstås.

 

Vi frågar: Vilken är din bästa bok?

bibl-rum
Christer Lundqvist, produktionstekniker:

hundraaringenJonas Jonasson
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Hundraåringen är kul. Den ligger i tiden. Boken är spännande och också ett kul sätt att möta våra historiska världshändelser. Man får ta del av alla dessa företeelser och händelser, och får reda på att det egentligen är hundraåringen som ligger bakom allt möjligt. Atombomben bland annat.

bibl-lasare
Aila Saarinen, huvudförrådet:

islandArnaldur Indriðason
Serien om polisen Erlendur Sveinsson

När jag var på Island i somras berättade en turistguide att en sjö vi passerade fanns med i hans böcker. Bland annat hade en död kropp hittats där. Det väckte mitt intresse, och nu har jag läst alla böcker utom den sista. Han skriver bra och spännande. Det enda problemet är de isländska namnen som till och med är värre än de finska!

bibl-vippa
Inger Elmlund, luckplockare:

tystnadenIngrid Betancourt
Även tystnaden har ett slut

Den handlar om när hon satt kidnappad i Colombia hos Farc-gerillan. Man vet ju ingenting om hur det är där. I boken får man reda på hur gerillan ”jobbar”, och hur en människa klarar sig i så många år ute i rena rama djungeln med den ständiga skräcken. Jag tyckte den var väldigt fascinerade. Den hade jag med mig överallt, till och med på toaletten.

Vinn!Vilka är dina bästa boktips?

Mejla tre titlar med motivering till kultur@da.se Bidrag som publiceras belönas med två biobiljetter.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Med en bok i örat i 30 år

Med en bok i örat i 30 år

På Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

”Det här är ingen jävla bokklubb”

”Det här är ingen jävla bokklubb”

En gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Med ny blick på nostalgiskt  landskap

Med ny blick på nostalgiskt landskap

Indianer och cowboys. Vildhästar och poesi. Tre svenska gringos guidar dig till dagens vilda västern.

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

Dikter, kallskuret och facklig kamp. Där har ni Dagens Arbetes nya krönikör Jenny Wrangborg.

Den hemlige författaren

Den hemlige författaren

Det dröjde innan Robert Åsbacka fick orden på plats. I dag har metallarbetaren och diversearbetaren uppfyllt sin barndomsdröm. Gjort klassresan med litterära förtecken och kallar sig författare.

Kristina Sandberg ger hemmafrun huvudrollen

Kristina Sandberg ger hemmafrun huvudrollen

Tro inte att det var lyxigt att ”bara vara hemma”. Livets mening kan rymmas i en perfekt sockerkaka. Författaren Kristina Sandberg vill ge hemmafrun revansch.

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

IF Metalls kongress

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.