Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Inför arbetslivskunskap i skolan

23 februari, 2017

Skrivet av

LedarE”Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv”, skriver Sara Flink, som gör praktik som ledarskribent på Dagens Arbete.

Om skribenten:

Sara Flink har varit fackligt aktiv inom IF Metall och jobbat på Toyota Material Handling Europe Mjölby. Går under våren Aftonbladets ledarskribentutbildning och gör i samband med den praktik på Dagens Arbete under två veckor.

Läs också Sara Flinks gästkrönika i Dagens Arbete från förra våren:

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Att unga ofta far illa på arbetsmarknaden har nog ingen missat. De osäkra anställningarna som till och med bestäms via sms är många ungas vardag. Likaså är de så kallade provanställningarna där du får jobba ett par veckor utan betalning för att arbetsgivaren vill ”testa” om du är rätt person för jobbet eller inte. Det faktum att den vanligaste anställningsformen för de under 25 är tidsbegränsad, är en skrämmande utveckling.

En stor del av utnyttjandet kommer vi bara åt genom ett kunskapslyft. Det är omöjligt att ställa krav annars, för hur ska någon veta att det ska skrivas på ett avtal I samband med en anställning om ingen berättar det? Att det finns begränsningar för hur mycket en får jobba, att det faktiskt inte är lagligt att neka någon ett jobb på grund av vem personen är?

LO-förbundens koncept med facklig skolinformation för gymnasieelever, är ett försök att råda bot på utnyttjandet av ung arbetskraft. Ett sätt att ge de unga tillräckligt med kött på benen innan de har kommit ut på arbetsmarknaden, så att de ska kunna klara sig när de väl är inne i kaoset. Idén är fantastisk, men I verkligheten otillräcklig.

Det absolut största problemet är att informationen i slutändan ändå inte når fram till alla elever. Dels så är informationen främst riktad mot de rena yrkesprogrammen, men det är också baserat på hur mycket resurser som finns, hur många förtroendevalda som själva kan bege sig ut och informera. Lägg då dessutom till att de olika regionala och lokala organisationerna har en väldigt varierande budget, så är soppan snart komplett.

Är du ute efter lite extra kryddning så går det att tillägga att inte alla skolor ger fackliga organisationer tillträde för att de är politiska, att vissa lärare och rektorer inte delar de fackliga åsikterna och därmed sätter stopp för besök, och att mycket uteblir just för att tidspusslet inte alltid går ihop. Middagen är serverad! Nästintill oätlig, men ändock serverad.

Kunskaper om vad en har för rättigheter, såväl som skyldigheter, är egentligen A och O för att nå ett bra arbetsliv. Inte bara för den enskilde men även för kollektivet. Det finns ingen förlorare i att alla berörda har kunskaper om de regler som skapar ordning och reda på arbetsmarknaden. Så inför det som ett skolämne och låt alla gymnasieelever, oavsett programtillhörighet, få ta del av den arbetsmarknadskunskap som faktiskt finns. Se till att rusta de unga för framtiden, för det är ju ändå det som är tanken med skolan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi är här för att stanna”

”Vi är här för att stanna”

Det har upplevts både vinster och förluster, men jag tror ändå att många kommer att lämna kongressen 2017 med känslan av att det går en frisk fläkt igenom förbundet, skriver Sara Flink.

Flyg lilla fågel, flyg

Ganska ofta är IF Metall lite som ett fågelbo. Men om medlemmarna inte får lära sig att flyga, hur ska då industriarbetarnas röster kunna lyftas i debatten?, skriver Sara Flink.

Var är debatten, var är kraven?

”Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren”, skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Svenskt Näringsliv leker med lego

Svenskt Näringsliv leker med lego

Svenskt Näringsliv vill helst att arbetarna ska se sig själva som små formstöpta legobitar som passar in i produktionslinan. Men om du ställer dig själv frågan varför du egentligen arbetar, så är svaret aldrig ”för att min arbetsgivares produktionssiffror ska visa på vinst”, skriver Sara Flink.

Facket måste sluta snooza

”Det är dags att vakna ur dvalan och börja arbeta mot den förändring som krävs för att återuppväcka fackets idé”, skriver Sara Flink och pekar på hur de jobbar i det indiska fackförbundet Sewa.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Sara Flink på Toyota i Mjölby.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.