Industriarbetarnas tidning

Trakasserier mot a-kassans anställda

8 september, 2016

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls arbetslöshetskassa. Foto: David Lundmark
Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls arbetslöshetskassa. Foto: David Lundmark

Mer än 60 procent av de anställda på IF Metalls arbetslöshetskassa har utsatts för hot, trakasserier, våld och mutförsök. Det är den näst högsta siffran bland 16 organisationer och myndigheter som ingår i en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har tidigare undersökt det man kallar ”otillåten påverkan” av statliga myndigheter, men till den senaste granskningen tog man också med IF Metalls och TCO-förbundet ST:s arbetslöshetskassor. Dessa har myndighetsutövning när det gäller arbetslöshetsförsäkringen.

Brå frågade i april 2015 anställda på de två kassorna och 14 olika myndigheter om de den senaste 18-månadersperioden utsatts för hot, trakasserier, våld eller ”otillbörliga erbjudanden” (=muta). Du kan ladda ner hela rapporten här.

Resultaten visar att 64 procent av de anställda hos IF Metalls a-kassa hade upplevt något av detta. Den var efter Justitiekanslern JK (71 procent) den högsta siffran i undersökningen. Arbetsförmedlingen hade 42 procent, försäkringskassan 31 procent – och ST:s a-kassa 36 procent.

– Tittar man enbart på våra försäkringshandläggare så säger åtta av tio att de någon gång har drabbats, säger Olle Åkerlund, föreståndare på IF Metalls arbetslöshetskassa som har 100 anställda.

Hos IF Metalls a-kassa fanns 63 fall av trakasserier, 33 hot, 2 våld och fyra otillbörliga erbjudanden.

– Våra anställda har fått för mycket skit, de har luttrats, och det är inte OK.  Det är över gränsen redan vid ”svin” eller ”häxa”, och det är ändå de mildaste uttrycken. Tänk dig alla möjliga könsord och svordomar och sedan allt vad de arbetslösa ska göra mot personalen så får du en hyfsad bild av hur tonen kan vara. Jo, jag har själv blivit hotad några gånger, men inte så att det har behövts skydd.

Vem är det då som trakasserar och hotar? I fallet IF Metalls a-kassa, med 280 000 anslutna, är det vanligaste svaret en person i en ”desperat situation”. Det handlar om människor som blivit av med jobbet och som nu har problem att få arbetslöshetsersättning.

– Undersökningen täckte in förändringen av aktivitetsrapporteringen som den förra regeringen införde. Det blev en chock för många, man nekades a-kassa för att man inte angav exakt hur många jobb man sökt eller fyllt i rapporterna felaktigt.

­–Aktivitetsrapporterna är ett jädra skit, man söker 300 jobb och får 300 nej, då behöver man stöd, inte bestraffning. Frankrike har numera ändrat sitt system, där handlar det bara om ett enkelt ja eller nej på frågan ”Har du sökt arbete?”

Varför visar rapporten sådan skillnad mot ST:s a-kassa?

– De har sin a-kassa på ett enda ställe, kanske vår närhet till medlemmarna spelar in. Vi har kontor på alla de 37 avdelningskontoren De mesta trakasserierna och hoten kommer via telefon, men folk kommer ju också upp på avdelningarna. Det finns de som har slutat på grund av detta.

Därför behandlas numera alla avslag centralt, i Stockholm.

– Det har minskat antalet hot och kränkningar. Och man ska ju komma ihåg att merparten av våra ärenden går nästan som på räls, folk får sina pengar som de ska. Allmänt sett har vi lika nöjda kunder som Skatteverket, som ju ofta får beröm, säger Olle Åkerlund.

Den som går på a-kassa ska senast den 14:e i varje månad lägga in sin aktivitetsrapport via internet. Om man fyller i den fel eller struntar i att skicka in den får man ett varningsbrev, upprepas detta blir det avstängning i ett stegrat antal dagar. Den som blir helt avstängd måste jobba ihop ett nytt arbetsvillkor, vilket kräver 80 timmars arbete per månad under ett halvår.

– Det är i denna process som folk blir förbannade, arga. Vi kan inte tumma på reglerna, de är bundna genom lag. Men det verkar finnas ett tydligt genusperspektiv. Majoriteten av våra handläggare är kvinnor, majoriteten av IF Metalls medlemmar är män. Det verkar lättare att skrika åt kvinnor, att använda olika typer av härskartekniker. Vi polisanmäler rutinmässigt sådana händelser, våra anställda ska känna sig trygga.

Ändå framgår det av Brå:s undersökning att mer än hälften av de svarande upplever att de fått ”mindre stöd än väntat” efter att ha utsatts för trakasserier eller hot.

– Och har därför har vi också tecknat avtal med ett företag som har stödjour dygnet runt, sju dagar i veckan.

Olle Åkerlund förutsåg en ökad hotbild redan ett år innan de nya reglerna om aktivitetsreglerna infördes, och började utbilda personalen och utöka säkerheten. Det handlar till exempel om att bygga om lokaler, bygga utrymningsvägar och sätta in elektroniska grindar och larm.

– Men det finns mer att göra. Nu i höst ska vi fortsätta våra utbildningar, prata ännu mer om hur vi uppträder, och vi ska bli ännu tydligare med att vi inte tar någon skit. Jag tror också att vi måste jobba ännu närmare medlemmarna, förklara hur systemet fungerar. En människa som du redan har en relation till kallar du kanske inte för dåliga saker, säger Olle Åkerlund.

Hur skulle man kunna ändra själva reglerna?

– Förutom att ändra rapporteringen skulle jag vilja ha en enklare försäkring. I dag krävs det en lång rad intyg om sjukskrivning, barnledighet, jobb för att få a-kassa.  Man skulle kunna snegla på Danmark – där arbetsgivaren är skyldig att varje månad deklarera både utbetalda pengar och arbetad arbetstid för de anställda. Det skulle underlätta för de arbetslösa och för oss, för då skulle allting bli digitalt, säger Olle Åkerlund.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Får livränta för skada från 70-talet

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Fick arbetsskada godkänd efter 40 år

Mannen utsattes för höga halter lösningsmedel i jobbet på 70-talet. Försäkringskassan ville inte godkänna hans besvär som en arbetsskada, men kammarrätten ger mannen rätt.

Skadan kan ge ersättning

Min sambo har blivit allergisk mot skärvätska vilket blir lite problematiskt eftersom han är CNC-tekniker. Han har varit på åtskilliga besök hos specialistdoktorn som finns 5 mil ifrån oss plus att varje besök kostar 300 kr. Kan han få ersättning för det här på något sätt?

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Skyddsombud utestängda från arbetsmiljöarbetet på Arbetsmiljöverket

Skyddsombud utestängda från arbetsmiljöarbetet på Arbetsmiljöverket

Sekos skyddsombud på Arbetsmiljöverket har inte fått delta i möten där arbetsmiljöfrågor hanteras. Facket kräver nu förhandling och eventuellt skadestånd för brott mot arbetsmiljölagen.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

”Jag som kände mig så frisk”

”Jag som kände mig så frisk”

Jenny Jansson hade inga symtom alls. Men hade hon inte tagit det säkra före det osäkra hade hon kunnat smitta ner hela Munkedal.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.