Industriarbetarnas tidning

Betalar för goda idéer

23 maj, 2016

Skrivet av

Förslag och belöningar

1 366 förslag på förbättringar kom in på Lindab under 2015. Det motsvarar 3,89 förslag per anställd. 1 029 av förslagen genomfördes.

Enklare förslag – ständiga förbättringar – belönades med i snitt 153 kronor per förslag, totalt 157 800 kronor.

Förslag som gav större vinst belönades med i snitt 8 975 kronor, totalt 152 576 kronor.

Högst enskild ersättning under 2015 var 46 997 kronor.

Det centrala avtalet om förslagsverksamhet som gällde mellan Svensk Närings­liv och LO sade­s upp och slutade gälla 2005.

Olika branschvisa avtal har funnits, men de flesta har sagts upp. Likaså många lokala avtal ute på arbetsplatser.

Förslagspeng Gruppen gynnas. En studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

Kent Hultberg öppnade starkt som nyanställd 1987. Redan under sina första arbetsdagar på Lindab i Grevie lämnade han in ett förbättringsförslag. På ett A4-papper beskrev han hur arbetet med att stansa hål i ventilationsrörens gummilister kunde förenklas om ett justerbart stöd monterades för att hålla rören av olika storlek på plats. Belöningen – utöver bättre ergonomi – blev en penninglott.

Lindab Vent i Grevie utanför Båstad har länge legat i topp när det gäller antal idéer till förbättringar per anställd. En anledning kan vara att företaget har ett system som både fångar upp och belönar förslagen.

Kent Hultberg har haft många idéer under sina 29 år på företaget och flera har gett större utdelning än den penninglott han fick som nyanställd.

Snilleblixten att lösa monteringen av polyesterväv på ventilationsrören i en maskin är en sådan. Tidigare monterades väven manuellt.

– Jag kunde se stackarn som stod där borta med det där jobbet. Kan man inte mata in polyestern i maskinen, tänkte jag. Jag skar till en bit material i lagom bredd och frågade en arbetskamrat om han skulle vara med på förslaget. Håll här, sa jag och så körde vi. Det fungerade.

Det var i början av 90-talet och för den idén fick Kent 32 800 kronor minns han.

Individuella ersättningar hör inte till det vanliga. Främsta syftet med belöningssystemet är att sporra varje arbetsgrupp att tillsammans hitta förbättringar. Det behöver inte vara några komplicerade idéer.

Så enkla förändringar som en smartare placering av verktyg kan belönas. Sådana ”ständiga förbättringar” ger 150 kronor till hela arbetsgruppen. Pengarna ska användas till fortbildning, till exempel en studieresa till ett annat företag.

– Det blir en sorts team-building samtidigt som man får se hur det fungerar på ett annat ställe, säger Viktoria Gustavsson på pressavdelningen.

I höstas åkte hon med sin arbetsgrupp till stålverket Tata utanför Amsterdam, som tillverkar plåten som Lindab köper in.

IF Metall­-klubbens ordförande Markku Rantala jobbar numera fackligt på heltid, men brukade lämna in förslag när han jobbade på underhållsavdelningen. En gång gjorde de en studieresa till Liseberg för att få veta mer om hur nöjesparkens underhållsavdelning arbetar.

Så fungerar avtalet

Markkuu-RantalaMarkku Rantala, klubbordförande på Lindab, tror att pengarna är viktiga som en sporre för att få in förslag.

– Det är också viktigt att det inte tar för lång tid innan man får genomföra förbättringen.

Flest förslag handlar om enkla förbättringar där vinste­n inte kan beräknas eller understiger 1 000 kronor.

Arbetsgruppen beslutar själv om de förslagen ska genomföras och de får i så fall 150 kronor per förslag.

Förslag som ger större vinst belönas med mer pengar ett år efter genomförandet.

Vinsten som företaget gör under ett år minskas med investeringskostnaden. Hälften av summan betalas ut som belöning. Pengarna tillfaller gruppen eller den som lagt fram idén – gruppen kommer överens.

Förslag som ger över 10 000 kronor hanteras av en kommitté.

400 000 för en idé

bertilMedan halva verksamheten flyttas utomlands har förbättringsverksamheten på Jeld-Wen i Åstorp gått i stå. Avtalet finns kvar och ambitionen är att komma i gång igen.

Förslagsavtalet på Jeld-Wen har levererat vinster både till företag och anställda. Som mest har en anställd fått runt 400 000 kronor, minns vice klubbordförande i GS-facket Bertil Wennerlund. Men sedan december 2014 har fokus legat på annat – då kom beskedet att produktionen av ytterdörrar ska flyttas till Baltikum. Samtidigt optimeras produktionen av innerdörrar, så förbättringsverksamheten har inte varit prioriterad.

– Vi har ett bra avtal och vill komma i gång igen, säger Bertil Wennerlund..

För idéer som genomförs får förslagsställaren hälften av förtjänsten som företaget gör första året. Mindre förbättringar vars vinst inte kan beräknas, kan ge upp till tusen kronor. Förslag som ger mer än 0,2 basbelopp (8 860 kronor) ska godkännas av fabrikschefen.

Mer pengar med bonus

nils-erikBruken inom Södrakoncernen hade ett avtal om förslagsersättning som togs bort 2015. Sedan dess ingår förbättringsarbetet i det nya bonuss­ystemet, som i år ger mer pengar än det gamla avtalet.

Bonussystemet bygger på flera olika parametrar, bland annat produktivitet och ständiga förbättringar. Enskilda förslag ger inte längre ersättning, men de bidrar till effektivisering, ökad produktion, minskat slitage och spill.

Ju närmare det uppsatta målet på besparingar bruken når, desto högre kan bonusen bli. Som mest en extra månadslön per år. Bonusen beräknas på den individuella lönen inklusive alla tillägg.

På Värö nådde de anställda fram till nästan en hel månadslön i bonus för 2015. Det betyder totalt sett mer än vad det gamla förslagsavtalet gav.

– Det är en fantastisk bedrift av personalen som haft ett otroligt bra fokus, säger Pappers avdelningsordförande Nils-Erik Andersson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Slopad bonus blev flextid

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Nöj er med bonusen”

”Nöj er med bonusen”

Saxade citat ur från DA:s undersökning om bonussystem i industrin.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Är din ­arbetslust till salu?

Är din ­arbetslust till salu?

Ett upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

Cynisk stämning efter bonusbesked

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.