Bruken fortsätter göra stora pengar
Den svenska massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.
Industriarbetarnas tidning
23 maj, 2016
Skrivet av Marie Edholm
1 366 förslag på förbättringar kom in på Lindab under 2015. Det motsvarar 3,89 förslag per anställd. 1 029 av förslagen genomfördes.
Enklare förslag – ständiga förbättringar – belönades med i snitt 153 kronor per förslag, totalt 157 800 kronor.
Förslag som gav större vinst belönades med i snitt 8 975 kronor, totalt 152 576 kronor.
Högst enskild ersättning under 2015 var 46 997 kronor.
Det centrala avtalet om förslagsverksamhet som gällde mellan Svensk Näringsliv och LO sades upp och slutade gälla 2005.
Olika branschvisa avtal har funnits, men de flesta har sagts upp. Likaså många lokala avtal ute på arbetsplatser.
Förslagspeng Gruppen gynnas. En studieresa till stålverket utanför Amsterdam eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.
Kent Hultberg öppnade starkt som nyanställd 1987. Redan under sina första arbetsdagar på Lindab i Grevie lämnade han in ett förbättringsförslag. På ett A4-papper beskrev han hur arbetet med att stansa hål i ventilationsrörens gummilister kunde förenklas om ett justerbart stöd monterades för att hålla rören av olika storlek på plats. Belöningen – utöver bättre ergonomi – blev en penninglott.
Lindab Vent i Grevie utanför Båstad har länge legat i topp när det gäller antal idéer till förbättringar per anställd. En anledning kan vara att företaget har ett system som både fångar upp och belönar förslagen.
Kent Hultberg har haft många idéer under sina 29 år på företaget och flera har gett större utdelning än den penninglott han fick som nyanställd.
Snilleblixten att lösa monteringen av polyesterväv på ventilationsrören i en maskin är en sådan. Tidigare monterades väven manuellt.
– Jag kunde se stackarn som stod där borta med det där jobbet. Kan man inte mata in polyestern i maskinen, tänkte jag. Jag skar till en bit material i lagom bredd och frågade en arbetskamrat om han skulle vara med på förslaget. Håll här, sa jag och så körde vi. Det fungerade.
Det var i början av 90-talet och för den idén fick Kent 32 800 kronor minns han.
Individuella ersättningar hör inte till det vanliga. Främsta syftet med belöningssystemet är att sporra varje arbetsgrupp att tillsammans hitta förbättringar. Det behöver inte vara några komplicerade idéer.
Så enkla förändringar som en smartare placering av verktyg kan belönas. Sådana ”ständiga förbättringar” ger 150 kronor till hela arbetsgruppen. Pengarna ska användas till fortbildning, till exempel en studieresa till ett annat företag.
– Det blir en sorts team-building samtidigt som man får se hur det fungerar på ett annat ställe, säger Viktoria Gustavsson på pressavdelningen.
I höstas åkte hon med sin arbetsgrupp till stålverket Tata utanför Amsterdam, som tillverkar plåten som Lindab köper in.
IF Metall-klubbens ordförande Markku Rantala jobbar numera fackligt på heltid, men brukade lämna in förslag när han jobbade på underhållsavdelningen. En gång gjorde de en studieresa till Liseberg för att få veta mer om hur nöjesparkens underhållsavdelning arbetar.
Markku Rantala, klubbordförande på Lindab, tror att pengarna är viktiga som en sporre för att få in förslag.
– Det är också viktigt att det inte tar för lång tid innan man får genomföra förbättringen.
Flest förslag handlar om enkla förbättringar där vinsten inte kan beräknas eller understiger 1 000 kronor.
Arbetsgruppen beslutar själv om de förslagen ska genomföras och de får i så fall 150 kronor per förslag.
Förslag som ger större vinst belönas med mer pengar ett år efter genomförandet.
Vinsten som företaget gör under ett år minskas med investeringskostnaden. Hälften av summan betalas ut som belöning. Pengarna tillfaller gruppen eller den som lagt fram idén – gruppen kommer överens.
Förslag som ger över 10 000 kronor hanteras av en kommitté.
Medan halva verksamheten flyttas utomlands har förbättringsverksamheten på Jeld-Wen i Åstorp gått i stå. Avtalet finns kvar och ambitionen är att komma i gång igen.
Förslagsavtalet på Jeld-Wen har levererat vinster både till företag och anställda. Som mest har en anställd fått runt 400 000 kronor, minns vice klubbordförande i GS-facket Bertil Wennerlund. Men sedan december 2014 har fokus legat på annat – då kom beskedet att produktionen av ytterdörrar ska flyttas till Baltikum. Samtidigt optimeras produktionen av innerdörrar, så förbättringsverksamheten har inte varit prioriterad.
– Vi har ett bra avtal och vill komma i gång igen, säger Bertil Wennerlund..
För idéer som genomförs får förslagsställaren hälften av förtjänsten som företaget gör första året. Mindre förbättringar vars vinst inte kan beräknas, kan ge upp till tusen kronor. Förslag som ger mer än 0,2 basbelopp (8 860 kronor) ska godkännas av fabrikschefen.
Bruken inom Södrakoncernen hade ett avtal om förslagsersättning som togs bort 2015. Sedan dess ingår förbättringsarbetet i det nya bonussystemet, som i år ger mer pengar än det gamla avtalet.
Bonussystemet bygger på flera olika parametrar, bland annat produktivitet och ständiga förbättringar. Enskilda förslag ger inte längre ersättning, men de bidrar till effektivisering, ökad produktion, minskat slitage och spill.
Ju närmare det uppsatta målet på besparingar bruken når, desto högre kan bonusen bli. Som mest en extra månadslön per år. Bonusen beräknas på den individuella lönen inklusive alla tillägg.
På Värö nådde de anställda fram till nästan en hel månadslön i bonus för 2015. Det betyder totalt sett mer än vad det gamla förslagsavtalet gav.
– Det är en fantastisk bedrift av personalen som haft ett otroligt bra fokus, säger Pappers avdelningsordförande Nils-Erik Andersson.