Industriarbetarnas tidning

Vad får chefen fråga?

18 januari, 2017

Skrivet av

Koll på Du sitter på en anställningsintervju och frågorna haglar: Tänker du skaffa barn? Är du homosexuell? Har du med dig utdraget från belastningsregistret? Vi har koll på vad du måste svara på.

De sju diskrimineringsgrunderna är:
  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck (till exempel transpersoner)
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder
Bristande tillgänglighet = diskriminering.

Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsplatsen så att en person med funktionsnedsättning får liknande förutsättningar som andra att jobba. Men ibland går inte det, eller är alltför svårt att göra arbetsplatsen tillgänglig utifrån arbetsgivarens ekonomiska och praktiska förutsättningar. Då har arbetsgivaren inte den skyldigheten.

Hallå!

Har du behövt visa intyg från Försäkringskassan när du sökt jobb? Har du fått knäppa frågor på intervjun? Hör av dig till DA!

Mejla: aj@da.se

Det finns inga förbjudna ämnen

En arbetsgivare får fråga om du tänker skaffa familj, om du har någon funktionsnedsättning, om du är homosexuell eller gravid. Kruxet är att svaren inte får avgöra om du får jobbet, då kan det vara diskriminering. För att inte riskera det, brukar arbetsgivare få rådet att inte fråga, eller åtminstone tänka igenom vad man vill ha ut och ställa samma frågor till alla.

Arbetsgivaren får inte diskriminera …

Diskrimineringslagen säger att man inte får behandla någon sämre på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se faktaruta). Lagen börjar gälla från det att du söker jobb, eller bara hör dig för om ett jobb. Graviditet, funktionshinder, religion och så vidare får inte avgöra vem som anställs.

…  eller trakassera

Frågorna under intervjun får inte vara trakasserande, alltså ”kränka någons värdighet”. Arbetsgivaren får till exempel inte uttrycka sig nedlåtande om din hudfärg eller sexuella läggning.

Fritt fram att kolla en jobb­sökande

Mycket annat under anställningsprocessen finns det inga regler om. Det är till exempel fritt fram att begära att få se utdrag ur belastningsregistret eller att du genomgår ett drogtest. Du har rätt att vägra, men du lär inte få jobbet.

Fler vill kolla brottslighet

Det blir vanligare att arbetsgivare vill se utdrag ur polisens belastningsregister. Uppgifterna är sekretessbelagda, men du kan själv få ut dem. Arbetsgivaren brukar be den sökande begära ett utdrag, som ska lämnas i ett oöppnat kuvert. Arbetsgivaren kan också be att du lämnar uppgifter om betalningsanmärkningar eller utdrag från Försäkringskassan.

Ibland måste arbetsgivaren kolla

I vissa yrken, främst när det gäller att jobba med barn, ska arbetsgivaren kolla om den som söker jobb har dömts för sexualbrott.

Företag får anställa vem som helst

I privat sektor råder fri anställningsrätt – arbetsgivaren kan ge jobbet till vem den vill, om det inte är diskriminering eller någon har förtur enligt Las.
I offentlig sektor finns regler om att den med bäst kompetens ska få
jobbet.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Kan min elaka chef få sparken?

Kan min elaka chef få sparken?

Min chef är aggressiv och kränkande och får mig och även andra på arbetsplatsen att må dåligt. Vad krävs för att en arbetsgivare ska få en varning? DA:s expert Henric Ask svarar.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Cheferna behöver vara på kontoret, och ute hos kund. Distriktschefen Henrik Lundberg är tydlig på den punkten. Men när smittan spreds på Samhall i Göteborg skickades tjänstemännen hem i väntan på provsvaren.

Mångfaldens motsats är enfald

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Kan jag slippa byta uppgifter?

Kan jag slippa byta uppgifter?

Jag vet att företaget har rätt att omplacera, men ska personalen behöva må dåligt? undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Får min chef ställa den frågan?

”Får chefen fråga när jag tänker gå i pension?”, undrar en läsare. Jurist Henric Ask om vad som gäller.

Ska jag berätta om sjukdomen?

Hur mycket ska man som funktionsnedsatt berätta om sina sjukdomar och sjukskrivningar? Läkaren Ulf Nordlund svarar.

”Samhall sviker sitt uppdrag”

”Samhall sviker sitt uppdrag”

”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.