”Samtalen efter drogtester kräver utbildning”
Svåra samtal i samband med drogtester kräver utbildning. Det anser Pappers avdelning 3 på Billerud Korsnäs i Gävle, som nu lyft frågan till arbetsgivaren.
”Finns splittring bland våra medlemmar”
12 januari, 2017
Skrivet av Anna Julius
Säkerhet mot integritet. GS har i dag ingen enhetlig policy om drogtester, men frågan engagerar.
Några krav facket kan ställa på företaget
Testerna ska utföras av ett auktoriserat laboratorium.
Testerna ska utföras diskret.
Det ska finnas en drogpolicy. Den som testar positivt ska inte förlora jobbet utan erbjudas rehabilitering.
Flera företag testar inte
Även om drogtester blir vanligare, är det många stora företag som inte har det.
Kährs i Nybro, Södra Wood i Värö och Holmen Timber Braviken är företag som inte har tester, även om det funnits diskussioner.
Två prover
Urinprov är vanligast, men saliv blir vanligare. Man tar alltid minst två prover, A- och B-prov.
Sker ibland på företaget
Eventuellt görs ett första test på företagshälsan, vilket många är kritiska mot. Annars skickas allt till ett laboratorium.
Två analysmetoder
Om ett prov ska bedömas positivt, visa missbruk, måste det vara positivt i två olika analysmetoder, screening och verifiering.
Rätt till hjälp
Om testet är positivt tar labbet kontakt med MRO, en specialutbildad läkare, som kontaktar personen. Om det handlar om missbruk kontaktas företaget, som ska erbjuda rehabilitering.
Går att överklaga
Om testpersonen anser att provet visar fel, kan B-provet skickas till ett annat labb för test.
På GS områden är det inom den riskfyllda sågverksbranschen som frågan om drogtester blivit störst. Arbetsgivaren har rätt att införa drogtester även om facket säger nej, men det vanliga är att man kommer överens om hur det ska gå till.
Det har man gjort på sågverket SCA Tunadal i Sundsvall. Där drogtestas 10 procent av alla anställda, från golv till vd, varje år, berättar klubbordförande Lars Wågström.
– Jag tycker det är bra att vi har tester. Det ska vara rent och nyktert.
En slumpgenerator lottar en anställd, som får åka in till SCA-hälsan. Där görs ett första test, innan allt skickas till laboratorium. Skulle testet ge utslag, ska den anställda få rehabilitering.
– De få som det har varit, de har kommit från bekymret, säger Wågström.
Förutom drogtesterna har SCA Tunadal alkotester två slumpmässiga dagar om året. Då testas alla – råkar chefen sitta i möte får hen gå ut och blåsa.
Men det är inte alltid facket är positivt. När möbeltillverkaren Kinnarps ville införa drogtester var GS och IF Metall emot.
GS-klubbens ordförande Carina Linnarsson säger att man var orolig att andra åtgärder mot missbruk skulle minska.
– Vi tror inte att slumpmässiga drogtester kommer att lösa de problem som finns på arbetsplatsen, utan tror mer på en daglig dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare.
GS har ingen policy om drogtester, men ombudsmannen Tony Berggren är emot.
– Jag tycker givetvis att man ska vara nykter och drogfri, men när det kommer till farliga moment, som truck eller lastbil, har vi redan alkolås.
Han rekommenderar ingen att vägra göra testet – då riskerar man sitt jobb. Däremot tycker han inte att klubbar ska teckna avtal med företaget om tester.
– Vi behöver inte ge företaget den rätten. Risken är att det aldrig tar slut. Skriver vi på att de får ta urinprov vill de kanske ha blodprov, får de blodprov kanske de vill ha DNA.
Men frågan är inte enkel, säger han, det handlar om säkerhet också. Han jämför med övervakningskameror – en del tycker att det är ok, andra tycker att det är jobbigt, även om de inte gjort något.
– Den splittringen finns bland våra medlemmar när det gäller drogtester. Och säkert även bland förtroendevalda.
Läs mer:
drogtester
