Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

7 oktober, 2016

leif-tyrenDebatt Om vi bestämde oss och arbetade tillsammans skulle vi redan idag kunna starta med att säkra upp det som redan finns och förhindra en fortsatt nedrustning av bygden.

Om skribenten

Leif Tyrén är verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, en del av Coompanion.
Mer än 20 års erfarenhet av kooperativa modeller för näringslivsutveckling och regional tillväxt.

Har under senare år engagerat sig i fråga om kooperativa modeller som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften.

Vi skulle om vi ville kunna utveckla en svensk modell vid sidan av alla redan existerande internationella modeller för medarbetarövertagande som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften. På köpet får vi lokalt och demokratiskt ägda företag.

I land efter land, inte minst i finanskrisens spår, utvecklas modeller för personalövertagande.

  • I Storbritannien antog regeringen i januari 2012 en ”blue print for British business to become empoyeeowned”. De 50 största medarbetarägda företagen i Storbritannien har i dag 175 000 anställda.
  • I Frankrike införde president Holland ett åtgärdspaket 2013 i syfte att underlätta transformering av traditionella företag till medarbetarägda kooperativa företag, TransfertoCOOP. Fram till årsskiftet hade man transformerat 683 företag och säkerställt 20 000 arbetstillfällen.
  • Mondragon Cooperativa (Baskien) som Harald Gatu lyfter i artikeln är ett fantastisk koncept. En katolsk präst som kom på cykel på 1940 talet med idén om att samhället utvecklas bäst om alla har jobb och alla är delägare. Idag är man nästan 75000 anställda tillika delägare.
  • I USA har United Steelworkers, Nordamerikas största industrifackförening (motsvarighet till IF Metall) inspirerats av Mondragon och startat modellen Union Co-op. Esops är ett annat amerikanskt koncept som fungerar som en vinstudelningsplan vari anställda övertar aktier efterhand. Esops företag hade 2014 13,2 miljoner anställda.

Ovan exemplifieringar är länder som till skillnad från Sverige har en historia av demokratiska arbetskooperativa företag och en nutida politik som syftar till att utveckla sådana företag – sådan demokrati.

Måhända står vi inför en politisk paradox, som Bo Rothstein utvecklar i antologin Tillsammans, där han menar att demokrati allmänt anses vara ett synnerligt förtjänstfullt sätt att styra så pass komplicerade organisationer som stora nationalstater, inklusive dessas regioner, städer och kommuner. Samtidigt anses demokratiskt styrskick i det närmaste omöjligt eller ointressant när det gäller företag och andra producerande organisationer.

I Sverige är Findus i Bjuvs kommun en aktuell nedläggning. Så sent som i juni 2015 invigdes Findus nya helautomatiska fryslager, enligt företaget då norra Europas största och energieffektivaste lager i sitt slag. I augusti samma år köpte Brittiska Nomad Foods Findus europeiska verksamhet vari Bjuv med sina 650 anställda ingick.

Nomad Foods ägs av ett Holdingbolag som bildades av 10 livsmedelsfabriker runt om i Europa 2014, med bas på Brittiska Jungfruöarna. Den 31 mars, drygt ett halvår efter förvärvet informeras de anställda vid ett stormöte att verksamheten i Bjuv avvecklas, att ca. 450 Findusanställda blir av med jobben och att verksamheten flyttas till Reken i Tyskland.

I perspektiv av det vi sett ovan kan man fråga vad som hänt om Bjuv legat i något annat land, med tradition av medarbetarägande, med modeller för personalövertagande och med forskning som visar att företag som ägs av de anställda blir mer produktiva.

Vi behöver utveckla en svensk modell och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i. Värmland har såväl en stark som fristående konsumentkooperation, en bra utveckling avseende nykooperation och ett partnerskap vari kooperationen, fackföreningsrörelsen och akademin ingår. Ett sådant partnerskap som många gånger varit starten till andra länders modeller för personalövertagande.

Leif Tyrén

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Livet tillsammans i varieténs tjänst

Livet tillsammans i varieténs tjänst

i gör vår fokuserade ritual och det blir lite roligare att leva, skriver Carl-Einar Häckner.

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.