Industriarbetarnas tidning

Strandhäll: Finns ingen quick fix för lägre sjuktal

12 oktober, 2016

Skrivet av

Sjukpenningtalet har stigit med 75 procent sedan lägsta nivån 2006. Arbetsgivare och fackförbund efterlyser ett återinrättat arbetslivsinstitut.

– Vi är snart framme vid att kunna föreslå ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Fakta 

Sjukpenningtalet visar hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som har betalats ut per försäkrad (16-64 år) i Sverige under ett år. Det är alltså ett snitt för hur många dagar vi är sjukskrivna, utöver de första 14 dagarna då arbetsgivaren betalar sjuklön.

2002 var sjukpenningtalet som högst: 18,6

2010 var det som lägst: 6,0

Läs mer:

Debatt om nytt kunskapscenter efter nedläggningen av ALU (från2014)

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

I dag ligger sjukpenningtalet på 10,5 och regeringens målsättning är att det år 2020 ska ligga på 9,0.

Sjukpenningtalet var som högst i Sverige 2002. Nio år senare – 2010 – hade sjuktalet sjunkit till en tredjedel och låg en bra bit under snittet för jämförbara länder.

– Men det var många som trillade ur sjukförsäkringen när Alliansregeringen införde den bortre tidsgränsen för sjukskrivning. Forskare sa att vi hade dopade låga nivåer på sjuktalen.

Det sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i veckan under en utbildningsdag för skyddsombud, som anordnades av GS avdelning 6 Väst.

Sedan 2006 har sjuktalen stigit igen, från 6 till dagens 10,5. Myndigheter och politiker reagerade inte till en början eftersom ökningen skedde från en så låg nivå, enligt Strandhäll.

– Men om man kan någonting om svenska sjuktal så var det som hände efter hösten 2010 alarmerande, säger hon.

Hon säger att det som sker nu är något av en repris av det som hände när sjuktalen byggdes upp till rekordnivån 2003. Sjukskrivningarna blir fler och längre. De sprider sig från offentlig sektor till alla andra sektorer på arbetsmarknaden, och enligt Strandhäll är det här en av regeringens absolut största utmaningar.

– När sjuktalen drar i väg så är det svindyrt. 2014 kostade sjukpenningen 40 miljarder kronor. 200 000 svenskar är i sjukskrivning. Den största andelen finns i vård, skola och omsorg. Det är socialsekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor, personliga assistenter, läkare och lärare. Samtidigt behöver vi anställa 60 000 nya lärare och 40 000 sjuksköterskor.

Det som skiljer sig från förra gången då sjuktalen steg är att sjukskrivningarna nu drabbar fler yngre människor. Störst ökning bland sjukskrivningarna har de psykiatriska diagnoserna – till exempel utmattningssyndrom – och det drabbar i allt högre utsträckning även män.

Regeringens målsättning är att sjuktalet 2020 ska ligga på samma nivå som för jämförbara länder, alltså 9. Det finns ingen genväg till lägre sjuktal, enligt Strandhäll.

– Vi lanserade ett brett åtgärdsprogram för ett år sedan. Vi vill inte bara slå ner sjuktalen, för då poppar de snart upp igen. Vi måste se i vitögat vad det handlar om och varför vi ser en så stark ökning av psykisk ohälsa kopplad till arbetet.

Ökad jämställdhet och bättre arbetsmiljö är några av nycklarna, enligt Strandhäll, men även ett kommande förslag om rätt till rehabilitering för redan sjukskrivna. Hon lyfter också fram den halvårsgamla föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.

– I mars fick vi äntligen en föreskrift, ett verktyg, för att undersöka de psykosociala faktorerna på arbetet. Som arbetsgivare har man också ett arbetsmiljöansvar för arbetsbelastningen. Jag är jätteglad att den är på plats, men vi skulle ha haft den för 20 år sedan.

Ett samarbete med arbetsmarknadens parter är också central för att komma åt den stigande ohälsan. Både arbetsgivare och fackförbund har enligt Strandhäll efterlyst ett återinrättat arbetslivsinstitut där forskning, kunskap och experter på arbetslivsfrågor kan samlas.

– Regeringen håller på att utreda den frågan. Det finns ett starkt önskemål från parterna om ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö. Vi har snart kommit så långt i vårt arbete att vi kan föreslå ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö.

När tror du att vi kommer att se någon effekt av den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö?

– Jag hoppas att vi redan nu ser effekten av den. Jag vet att det fler arbetsgivare utbildar anställda i den nya föreskriften. Jag vill tro att en del av den effekten vi kan se är att ökningstakten i sjuktalet faktiskt har avtagit något.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så vill regeringen vända olyckskurvorna

Så vill regeringen vända olyckskurvorna

Med den nya arbetsmiljöstrategin ska färre skadas eller dö av sina jobb. Första steget är fler utredningar. ”Återstår att se hur strategin förbättrar svensk arbetsmiljö”, skriver DA:s Elinor Torp.

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

”Sexuella ­trakasserier var sånt vi fick stå ut med”

Före detta pappersarbetaren Katrin Skagert tröttnade på machofasonerna på pappersbruket och började plugga. I dag är hon universitetslektor i Borås och undervisar om arbetsmiljö.

Stress växande orsak till arbets­skador

Allt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap och bara hälften tror att de klarar att jobba till pension, enligt GS nya arbetsmiljörapport.

”Det är lätt att dras med i skitsnacket”

”Det är lätt att dras med i skitsnacket”

Från stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Nu ska arbetsgivaren ha koll på jobbstressen

För första gången måste arbetsgivarna ha koll på hela arbetsmiljön. Nu har LO tagit fram en vägledning för hur skyddsombud ska jobba enligt föreskrifterna.

Ta tempen på ditt jobb

Ta tempen på ditt jobb

Vi har listat faktorer som avgör om jobbet ska fungera för alla – och gjort ett bildspel om stress och mobbning.

”Förr eller senare brister det”

”Förr eller senare brister det”

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.