”Problemet ligger i las”
21 juni, 2017
DebattDet är inte arbetsgivarna som kringgår lagen om anställningsskydd utan snarare själva lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp. Det menar Lars Askelöf, förhandlingschef på Ikem.
Om skribenten:
Lars Askelöf är förhandlingschef på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.
Läs också:
Dagens Arbete har, med anledning av ett aktuellt mål i Arbetsdomstolen, i flera artiklar tagit upp att arbetsgivare som anser sig ha saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl, ibland väljer att avskeda i stället – trots att skälen kanske är otillräckliga.
Detta sätt att hantera uppsägning och avsked har varit i bruk ända sedan lagen om anställningsskydd kom till och hänger samman med lagens olyckliga konstruktion. IF Metalls förbundsjurist har i Dagens Arbete kallat det för ett ”kringående” av lagen. I själva verket är det i stället lagen som kringgår arbetsgivarens rätt att säga upp.
Om en arbetsgivare vid allvarlig misskötsamhet anser att det finns saklig grund för uppsägning så kan uppsägningen ogiltigförklaras så att det blir tvist. Först blir det förhandlingar och sedan rättegång.
Lagen säger då att så länge tvisten pågår består anställningen och arbetsgivaren ska betala lön. Det gäller även sedan uppsägningstiden löpt ut.
Trots att mål om ogiltighet hanteras fort så tar det många månader. Det betyder oftast att uppsägningstiden löpt ut sedan länge när domen slutligen faller.
Om domstolen ogiltigförklarar uppsägningen innebär arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvisten inga problem. Men om domstolen godkänner uppsägningen så har arbetsgivaren ändå inte rätt att återfå den lön som överstiger uppsägningstiden.
Häri ligger felet. Reglerna om att anställningen består under tvisten gäller av naturliga skäl inte vid avsked eftersom anställningen då bryts omedelbart.
Tyvärr är det i verkligheten så att många tvister om uppsägning drivs på ett orimligt sätt som alldeles i onödan skadar möjligheten att hitta en lösning utanför domstol.
Även om det finns en tydlig misskötsamhet och det är uppenbart att parterna måste skiljas åt så sker i dessa fall inga seriösa försök att komma överens om avgångsvillkor som är rimliga för båda parter. I stället finns en tendens att vilja utnyttja systemet för att skaffa sig oskäligt fördelaktiga villkor för att lämna anställningen.
Många arbetsgivare drar därför slutsatsen att det klokaste är att ta i med avsked även då det skulle vara mer korrekt med en uppsägning. Skälet är helt enkelt att man vill undvika risken av en utdragen tvist med skyldighet att betala lön.
Det kan då bli en utdragen tvist men utan skyldighet att betala lön (utöver uppsägningstiden). Om domstolen sedan ogiltigförklarar avskedet så får arbetsgivaren betala lön retroaktivt för hela tiden. En felaktigt avskedad arbetstagare får således sina pengar i efterhand.
Men tyvärr gäller alltså inte detta för arbetsgivare i den motsatta situationen. Lagen skyddar arbetstagare – men bör inte även arbetsgivare ha rätt att skydda sig? För småföretag kan en tvist om uppsägning vara en ekonomisk katastrof, även om arbetsgivaren har rätt i sak.
Om lagen ändrades så att arbetsgivaren har möjlighet att få rätt när han har rätt, så skulle hanteringen av dessa fall bli renare och mer enligt lagstiftarens intentioner. Ingen av parterna skulle ges ett oskäligt övertag eller få anledning att vidta onödigt kraftiga åtgärder.
Hur kan man komma till rätta med problemet? Några förslag.
- Domstolarna kan ges resurser att avgöra tvister om uppsägning redan under uppsägningstiden. Svårt, då det ibland inte skulle få gå mer än en månad från uppsägning till dom.
- Lokala skiljenämnder skulle kunna ge bindande förhandsbesked om saklig grund.
- Den lön som skulle betalats ut under processen får deponeras hos en myndighet till tvisten är löst.
Låt oss få ett regelverk som underlättar tvistelösning i stället för att motverka den.
