Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Problemet ligger i las”

21 juni, 2017

DebattDet är inte arbetsgivarna som kringgår lagen om anställningsskydd utan snarare själva lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp. Det menar Lars Askelöf, förhandlingschef på Ikem.

Om skribenten:

Lars Askelöf är förhandlingschef på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Läs också:

Vårdade familjen – fick sparken

Dagens Arbete har, med anledning av ett aktuellt mål i Arbetsdomstolen, i flera artiklar tagit upp att arbetsgivare som anser sig ha saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl, ibland väljer att avskeda i stället – trots att skälen kanske är otillräckliga.

Detta sätt att hantera uppsägning och avsked har varit i bruk ända sedan lagen om anställningsskydd kom till och hänger samman med lagens olyckliga konstruktion. IF Metalls förbundsjurist har i Dagens Arbete kallat det för ett ”kringående” av lagen. I själva verket är det i stället lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp.

Om en arbetsgivare vid allvarlig misskötsamhet anser att det finns saklig grund för uppsägning så kan uppsägningen ogiltigförklaras så att det blir tvist. Först blir det förhandlingar och sedan rättegång.

Lagen säger då att så länge tvisten pågår består anställningen och arbetsgivaren ska betala lön. Det gäller även sedan uppsägningstiden löpt ut.

Trots att mål om ogiltighet hanteras fort så tar det många månader. Det betyder oftast att uppsägningstiden löpt ut sedan länge när domen slutligen faller.

Om domstolen ogiltigförklarar uppsägningen innebär arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvisten inga problem. Men om domstolen godkänner uppsägningen så har arbetsgivaren ändå inte rätt att återfå den lön som överstiger uppsägningstiden.

Häri ligger felet. Reglerna om att anställningen består under tvisten gäller av naturliga skäl inte vid avsked eftersom anställningen då bryts omedelbart.

Tyvärr är det i verkligheten så att många tvister om uppsägning drivs på ett orimligt sätt som alldeles i onödan skadar möjligheten att hitta en lösning utanför domstol.

Även om det finns en tydlig misskötsamhet och det är uppenbart att parterna måste skiljas åt så sker i dessa fall inga seriösa försök att komma överens om avgångsvillkor som är rimliga för båda parter. I stället finns en tendens att vilja utnyttja systemet för att skaffa sig oskäligt fördelaktiga villkor för att lämna anställningen.

Många arbetsgivare drar därför slutsatsen att det klokaste är att ta i med avsked även då det skulle vara mer korrekt med en uppsägning. Skälet är helt enkelt att man vill undvika risken av en utdragen tvist med skyldighet att betala lön.

Det kan då bli en utdragen tvist men utan skyldighet att betala lön (utöver uppsägningstiden). Om domstolen sedan ogiltigförklarar avskedet så får arbetsgivaren betala lön retroaktivt för hela tiden. En felaktigt avskedad arbetstagare får således sina pengar i efterhand.

Men tyvärr gäller alltså inte detta för arbetsgivare i den motsatta situationen. Lagen skyddar arbetstagare  – men bör inte även arbetsgivare ha rätt att skydda sig? För småföretag kan en tvist om uppsägning vara en ekonomisk katastrof, även om arbetsgivaren har rätt i sak.

Om lagen ändrades så att arbetsgivaren har möjlighet att få rätt när han har rätt, så skulle hanteringen av dessa fall bli renare och mer enligt lagstiftarens intentioner. Ingen av parterna skulle ges ett oskäligt övertag eller få anledning att vidta onödigt kraftiga åtgärder.

Hur kan man komma till rätta med problemet? Några förslag.

  • Domstolarna kan ges resurser att avgöra tvister om uppsägning redan under uppsägningstiden. Svårt, då det ibland inte skulle få gå mer än en månad från uppsägning till dom.
  • Lokala skiljenämnder skulle kunna ge bindande förhandsbesked om saklig grund.
  • Den lön som skulle betalats ut under processen får deponeras hos en myndighet till tvisten är löst.

Låt oss få ett regelverk som underlättar tvistelösning i stället för att motverka den.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

”Vi fortsätter tills detta upphör”

”Vi fortsätter tills detta upphör”

Att arbetsgivarna avskedar istället för att säga upp skadar balansen och sätter las åt sidan. IF Metall kommer i varje fall där detta sker ta ärendet till domstol, skriver Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

Sparkade Ove får skadestånd – men inte sitt jobb

Sparkade Ove får skadestånd – men inte sitt jobb

Ove Pettersson fick sparken för att han vägrade övertid. Nu säger Arbetsdomstolen att det var fel att avskeda, men att det fanns grund för uppsägning. Ove tilldöms 200 000 kronor i skadestånd från förre arbetsgivaren Benteler. IF Metall ser utslaget som en vinst, arbetsgivaren IKEM anser att man fått rätt i princip.

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.