Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

7 oktober, 2016

leif-tyrenDebatt Om vi bestämde oss och arbetade tillsammans skulle vi redan idag kunna starta med att säkra upp det som redan finns och förhindra en fortsatt nedrustning av bygden.

Om skribenten

Leif Tyrén är verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, en del av Coompanion.
Mer än 20 års erfarenhet av kooperativa modeller för näringslivsutveckling och regional tillväxt.

Har under senare år engagerat sig i fråga om kooperativa modeller som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften.

Vi skulle om vi ville kunna utveckla en svensk modell vid sidan av alla redan existerande internationella modeller för medarbetarövertagande som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften. På köpet får vi lokalt och demokratiskt ägda företag.

I land efter land, inte minst i finanskrisens spår, utvecklas modeller för personalövertagande.

  • I Storbritannien antog regeringen i januari 2012 en ”blue print for British business to become empoyeeowned”. De 50 största medarbetarägda företagen i Storbritannien har i dag 175 000 anställda.
  • I Frankrike införde president Holland ett åtgärdspaket 2013 i syfte att underlätta transformering av traditionella företag till medarbetarägda kooperativa företag, TransfertoCOOP. Fram till årsskiftet hade man transformerat 683 företag och säkerställt 20 000 arbetstillfällen.
  • Mondragon Cooperativa (Baskien) som Harald Gatu lyfter i artikeln är ett fantastisk koncept. En katolsk präst som kom på cykel på 1940 talet med idén om att samhället utvecklas bäst om alla har jobb och alla är delägare. Idag är man nästan 75000 anställda tillika delägare.
  • I USA har United Steelworkers, Nordamerikas största industrifackförening (motsvarighet till IF Metall) inspirerats av Mondragon och startat modellen Union Co-op. Esops är ett annat amerikanskt koncept som fungerar som en vinstudelningsplan vari anställda övertar aktier efterhand. Esops företag hade 2014 13,2 miljoner anställda.

Ovan exemplifieringar är länder som till skillnad från Sverige har en historia av demokratiska arbetskooperativa företag och en nutida politik som syftar till att utveckla sådana företag – sådan demokrati.

Måhända står vi inför en politisk paradox, som Bo Rothstein utvecklar i antologin Tillsammans, där han menar att demokrati allmänt anses vara ett synnerligt förtjänstfullt sätt att styra så pass komplicerade organisationer som stora nationalstater, inklusive dessas regioner, städer och kommuner. Samtidigt anses demokratiskt styrskick i det närmaste omöjligt eller ointressant när det gäller företag och andra producerande organisationer.

I Sverige är Findus i Bjuvs kommun en aktuell nedläggning. Så sent som i juni 2015 invigdes Findus nya helautomatiska fryslager, enligt företaget då norra Europas största och energieffektivaste lager i sitt slag. I augusti samma år köpte Brittiska Nomad Foods Findus europeiska verksamhet vari Bjuv med sina 650 anställda ingick.

Nomad Foods ägs av ett Holdingbolag som bildades av 10 livsmedelsfabriker runt om i Europa 2014, med bas på Brittiska Jungfruöarna. Den 31 mars, drygt ett halvår efter förvärvet informeras de anställda vid ett stormöte att verksamheten i Bjuv avvecklas, att ca. 450 Findusanställda blir av med jobben och att verksamheten flyttas till Reken i Tyskland.

I perspektiv av det vi sett ovan kan man fråga vad som hänt om Bjuv legat i något annat land, med tradition av medarbetarägande, med modeller för personalövertagande och med forskning som visar att företag som ägs av de anställda blir mer produktiva.

Vi behöver utveckla en svensk modell och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i. Värmland har såväl en stark som fristående konsumentkooperation, en bra utveckling avseende nykooperation och ett partnerskap vari kooperationen, fackföreningsrörelsen och akademin ingår. Ett sådant partnerskap som många gånger varit starten till andra länders modeller för personalövertagande.

Leif Tyrén

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.