Industriarbetarnas tidning

”Finns splittring bland våra medlemmar”

12 januari, 2017

Skrivet av

Säkerhet mot integritet. GS har i dag ingen enhetlig policy om drogtester, men frågan engagerar.

Några krav facket kan ställa på företaget

Testerna ska utföras av ett auktoriserat laboratorium.
Testerna ska utföras diskret.
Det ska finnas en drogpolicy.  Den som testar positivt ska inte förlora jobbet utan erbjudas rehabilitering.

Flera företag testar inte

Även om drogtester blir vanligare, är det många stora företag som inte har det.
Kährs i Nybro, Södra Wood i Värö och Holmen Timber Braviken är företag som inte har tester, även om det funnits diskussioner.

Två prover

Urinprov är vanligast, men saliv blir vanligare. Man tar alltid minst två prover, A- och B-prov.

Sker ibland på företaget

Eventuellt görs ett första test på företagshälsan, vilket många är kritiska mot. Annars skickas allt till ett laboratorium.

Två analysmetoder

Om ett prov ska bedömas positivt, visa missbruk, måste det vara positivt i två olika analysmetoder, screening och verifiering.

Rätt till hjälp

Om testet är positivt tar labbet kontakt med MRO, en specialutbildad läkare, som kontaktar personen. Om det handlar om missbruk kontaktas företaget, som ska erbjuda rehabilitering.

Går att överklaga

Om testpersonen anser att provet visa­r fel, kan B-provet skickas till ett annat labb för test.

På GS områden är det inom den riskfyllda sågverksbranschen som frågan om drogtester blivit störst. Arbetsgivaren har rätt att införa drogtester även om facket säger nej, men det vanliga är att man kommer överens om hur det ska gå till.

Det har man gjort på sågverket SCA Tunadal i Sundsvall. Där drogtestas 10 procent av alla anställda, från golv till vd, varje år, berättar klubbordförande Lars Wågström.

– Jag tycker det är bra att vi har tester. Det ska vara rent och nyktert.

En slumpgenerator lottar en anställd, som får åka in till SCA-hälsan. Där görs ett första test, innan allt skickas till laboratorium. Skulle testet ge utslag, ska den anställda få rehabilitering.

– De få som det har varit, de har kommit från bekymret, säger Wågström.

Förutom drogtesterna har SCA Tunadal alkotester två slumpmässiga dagar om året. Då testas alla – råkar chefen sitta i möte får hen gå ut och blåsa.

Men det är inte alltid facket är positivt. När möbeltillverkaren Kinnarps ville införa drogtester var GS och IF Metall emot.

GS-klubbens ordförande Carina Linnarsson säger att man var orolig att andra åtgärder mot missbruk skulle minska.

– Vi tror inte att slumpmässiga drogtester kommer att lösa de problem som finns på arbetsplatsen, utan tror mer på en daglig dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare.

GS har ingen policy om drogtester, men ombudsmannen Tony Berggren är emot.
– Jag tycker givetvis att man ska vara nykter och drogfri, men när det kommer till farliga moment, som truck eller lastbil, har vi redan alkolås.

Han rekommenderar ingen att vägra göra testet – då riskerar man sitt jobb. Däremot tycker han inte att klubbar ska teckna avtal med företaget om tester.

– Vi behöver inte ge företaget den rätten. Risken är att det aldrig tar slut. Skriver vi på att de får ta urinprov vill de kanske ha blodprov, får de blodprov kanske de vill ha DNA.

Men frågan är inte enkel, säger han, det handlar om säkerhet också. Han jämför med övervakningskameror – en del tycker att det är ok, andra tycker att det är jobbigt, även om de inte gjort något.

– Den splittringen finns bland våra medlemmar när det gäller drogtester. Och säkert även bland förtroendevalda.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jag vill försöka vara drogfri”

”Jag vill försöka vara drogfri”

Victor fuskade sig genom drogtesterna flera gånger, och var nära att dö av en överdos. Maries son Pontus överlevde inte missbruket. Lyssna på de inlästa reportagen i vår granskning av knarket i industrin.

Knarkfynd på toalett på SSAB

Knark har hittats inne i SSAB:s lokaler i Borlänge. Företaget har gjort en polisanmälan och kommer nu att utöka med fler drogtester på arbetsplatsen. 

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

Lagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

Under för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Måste jag kissa när andra ser på?

Drogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

”Jag vill försöka vara drogfri”

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.