Trakasserier mot a-kassans anställda

Mer än 60 procent av de anställda på IF Metalls arbetslöshetskassa har utsatts för hot, trakasserier, våld och mutförsök. Det är den näst högsta siffran bland 16 organisationer och myndigheter som ingår i en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har tidigare undersökt det man kallar ”otillåten påverkan” av statliga myndigheter, men till den senaste granskningen tog man också med IF Metalls och TCO-förbundet ST:s arbetslöshetskassor. Dessa har myndighetsutövning när det gäller arbetslöshetsförsäkringen.

Brå frågade i april 2015 anställda på de två kassorna och 14 olika myndigheter om de den senaste 18-månadersperioden utsatts för hot, trakasserier, våld eller ”otillbörliga erbjudanden” (=muta). Du kan ladda ner hela rapporten här.

Resultaten visar att 64 procent av de anställda hos IF Metalls a-kassa hade upplevt något av detta. Den var efter Justitiekanslern JK (71 procent) den högsta siffran i undersökningen. Arbetsförmedlingen hade 42 procent, försäkringskassan 31 procent – och ST:s a-kassa 36 procent.

– Tittar man enbart på våra försäkringshandläggare så säger åtta av tio att de någon gång har drabbats, säger Olle Åkerlund, föreståndare på IF Metalls arbetslöshetskassa som har 100 anställda.

Hos IF Metalls a-kassa fanns 63 fall av trakasserier, 33 hot, 2 våld och fyra otillbörliga erbjudanden.

– Våra anställda har fått för mycket skit, de har luttrats, och det är inte OK.  Det är över gränsen redan vid ”svin” eller ”häxa”, och det är ändå de mildaste uttrycken. Tänk dig alla möjliga könsord och svordomar och sedan allt vad de arbetslösa ska göra mot personalen så får du en hyfsad bild av hur tonen kan vara. Jo, jag har själv blivit hotad några gånger, men inte så att det har behövts skydd.

Vem är det då som trakasserar och hotar? I fallet IF Metalls a-kassa, med 280 000 anslutna, är det vanligaste svaret en person i en ”desperat situation”. Det handlar om människor som blivit av med jobbet och som nu har problem att få arbetslöshetsersättning.

– Undersökningen täckte in förändringen av aktivitetsrapporteringen som den förra regeringen införde. Det blev en chock för många, man nekades a-kassa för att man inte angav exakt hur många jobb man sökt eller fyllt i rapporterna felaktigt.

­–Aktivitetsrapporterna är ett jädra skit, man söker 300 jobb och får 300 nej, då behöver man stöd, inte bestraffning. Frankrike har numera ändrat sitt system, där handlar det bara om ett enkelt ja eller nej på frågan ”Har du sökt arbete?”

Varför visar rapporten sådan skillnad mot ST:s a-kassa?

– De har sin a-kassa på ett enda ställe, kanske vår närhet till medlemmarna spelar in. Vi har kontor på alla de 37 avdelningskontoren De mesta trakasserierna och hoten kommer via telefon, men folk kommer ju också upp på avdelningarna. Det finns de som har slutat på grund av detta.

Därför behandlas numera alla avslag centralt, i Stockholm.

– Det har minskat antalet hot och kränkningar. Och man ska ju komma ihåg att merparten av våra ärenden går nästan som på räls, folk får sina pengar som de ska. Allmänt sett har vi lika nöjda kunder som Skatteverket, som ju ofta får beröm, säger Olle Åkerlund.

Den som går på a-kassa ska senast den 14:e i varje månad lägga in sin aktivitetsrapport via internet. Om man fyller i den fel eller struntar i att skicka in den får man ett varningsbrev, upprepas detta blir det avstängning i ett stegrat antal dagar. Den som blir helt avstängd måste jobba ihop ett nytt arbetsvillkor, vilket kräver 80 timmars arbete per månad under ett halvår.

– Det är i denna process som folk blir förbannade, arga. Vi kan inte tumma på reglerna, de är bundna genom lag. Men det verkar finnas ett tydligt genusperspektiv. Majoriteten av våra handläggare är kvinnor, majoriteten av IF Metalls medlemmar är män. Det verkar lättare att skrika åt kvinnor, att använda olika typer av härskartekniker. Vi polisanmäler rutinmässigt sådana händelser, våra anställda ska känna sig trygga.

Ändå framgår det av Brå:s undersökning att mer än hälften av de svarande upplever att de fått ”mindre stöd än väntat” efter att ha utsatts för trakasserier eller hot.

– Och har därför har vi också tecknat avtal med ett företag som har stödjour dygnet runt, sju dagar i veckan.

Olle Åkerlund förutsåg en ökad hotbild redan ett år innan de nya reglerna om aktivitetsreglerna infördes, och började utbilda personalen och utöka säkerheten. Det handlar till exempel om att bygga om lokaler, bygga utrymningsvägar och sätta in elektroniska grindar och larm.

– Men det finns mer att göra. Nu i höst ska vi fortsätta våra utbildningar, prata ännu mer om hur vi uppträder, och vi ska bli ännu tydligare med att vi inte tar någon skit. Jag tror också att vi måste jobba ännu närmare medlemmarna, förklara hur systemet fungerar. En människa som du redan har en relation till kallar du kanske inte för dåliga saker, säger Olle Åkerlund.

Hur skulle man kunna ändra själva reglerna?

– Förutom att ändra rapporteringen skulle jag vilja ha en enklare försäkring. I dag krävs det en lång rad intyg om sjukskrivning, barnledighet, jobb för att få a-kassa.  Man skulle kunna snegla på Danmark – där arbetsgivaren är skyldig att varje månad deklarera både utbetalda pengar och arbetad arbetstid för de anställda. Det skulle underlätta för de arbetslösa och för oss, för då skulle allting bli digitalt, säger Olle Åkerlund.