Industriarbetarnas tidning
24 februari, 2017
Skrivet av Harald Gatu
Potten ska inte användas för att höja lönen för den som utvecklats i jobbet. Potten ska i stället höja den genomsnittliga lönenivån på företaget. Det är IF Metalls grundinställning. Men frågan är komplicerad, enligt Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare.
– Vi formulerar våra avtalskrav bland annat utifrån just produktivitetsökningen i hela industrin. När arbetsgivarna investerar och de anställda jobbar smartare stiger produktiviteten. Verksamheten blir mer effektiv. Det ligger till grund för våra krav.
Håller du med de medlemmar som tycker att de får betala för sin egen löneutveckling?
– Det gör vi egentligen hela tiden. Genom vårt arbete jobbar vi ihop till löneökningar. Men det är viktigt att arbetsgivarna också skjuter till pengar lokalt när produktiviteten ökar på det enskilda företaget.
– När man har lönesystem där människor utvecklas och därmed blir mer produktiva så ska det också synas i plånboken. Det är vinn-vinn såväl för den anställde som för företaget.
Veli-Pekka Säikkälä betonar att lönesystem är viktigt. De stimulerar till utveckling, vilket ökar produktiviteten som i sin tur skapar utrymme för löneökningar. Men lönesystem är också viktigt utifrån fördelningen. Med lönesystem blir fördelningen av löneökningarna rättvis, säger Säikkälä.
Det senaste ettårsavtalet gav 2 procent i lönepott. Men den egentliga löneökningen under året uppgick till 2,3 procent. Det innebär att löneglidningen – lönehöjningarna utanför avtalet – är 0,3 procent. Det visar väl ändå att arbetsgivarna skjuter till extrapengar?
– Löneglidningen är extremt låg nu. Det är mycket svårt att få ut extra pengar lokalt.
I första hand är det på arbetsplatser med lönesystem som klubbarna lyckats få ut mer pengar utöver det centrala avtalet. Men många arbetsgivare säger upp lönesystemet. De tycker att det blir för dyrt eftersom de anser sig få betala två gånger: först för potten, sedan när folk klättrar i lönesystemet.
– Det är kortsiktigt tänkt, säger Veli-Pekka Säikkälä. Lönesystemet bidrar ju till att öka produktiviteten. Vilket både arbetstagarna och företaget tjänar på.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.
Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.
Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.
Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.
IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.
När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.
Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.
På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.
Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.
21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.
I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.
Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.
”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.
Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.
Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.
Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?
Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.
En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.
Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”
Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.
Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.
