Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

22 november, 2017

Debatt ”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Om skribenten:

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare  för IF Metall.

Läs mer:

GS lämnar samtal om etableringsjobb

Full sysselsättning är fackets viktigaste fråga. Hög arbetslöshet hotar våra kollektivavtal och är kostsamt. Då sker en press nedåt på löner och arbetsvillkor som drabbar alla som arbetar, inte bara de som har svårt att få jobb. Hög arbetslöshet är även ett hot mot samhällsekonomin och välfärden, när färre arbetar och betalar skatt.

Därför har fack och arbetsgivare enats om ett förslag till etableringsjobb, som vi vill förhandla med staten om. Det är en tillfällig anställningsform som gör att nyanlända och långtidsarbetslösa kan kombinera jobb och utbildning, för att få in en fot på arbetsmarknaden.

Bland nyanlända är arbetslösheten på tok för hög. Bara hälften av flyktingarna har kommit in på arbetsmarknaden efter nio år i Sverige, visar snittet bland de som kommit till Sverige på 2000-talet. De behöver arbetslivserfarenhet och utbildning för att få möjlighet att jobba.

Etableringsjobben innebär riktiga jobb. Det är inte konstruerade arbetsuppgifter för vissa grupper. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa efter två år ska ha fått sådan utbildning och arbetslivserfarenhet att etableringsjobbet övergår i en vanlig tillsvidareanställning.

Ersättningen från etableringsjobbet ska gå att leva på. Därför har vi enats om en modell som innebär att lönen från arbetsgivaren och bidraget från staten tillsammans ska motsvara den disponibla inkomsten av en normal lägstalön på LO-området. Det är viktigt att staten satsar på detta, för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb och så att arbetslösheten kan hållas tillbaka.

Vi föreslår att etableringsjobben ska vara skattebefriade. Det innebär inte att ett en etableringsanställd kommer att ha mer pengar att röra sig med än andra med lägstalön på LO-området. Med förslaget om skattebefrielse vill vi tydliggöra statens ansvar. Om staten väljer att dra skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen måste bidraget från staten höjas i motsvarande grad.

Det finns regleringar i avtalsförslaget som ser till att missbruk förhindras. Det ska inte gå att göra det till en affärsidé, som med Fas 3, och det kommer i praktiken inte att vara möjligt att stapla flera etableringsanställningar på varandra.

Arbetsgivare kommer heller inte att kunna etableringsanställa flera nyanlända eller långtidsarbetslösa på raken utan att anställa någon av dem. Arbetsgivare som låter etableringsanställda övergå i tillsvidareanställning efter högst två år får gärna anställa nya. Men arbetsgivare som inte låter en rimlig andel av de etableringsanställda övergå till fast anställning kommer inte att få anställa nya. Det ska säkerhetsmekanismerna i avtalet se till.

Finns det ändå inte en risk att arbetsgivarna slutar anställa vanliga löntagare och tar in nyanlända och långtidsarbetslösa istället, för att det är billigare?

Det finns risker med allt vi gör. Men risken med att inte göra något åt nyanländas och långtidsarbetslösas situation, och därmed öka arbetslösheten, är större.

Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, eftersom risken för undanträngningseffekter är mindre.

Om inte arbetsmarknadens parter gör något åt de nyanländas och långtidsarbetslösas situation kommer politikerna att göra det. Vi har redan hört hur de borgerliga partierna genom lagstiftning vill sänka de lägsta lönerna för diverse grupper till 70 procent av LO-avtalen, det vill säga ca 13 000 kronor i månaden före skatt.

Det kan vi aldrig acceptera. Den svenska modellen innebär att fack och arbetsgivare har tagit på sig uppgiften att reglera löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Då är det också vår skyldighet att träffa avtal som tar samhällsansvar för arbetsmarknaden. Vi ska inte släppa den makten till borgerliga politiker som vill lagstifta om sänkta löner för nyanlända, för att på det sättet börja pressa ner lönerna för alla.

Veli-Pekka Säikkälä
Avtalssekreterare IF Metall

5 kommentarer till “Etablerings­jobb gynnar oss alla

  • Hur länge ska ett etableringsjobb hålla på? jag har hört siffror som tre år.
    Stämmer det så är det åt helvete!

  • Läs stycke 6. Om lägstalönen är 20 000 så är det självklart anställda som har den lönen. Om den ena betalar skatt och etablerararbetaren inte betalar skatt så säger min hjärna att den som inte betalar skatt har mer pengar att röra sig med.

  • Det där är ju som en 2-årig provanställning! Tänk ifall man lär sig jobbet perfekt på 6 månader, då sitter du med en låg lön i 1,5 år till utan att kunna göra något och det är inte ens säkert att du har ett jobb efter 2 år. Det finns alldeles säkert redan åtgärder att ta till men arbetsgivarna är för dåliga på att anställa. Helst vill de göra det ultimata testet för att anställa den ultimata personen. Jag tror inte alls på denna lösning. Vakna arbetsgivare! Människor vill faktiskt bara jobba.

  • Det låter som ännu ett sätt för näringslivet att föra kapital från oss skattebetalare till sina ägare. Genom att anställa statligt subventionerad arbetskraft kan man maximera vinsterna. Låt arbetsgivarna betala arbetskraften och inte staten.

  • Varför frågar man aldrig sina medlemmar om vad vi tycker innan man gör en sådan överenskommelse som denna? Ni börjar kännas maktfullkomliga och verkar ta för givet att alla medlemmar bara är med för att ni stödjer socialdemokraterna. Men tyvärr så är vi nog alla inte med på grund av det i mitt fall så är kollektivavtalet det viktiga då framför allt pga att man har barn som ska ut i arbetslivet. Hur ska de kunna få det bra om detta går igenom?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.