Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Hög tid att reglera drog- och alkoholtester”

21 november, 2016

annett-olofsson-debattDebatt Det blir allt enklare och billigare att göra drog- och alkoholtester. Nu är det dags att lagstifta för att skydda arbetstagarnas integritet, menar juristen Annett Olofsson.

Om skribenten:

Annett Olofson är jurist på LO-TCO Rättsskydd. Har varit medförfattare till LO:s skrift Övervakning och kontroll – förslag till en facklig strategi och skrivit debattartiklar om integriteten i arbetslivet.

Inte bara grupper av arbetstagare med arbetsuppgifter som är kritiska ur säkerhetssynpunkt testas. Det förekommer att alla arbetstagare på en arbetsplats testas trots att endast vissa har arbetsuppgifter kopplade till säkerhet. Att underkasta sig ett drog- eller alkoholtest är ett ingrepp i den personliga integriteten och en psykosocial påfrestning.

Det behövs tydliga regler på arbetsmarknaden som klargör i vilka situationer det är befogat att kräva drog- och alkoholtest. Det behövs också tydliga regler om formerna för sådana test eftersom ett blod- eller urinprov ger möjlighet att i detalj kartlägga en individ.

Några sådana regler finns dessvärre inte. Trots flera statliga utredningar på området finns ingen lagstiftning för privatanställda arbetstagare. Frånvaron av lagstiftning innebär oacceptabla luckor i skyddet för privatanställda arbetstagares integritet. Skillnaden är stor jämfört med anställda i stat, kommun och landsting som skyddas genom regler i grundlagen och i lagen om offentlig anställning.

Utan lagstiftning på området bestäms skyddet för integriteten av Arbetsdomstolens avgöranden. Drog- och alkoholtester har prövats av Arbetsdomstolen i ett antal domar. Arbetsdomstolen har sagt att arbetsgivaren kan beordra arbetstagare att genomgå drog- och alkoholtester om arbetsgivaren har något särskilt intresse som motiverar detta. Ett sådant intresse kan vara säkerheten på arbetsplatsen eller allmänhetens säkerhet, men också något så allmänt som ”verksamhetens karaktär”.

Om arbetsgivarens intresse väger tyngre än arbetstagarnas intresse av integritet är arbetstagarna skyldiga att drog- eller alkoholtesta sig. I den absolut övervägande delen av målen har Arbetsdomstolen ansett att arbetsgivarens intresse har vägt tyngst.

Två domar får särskilt allvarliga konsekvenser. Den ena domen gällde lastbilsförare anställda av ett transportföretag.

Transportföretaget hade installerat alkolås i lastbilarna. Förarna blåste flera gånger dagligen i alkolåset. Trots detta ansåg Arbetsdomstolen att förarna var skyldiga att genomgå ett alkoholtest som en kund till transportföretaget krävde för att förarna skulle få köra in på kundens område. Här vägde arbetsgivarens intresse av att få behålla kunden alltså tyngre än förarnas integritet.

Den andra – den så kallade alkoskåpsdomen – innebär att facket inte kan skydda den enskilde arbetstagaren genom att lägga ett tolkningsföreträde på skyldigheten att underkasta sig drog- eller alkoholtest i avvaktan på att Arbetsdomstolen prövar om arbetsgivaren har rätt att kräva ett sådant test.

Arbetstagare kan alltså inte – utan att riskera sin anställning – vägra underkasta sig ett drog- eller alkoholtest även om Arbetsdomstolen senare skulle komma fram till att arbetsgivaren inte hade rätt att kräva att arbetstagaren skulle testas.

Enligt Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna får den personliga integriteten bara inskränkas om det är nödvändigt med hänsyn till vissa tungt vägande intressen, till exempel statens säkerhet, den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning eller brott.

Europadomstolen har ansett att drog- och alkoholtester kan krävas av personal som arbetar i verksamheter med stor betydelse för den allmänna säkerheten, som personfärjor och kärnkraftverk. Det kan med fog ifrågasättas om Europakonventionen tillåter en ordning där arbetsgivarens ekonomiska intresse eller ”verksamhetens karaktär” väger tyngre än arbetstagarens integritet. Detsamma gäller den skyldighet som arbetstagare har att underkasta sig drog- och alkoholtest då det är tvist om detta och en domstol ännu inte avgjort frågan.

Arbetsdomstolen ger i sina domar arbetsgivaren stora möjligheter att drog- och alkoholtesta. Arbetstagarna ses som en produktionsresurs bland andra. Ett helt omodernt betraktelsesätt totalt i kollision med de strävanden som finns på arbetsmiljöområdet.

Det finns stort behov av en lagstiftning som betydligt skärper skyddet för arbetstagarnas integritet jämfört med Arbetsdomstolens praxis och som tar hänsyn till de arbetsmiljömässiga påfrestningar som drog- och alkoholtester innebär. På en modern arbetsmarknad är frågan om drog- och alkoholtester inte ett oreglerat gungfly.

4 kommentarer till “Hög tid att reglera drog- och alkoholtester

  • Jag upprepar min tidigare undran:
    Några procent av befolkningen lider av paruresis, blyg blåsa. Då har man stora problem att kissa under stress, observation och liknande. Urintester eller bara vetskapen att det kan komma en plötslig urintest blir för dessa personer mycket ångestskapande!

  • Det finns ett jätteproblem med urintester och det är de inte visar om personen är påverkad på samma sätt som alkoholtester! Man kan tex röka cannabis en fredag och vara helt nykter berusningmässigt men visa positivt på måndagen och det är enligt min mening helt vansinnigt att det får pågå på detta sättet.

  • Kan bara hålla med Lars. Är man inte berusad/påtänd på arbetstid så ska arbetsgivaren fullständigt skita i vad mäniskor gör på sin fritid.

  • Något som är viktigt att ta hänsyn till i sammanhanget är att det idag finns salivanalyser som har samma tillförlitlighet som urinprov och alltså är juridiskt hållbara. Då slipper arbetstagaren den integritetskränkning som kan uppstå vid övervakade urinprov. Även det problem som Lars tar upp med förlängd spårtid i urin för vissa substanser, såsom THC, elimineras eftersom just THC har en spårtid på max 24 h i saliv. Förhoppningsvis kommer salivanalyser att bli vanligare än urin i framtiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

Lagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Under för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Anställd kan inte vägra drogtest”

”Anställd kan inte vägra drogtest”

Anställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

Det finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.