Industriarbetarnas tidning

”GS medlemmar gynnas”

19 oktober, 2016

Skrivet av

Att LO-förbunden enats om en samordning är ett styrkebesked, tycker GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.

Madelene Engman, avtalssekreterare på GS, tycker att kraven som LO-förbunden har enats om är bra.

– De ger förbunden som går först möjlighet att normera både i kronor och procent och vi har en låglöneprofil som träffar en stor majoritet kvinnor.

Men det är ingen garanti för att just de som tjänar under 24 000 kommer att få mer än de som tjänar mer?

– Nej, det är ingen individgaranti, utan en insamlingsmodell. På arbetsplatser med låga löner kommer man att få högre lönehöjningar i procent än på andra arbetsplatser. Men exakt hur modellen kommer att fungera går inte att säga, eftersom vi har så olika avtal.

Kommer GS medlemmar att träffas av låglönesatsningen?

Ja. Om vi i stället hade haft en modell där man utgått från snittlönen i branscherna hade våra medlemmar inte omfattats,  men eftersom det här är en modell som ska utgå från varje individ så kommer även våra lågavlönade medlemmar att omfattas.

Arbetet för att nå fram till ett gemensamt förslag till samordning har varit svårt, säger Madelene Engman. Det har funnits mycket med i bagaget från förra årets misslyckande att samordna LO-förbunden i förhandlingarna. Även i år har det funnits viljor som dragit åt olika håll bland annat när det gäller beslutet om en låglönesatsning eller en jämställdhetsmodell. Bland LO:s gemensamma långsiktiga mål finns det många andra frågor som inte ryms i årets samordning.

Vilka mål har man tvingats släppa för att nå en samordning i år?

– Den prioriteringen har inte gjorts på det sättet. Vi har försökt hitta de gemensamma nämnarna för att få ihop en samordning. Industrins normering och riktningen med låglönesatsningen har varit viktiga.

Behövs det mer tid än ett år för att hinna komma överens om hur man ska arbeta med de andra målen?

– Ja, rent praktiskt så är det så, men de här målen ska vi jobba med hela tiden. Det är inte alla som hör ihop med avtalsförhandlingarna. Försäkringsfrågorna är en sån sak till exempel, de förhandlingar sker vid sidan om. Men visst hade det behövts mer tid.

Vilken är styrkan i förslaget till samordning?

– Att det blev en rekommendation om samordning är en styrka i sig, det är ett viktigt statement. Att vi har enats om en modell för långlönesatsning som kommer att träffa många löntagare.

Och svagheten?

– Utmaningen blir det faktiska utfallet, att vi kan hålla ihop det här. Vi måste ha förtroende för varandra.

Tror du att alla förbund kommer att ha sagt ja den 2 december?

– Ja, det tror jag. Jag kan inte göra annat än hoppas på det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Makten över arbetstiden allt viktigare

Makten över arbetstiden allt viktigare

En enkät bland drygt 1100 IF Metall-medlemmar visar att de traditionella frågorna – lön, pension kompetensutveckling – är viktigast. Men en klar uppstickare är makten över tiden, alltså att få inflytande över när man ska jobba.

Bravo LO

”Den nygamla modellen för lönesättningen är ett smart sätt att komma till rätta med den kontroversiella frågan om låglönesatsning”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

Det är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Pappers sätter press på LO

Pappers sätter press på LO

Det var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.