Strandhäll: Finns ingen quick fix för lägre sjuktal

Sjukpenningtalet har stigit med 75 procent sedan lägsta nivån 2006. Arbetsgivare och fackförbund efterlyser ett återinrättat arbetslivsinstitut.

– Vi är snart framme vid att kunna föreslå ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

I dag ligger sjukpenningtalet på 10,5 och regeringens målsättning är att det år 2020 ska ligga på 9,0.

Sjukpenningtalet var som högst i Sverige 2002. Nio år senare – 2010 – hade sjuktalet sjunkit till en tredjedel och låg en bra bit under snittet för jämförbara länder.

– Men det var många som trillade ur sjukförsäkringen när Alliansregeringen införde den bortre tidsgränsen för sjukskrivning. Forskare sa att vi hade dopade låga nivåer på sjuktalen.

Det sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i veckan under en utbildningsdag för skyddsombud, som anordnades av GS avdelning 6 Väst.

Sedan 2006 har sjuktalen stigit igen, från 6 till dagens 10,5. Myndigheter och politiker reagerade inte till en början eftersom ökningen skedde från en så låg nivå, enligt Strandhäll.

– Men om man kan någonting om svenska sjuktal så var det som hände efter hösten 2010 alarmerande, säger hon.

Hon säger att det som sker nu är något av en repris av det som hände när sjuktalen byggdes upp till rekordnivån 2003. Sjukskrivningarna blir fler och längre. De sprider sig från offentlig sektor till alla andra sektorer på arbetsmarknaden, och enligt Strandhäll är det här en av regeringens absolut största utmaningar.

– När sjuktalen drar i väg så är det svindyrt. 2014 kostade sjukpenningen 40 miljarder kronor. 200 000 svenskar är i sjukskrivning. Den största andelen finns i vård, skola och omsorg. Det är socialsekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor, personliga assistenter, läkare och lärare. Samtidigt behöver vi anställa 60 000 nya lärare och 40 000 sjuksköterskor.

Det som skiljer sig från förra gången då sjuktalen steg är att sjukskrivningarna nu drabbar fler yngre människor. Störst ökning bland sjukskrivningarna har de psykiatriska diagnoserna – till exempel utmattningssyndrom – och det drabbar i allt högre utsträckning även män.

Regeringens målsättning är att sjuktalet 2020 ska ligga på samma nivå som för jämförbara länder, alltså 9. Det finns ingen genväg till lägre sjuktal, enligt Strandhäll.

– Vi lanserade ett brett åtgärdsprogram för ett år sedan. Vi vill inte bara slå ner sjuktalen, för då poppar de snart upp igen. Vi måste se i vitögat vad det handlar om och varför vi ser en så stark ökning av psykisk ohälsa kopplad till arbetet.

Ökad jämställdhet och bättre arbetsmiljö är några av nycklarna, enligt Strandhäll, men även ett kommande förslag om rätt till rehabilitering för redan sjukskrivna. Hon lyfter också fram den halvårsgamla föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.

– I mars fick vi äntligen en föreskrift, ett verktyg, för att undersöka de psykosociala faktorerna på arbetet. Som arbetsgivare har man också ett arbetsmiljöansvar för arbetsbelastningen. Jag är jätteglad att den är på plats, men vi skulle ha haft den för 20 år sedan.

Ett samarbete med arbetsmarknadens parter är också central för att komma åt den stigande ohälsan. Både arbetsgivare och fackförbund har enligt Strandhäll efterlyst ett återinrättat arbetslivsinstitut där forskning, kunskap och experter på arbetslivsfrågor kan samlas.

– Regeringen håller på att utreda den frågan. Det finns ett starkt önskemål från parterna om ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö. Vi har snart kommit så långt i vårt arbete att vi kan föreslå ett nytt kunskapscenter för arbetsmiljö.

När tror du att vi kommer att se någon effekt av den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö?

– Jag hoppas att vi redan nu ser effekten av den. Jag vet att det fler arbetsgivare utbildar anställda i den nya föreskriften. Jag vill tro att en del av den effekten vi kan se är att ökningstakten i sjuktalet faktiskt har avtagit något.