Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Hög tid att reglera drog- och alkoholtester”

21 november, 2016

annett-olofsson-debattDebatt Det blir allt enklare och billigare att göra drog- och alkoholtester. Nu är det dags att lagstifta för att skydda arbetstagarnas integritet, menar juristen Annett Olofsson.

Om skribenten:

Annett Olofson är jurist på LO-TCO Rättsskydd. Har varit medförfattare till LO:s skrift Övervakning och kontroll – förslag till en facklig strategi och skrivit debattartiklar om integriteten i arbetslivet.

Inte bara grupper av arbetstagare med arbetsuppgifter som är kritiska ur säkerhetssynpunkt testas. Det förekommer att alla arbetstagare på en arbetsplats testas trots att endast vissa har arbetsuppgifter kopplade till säkerhet. Att underkasta sig ett drog- eller alkoholtest är ett ingrepp i den personliga integriteten och en psykosocial påfrestning.

Det behövs tydliga regler på arbetsmarknaden som klargör i vilka situationer det är befogat att kräva drog- och alkoholtest. Det behövs också tydliga regler om formerna för sådana test eftersom ett blod- eller urinprov ger möjlighet att i detalj kartlägga en individ.

Några sådana regler finns dessvärre inte. Trots flera statliga utredningar på området finns ingen lagstiftning för privatanställda arbetstagare. Frånvaron av lagstiftning innebär oacceptabla luckor i skyddet för privatanställda arbetstagares integritet. Skillnaden är stor jämfört med anställda i stat, kommun och landsting som skyddas genom regler i grundlagen och i lagen om offentlig anställning.

Utan lagstiftning på området bestäms skyddet för integriteten av Arbetsdomstolens avgöranden. Drog- och alkoholtester har prövats av Arbetsdomstolen i ett antal domar. Arbetsdomstolen har sagt att arbetsgivaren kan beordra arbetstagare att genomgå drog- och alkoholtester om arbetsgivaren har något särskilt intresse som motiverar detta. Ett sådant intresse kan vara säkerheten på arbetsplatsen eller allmänhetens säkerhet, men också något så allmänt som ”verksamhetens karaktär”.

Om arbetsgivarens intresse väger tyngre än arbetstagarnas intresse av integritet är arbetstagarna skyldiga att drog- eller alkoholtesta sig. I den absolut övervägande delen av målen har Arbetsdomstolen ansett att arbetsgivarens intresse har vägt tyngst.

Två domar får särskilt allvarliga konsekvenser. Den ena domen gällde lastbilsförare anställda av ett transportföretag.

Transportföretaget hade installerat alkolås i lastbilarna. Förarna blåste flera gånger dagligen i alkolåset. Trots detta ansåg Arbetsdomstolen att förarna var skyldiga att genomgå ett alkoholtest som en kund till transportföretaget krävde för att förarna skulle få köra in på kundens område. Här vägde arbetsgivarens intresse av att få behålla kunden alltså tyngre än förarnas integritet.

Den andra – den så kallade alkoskåpsdomen – innebär att facket inte kan skydda den enskilde arbetstagaren genom att lägga ett tolkningsföreträde på skyldigheten att underkasta sig drog- eller alkoholtest i avvaktan på att Arbetsdomstolen prövar om arbetsgivaren har rätt att kräva ett sådant test.

Arbetstagare kan alltså inte – utan att riskera sin anställning – vägra underkasta sig ett drog- eller alkoholtest även om Arbetsdomstolen senare skulle komma fram till att arbetsgivaren inte hade rätt att kräva att arbetstagaren skulle testas.

Enligt Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna får den personliga integriteten bara inskränkas om det är nödvändigt med hänsyn till vissa tungt vägande intressen, till exempel statens säkerhet, den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning eller brott.

Europadomstolen har ansett att drog- och alkoholtester kan krävas av personal som arbetar i verksamheter med stor betydelse för den allmänna säkerheten, som personfärjor och kärnkraftverk. Det kan med fog ifrågasättas om Europakonventionen tillåter en ordning där arbetsgivarens ekonomiska intresse eller ”verksamhetens karaktär” väger tyngre än arbetstagarens integritet. Detsamma gäller den skyldighet som arbetstagare har att underkasta sig drog- och alkoholtest då det är tvist om detta och en domstol ännu inte avgjort frågan.

Arbetsdomstolen ger i sina domar arbetsgivaren stora möjligheter att drog- och alkoholtesta. Arbetstagarna ses som en produktionsresurs bland andra. Ett helt omodernt betraktelsesätt totalt i kollision med de strävanden som finns på arbetsmiljöområdet.

Det finns stort behov av en lagstiftning som betydligt skärper skyddet för arbetstagarnas integritet jämfört med Arbetsdomstolens praxis och som tar hänsyn till de arbetsmiljömässiga påfrestningar som drog- och alkoholtester innebär. På en modern arbetsmarknad är frågan om drog- och alkoholtester inte ett oreglerat gungfly.

4 kommentarer till “Hög tid att reglera drog- och alkoholtester

  • Jag upprepar min tidigare undran:
    Några procent av befolkningen lider av paruresis, blyg blåsa. Då har man stora problem att kissa under stress, observation och liknande. Urintester eller bara vetskapen att det kan komma en plötslig urintest blir för dessa personer mycket ångestskapande!

  • Det finns ett jätteproblem med urintester och det är de inte visar om personen är påverkad på samma sätt som alkoholtester! Man kan tex röka cannabis en fredag och vara helt nykter berusningmässigt men visa positivt på måndagen och det är enligt min mening helt vansinnigt att det får pågå på detta sättet.

  • Kan bara hålla med Lars. Är man inte berusad/påtänd på arbetstid så ska arbetsgivaren fullständigt skita i vad mäniskor gör på sin fritid.

  • Något som är viktigt att ta hänsyn till i sammanhanget är att det idag finns salivanalyser som har samma tillförlitlighet som urinprov och alltså är juridiskt hållbara. Då slipper arbetstagaren den integritetskränkning som kan uppstå vid övervakade urinprov. Även det problem som Lars tar upp med förlängd spårtid i urin för vissa substanser, såsom THC, elimineras eftersom just THC har en spårtid på max 24 h i saliv. Förhoppningsvis kommer salivanalyser att bli vanligare än urin i framtiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

Lagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Under för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Anställd kan inte vägra drogtest”

”Anställd kan inte vägra drogtest”

Anställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

Det finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.