Samhall har städat bort sin själ
Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt Det blir allt enklare och billigare att göra drog- och alkoholtester. Nu är det dags att lagstifta för att skydda arbetstagarnas integritet, menar juristen Annett Olofsson.
Annett Olofson är jurist på LO-TCO Rättsskydd. Har varit medförfattare till LO:s skrift Övervakning och kontroll – förslag till en facklig strategi och skrivit debattartiklar om integriteten i arbetslivet.
Inte bara grupper av arbetstagare med arbetsuppgifter som är kritiska ur säkerhetssynpunkt testas. Det förekommer att alla arbetstagare på en arbetsplats testas trots att endast vissa har arbetsuppgifter kopplade till säkerhet. Att underkasta sig ett drog- eller alkoholtest är ett ingrepp i den personliga integriteten och en psykosocial påfrestning.
Det behövs tydliga regler på arbetsmarknaden som klargör i vilka situationer det är befogat att kräva drog- och alkoholtest. Det behövs också tydliga regler om formerna för sådana test eftersom ett blod- eller urinprov ger möjlighet att i detalj kartlägga en individ.
Några sådana regler finns dessvärre inte. Trots flera statliga utredningar på området finns ingen lagstiftning för privatanställda arbetstagare. Frånvaron av lagstiftning innebär oacceptabla luckor i skyddet för privatanställda arbetstagares integritet. Skillnaden är stor jämfört med anställda i stat, kommun och landsting som skyddas genom regler i grundlagen och i lagen om offentlig anställning.
Utan lagstiftning på området bestäms skyddet för integriteten av Arbetsdomstolens avgöranden. Drog- och alkoholtester har prövats av Arbetsdomstolen i ett antal domar. Arbetsdomstolen har sagt att arbetsgivaren kan beordra arbetstagare att genomgå drog- och alkoholtester om arbetsgivaren har något särskilt intresse som motiverar detta. Ett sådant intresse kan vara säkerheten på arbetsplatsen eller allmänhetens säkerhet, men också något så allmänt som ”verksamhetens karaktär”.
Om arbetsgivarens intresse väger tyngre än arbetstagarnas intresse av integritet är arbetstagarna skyldiga att drog- eller alkoholtesta sig. I den absolut övervägande delen av målen har Arbetsdomstolen ansett att arbetsgivarens intresse har vägt tyngst.
Två domar får särskilt allvarliga konsekvenser. Den ena domen gällde lastbilsförare anställda av ett transportföretag.
Transportföretaget hade installerat alkolås i lastbilarna. Förarna blåste flera gånger dagligen i alkolåset. Trots detta ansåg Arbetsdomstolen att förarna var skyldiga att genomgå ett alkoholtest som en kund till transportföretaget krävde för att förarna skulle få köra in på kundens område. Här vägde arbetsgivarens intresse av att få behålla kunden alltså tyngre än förarnas integritet.
Den andra – den så kallade alkoskåpsdomen – innebär att facket inte kan skydda den enskilde arbetstagaren genom att lägga ett tolkningsföreträde på skyldigheten att underkasta sig drog- eller alkoholtest i avvaktan på att Arbetsdomstolen prövar om arbetsgivaren har rätt att kräva ett sådant test.
Arbetstagare kan alltså inte – utan att riskera sin anställning – vägra underkasta sig ett drog- eller alkoholtest även om Arbetsdomstolen senare skulle komma fram till att arbetsgivaren inte hade rätt att kräva att arbetstagaren skulle testas.
Enligt Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna får den personliga integriteten bara inskränkas om det är nödvändigt med hänsyn till vissa tungt vägande intressen, till exempel statens säkerhet, den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning eller brott.
Europadomstolen har ansett att drog- och alkoholtester kan krävas av personal som arbetar i verksamheter med stor betydelse för den allmänna säkerheten, som personfärjor och kärnkraftverk. Det kan med fog ifrågasättas om Europakonventionen tillåter en ordning där arbetsgivarens ekonomiska intresse eller ”verksamhetens karaktär” väger tyngre än arbetstagarens integritet. Detsamma gäller den skyldighet som arbetstagare har att underkasta sig drog- och alkoholtest då det är tvist om detta och en domstol ännu inte avgjort frågan.
Arbetsdomstolen ger i sina domar arbetsgivaren stora möjligheter att drog- och alkoholtesta. Arbetstagarna ses som en produktionsresurs bland andra. Ett helt omodernt betraktelsesätt totalt i kollision med de strävanden som finns på arbetsmiljöområdet.
Det finns stort behov av en lagstiftning som betydligt skärper skyddet för arbetstagarnas integritet jämfört med Arbetsdomstolens praxis och som tar hänsyn till de arbetsmiljömässiga påfrestningar som drog- och alkoholtester innebär. På en modern arbetsmarknad är frågan om drog- och alkoholtester inte ett oreglerat gungfly.
Jag upprepar min tidigare undran:
Några procent av befolkningen lider av paruresis, blyg blåsa. Då har man stora problem att kissa under stress, observation och liknande. Urintester eller bara vetskapen att det kan komma en plötslig urintest blir för dessa personer mycket ångestskapande!
Det finns ett jätteproblem med urintester och det är de inte visar om personen är påverkad på samma sätt som alkoholtester! Man kan tex röka cannabis en fredag och vara helt nykter berusningmässigt men visa positivt på måndagen och det är enligt min mening helt vansinnigt att det får pågå på detta sättet.
Kan bara hålla med Lars. Är man inte berusad/påtänd på arbetstid så ska arbetsgivaren fullständigt skita i vad mäniskor gör på sin fritid.