Harald Gatu: Nu gör Wallenbergarna oväntad comeback
I går omodernt – i dag en framtidsbransch Wallenberg går in i stålet igen ”Det såg man inte komma”
”Etableringsjobb gynnar oss alla”
Publicerad 2017-11-22, 10:00 Uppdaterad 2020-08-25, 13:07
Debatt ”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Om skribenten:
Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare för IF Metall.
Läs mer:
Full sysselsättning är fackets viktigaste fråga. Hög arbetslöshet hotar våra kollektivavtal och är kostsamt. Då sker en press nedåt på löner och arbetsvillkor som drabbar alla som arbetar, inte bara de som har svårt att få jobb. Hög arbetslöshet är även ett hot mot samhällsekonomin och välfärden, när färre arbetar och betalar skatt.
Därför har fack och arbetsgivare enats om ett förslag till etableringsjobb, som vi vill förhandla med staten om. Det är en tillfällig anställningsform som gör att nyanlända och långtidsarbetslösa kan kombinera jobb och utbildning, för att få in en fot på arbetsmarknaden.
Bland nyanlända är arbetslösheten på tok för hög. Bara hälften av flyktingarna har kommit in på arbetsmarknaden efter nio år i Sverige, visar snittet bland de som kommit till Sverige på 2000-talet. De behöver arbetslivserfarenhet och utbildning för att få möjlighet att jobba.
Etableringsjobben innebär riktiga jobb. Det är inte konstruerade arbetsuppgifter för vissa grupper. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa efter två år ska ha fått sådan utbildning och arbetslivserfarenhet att etableringsjobbet övergår i en vanlig tillsvidareanställning.
Ersättningen från etableringsjobbet ska gå att leva på. Därför har vi enats om en modell som innebär att lönen från arbetsgivaren och bidraget från staten tillsammans ska motsvara den disponibla inkomsten av en normal lägstalön på LO-området. Det är viktigt att staten satsar på detta, för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb och så att arbetslösheten kan hållas tillbaka.
Vi föreslår att etableringsjobben ska vara skattebefriade. Det innebär inte att ett en etableringsanställd kommer att ha mer pengar att röra sig med än andra med lägstalön på LO-området. Med förslaget om skattebefrielse vill vi tydliggöra statens ansvar. Om staten väljer att dra skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen måste bidraget från staten höjas i motsvarande grad.
Det finns regleringar i avtalsförslaget som ser till att missbruk förhindras. Det ska inte gå att göra det till en affärsidé, som med Fas 3, och det kommer i praktiken inte att vara möjligt att stapla flera etableringsanställningar på varandra.
Arbetsgivare kommer heller inte att kunna etableringsanställa flera nyanlända eller långtidsarbetslösa på raken utan att anställa någon av dem. Arbetsgivare som låter etableringsanställda övergå i tillsvidareanställning efter högst två år får gärna anställa nya. Men arbetsgivare som inte låter en rimlig andel av de etableringsanställda övergå till fast anställning kommer inte att få anställa nya. Det ska säkerhetsmekanismerna i avtalet se till.
Finns det ändå inte en risk att arbetsgivarna slutar anställa vanliga löntagare och tar in nyanlända och långtidsarbetslösa istället, för att det är billigare?
Det finns risker med allt vi gör. Men risken med att inte göra något åt nyanländas och långtidsarbetslösas situation, och därmed öka arbetslösheten, är större.
Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, eftersom risken för undanträngningseffekter är mindre.
Om inte arbetsmarknadens parter gör något åt de nyanländas och långtidsarbetslösas situation kommer politikerna att göra det. Vi har redan hört hur de borgerliga partierna genom lagstiftning vill sänka de lägsta lönerna för diverse grupper till 70 procent av LO-avtalen, det vill säga ca 13 000 kronor i månaden före skatt.
Det kan vi aldrig acceptera. Den svenska modellen innebär att fack och arbetsgivare har tagit på sig uppgiften att reglera löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Då är det också vår skyldighet att träffa avtal som tar samhällsansvar för arbetsmarknaden. Vi ska inte släppa den makten till borgerliga politiker som vill lagstifta om sänkta löner för nyanlända, för att på det sättet börja pressa ner lönerna för alla.
Veli-Pekka Säikkälä
Avtalssekreterare IF Metall
Hur länge ska ett etableringsjobb hålla på? jag har hört siffror som tre år.
Stämmer det så är det åt helvete!
Läs stycke 6. Om lägstalönen är 20 000 så är det självklart anställda som har den lönen. Om den ena betalar skatt och etablerararbetaren inte betalar skatt så säger min hjärna att den som inte betalar skatt har mer pengar att röra sig med.
Det där är ju som en 2-årig provanställning! Tänk ifall man lär sig jobbet perfekt på 6 månader, då sitter du med en låg lön i 1,5 år till utan att kunna göra något och det är inte ens säkert att du har ett jobb efter 2 år. Det finns alldeles säkert redan åtgärder att ta till men arbetsgivarna är för dåliga på att anställa. Helst vill de göra det ultimata testet för att anställa den ultimata personen. Jag tror inte alls på denna lösning. Vakna arbetsgivare! Människor vill faktiskt bara jobba.
Det låter som ännu ett sätt för näringslivet att föra kapital från oss skattebetalare till sina ägare. Genom att anställa statligt subventionerad arbetskraft kan man maximera vinsterna. Låt arbetsgivarna betala arbetskraften och inte staten.
Varför frågar man aldrig sina medlemmar om vad vi tycker innan man gör en sådan överenskommelse som denna? Ni börjar kännas maktfullkomliga och verkar ta för givet att alla medlemmar bara är med för att ni stödjer socialdemokraterna. Men tyvärr så är vi nog alla inte med på grund av det i mitt fall så är kollektivavtalet det viktiga då framför allt pga att man har barn som ska ut i arbetslivet. Hur ska de kunna få det bra om detta går igenom?