Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

10 december, 2018

Skrivet av

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

Krönika ”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

Så snart klockan ringer lägger sig trycket över bröstet, magen knyter sig. Sedan släpper det inte, håller i sig under dagen. En pendelrörelse mellan panikkänslor och utmattning.

Jag minns hur varje tanke på jobb utlöste stress och ibland paralyserande ångest. Och jag minns hur jag tänkte att det var mig det var fel på. Att jag liksom inte klarade av det som alla andra klarade. De som, till synes obekymrat, gick till jobbet och fick saker gjorda.

Bilden var falsk. När jag öppnade upp mig inför vänner och bekanta kom berättelserna om hur stressen och pressen knäckt dem. Ofta på grund av jobb.

Jag var inte ensam – vi var inte ensamma. En tredjedel av alla som jobbar, 1,4 miljoner svenskar, mår i själva verket dåligt av sitt jobb. Siffrorna från Arbetsmiljöverket tecknar en smärtsam bild.

Särskilt utsatta är unga på arbetsmarknaden – de som ännu inte etablerat sig. Många får, med mössa i hand, nöja sig med osäkra jobb och tillfälliga anställningar. Att ställa krav eller kräva bättre villkor känns ofta omöjligt i utsatthetens ensamhet.

Panorerar vi ut från var och en av oss, vrider och vänder på strukturerna, klarnar bilden. Under tre decennier har samhället dragits itu, de ekonomiska och sociala murarna blivit brantare. Sverige är faktiskt det land i hela västvärlden där klyftorna ökat som snabbast.

Samtidigt har alltfler det allt mer pressat på jobbet. Mer ska hinnas med, marginalerna är så små att många jobbar med andan i halsen.

Det får konsekvenser.

Anställda har också fått allt mindre att säga till om. Du förväntas göra ditt jobb, vara tacksam och inte kräva mer. Jag tror att en viktig pusselbit till det psykiska måendet finns just där: makten och vanmakten. Hur den upplevs och vilken kugge du eller jag blir på en arbetsmarknad som skiktar och sorterar. Alldeles oavsett om du jobbar i en verkstad, trampar runt på cykel som gigjobbare eller är ofrivillig f-skattare.

En tanke dyker upp. Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på? Den där tryckkänslan över bröstkorgen viftas ofta undan som ett personligt problem. Bit ihop, skärp dig.

Stigmat har lagt locket på.

Författaren Franz Kafka, som led av livslång ångest och depression, beskrev en gång läsandet som ”en yxa för det frusna havet inom oss”. Det är vackert, tycker jag. Tillvaron ska inte vara något vi tvingas stå ut med, som vi genomlider under enorm påfrestning. Vare sig det är på jobbet eller hemma. Varningssignalerna om hur vi mår gör att det är kritiskt – den psykiska ohälsan är en folksjukdom.

Som samhälle, summan av människorna som bor här, måste vi dra slutsatser av förändringarnas underströmmar. Det händer nämligen något med oss alla när skillnaderna blir för stora, när de mångas makt minskar. De där stormarna inom oss syns inte alltid utåt. Ansvaret för hur vi mår är gemensamt, en förpliktelse vi delar.

En gång i tiden väcktes en diskussion om hur ”det goda arbetet” kunde göra människor delaktiga, få demokratin att växa också på jobbet. Kanske ska vi börja där? Och kanske kan vi tillsammans bygga något bättre, som tillåter oss att andas lite lättare när klockan ringer om morgonen.

En kommentar till “Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning

  • Försäkringskassans handläggare och chefer anser att detta är Degenerativa skador.

    Så vad än vi tror att besvären beror på så har fk redan dömt alla med dessa besvär som simulanter eller på ren svenska, ansett att detta beror på hög ålder och ingeting annat.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Personalbrist – på grund av stress”

”Personalbrist – på grund av stress”

Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Delad stress blir mindre för alla

Delad stress blir mindre för alla

”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.