Industriarbetarnas tidning

Bli stark av bönor

6 februari, 2019

Skrivet av

 

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

… och var rädd om jorden. Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Smart kost för hård träning

  • Frukost: Havregrynsgröt, mjölk, skivad banan, kokt ägg,
    18 gram
  • Mellanmål: Naturell yoghurt, müsli med nötter och frön,
    13 gram
  • Lunch: Potatis, lax, broccoli, crème fraiche,
    43 gram
  • Mellanmål: En ostmacka,
    10 gram
  • Middag: Bulgur, böngryta, morot- och kålsallad med pumpafrön och solroskärnor,
    25 gram

Summa: 109 gram protein


minskar

För andra året i rad minskar svenskarnas köttätande, främst av utländskt kött. 1,8 kilo mindre kött åt vi per person under 2018 års första tre kvartal jämfört med året innan. 2017 minskade förbrukningen med 2,2 kilo.

Men vi behöver väl protein?

Absolut, och de flesta får i sig mer än de behöver eftersom nästan all mat innehåller protein.

Hur mycket är lagom?
Mellan 0,8 och 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt om dagen, beroende på hur fysiskt aktiv du är. 64 till 120 gram för den som väger 80 kilo.

Var finns vegetariska proteiner?
I nästan allt, men extra mycket i fullkornsprodukter, nötter, frön, bönor, ärtor och linser.

Köttprotein är väl bättre än vegoprotein?
På sätt och vis. Animaliskt protein innehåller alla aminosyror som vi behöver få i oss. Det gör även en varierad vegetarisk kost, men alla aminosyror finns inte i alla grönsaker.

Får man inte näringsbrist utan kött?
Den som även utesluter mjölkprodukter och ägg kan behöva tillskott av vitamin B12 och D.

4,5 miljoner ton*

minskar Sveriges klimatutsläpp med om vi byter ut hälften av
nötköttet mot bönor. Det motsvarar drygt fyra miljoner flygresor till Mallorca och tillbaka.

* Klimatutsläppen per person minskar med 910 kilo om nöt- och lammkött utesluts helt. Källa: Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers Tekniska Högskola. Publicerat i DN 30 november 2018. 

Varför är kött en klimatbov?

Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens alla växthusgasutsläpp. Störst betydelse har markanvändningen, till exempel att skog omvandlas till jordbruksmark. Då försvinner naturens förmåga att ta upp koldioxid.

80 procent av all jordbruksmark används till djuruppfödning. Hit räknas även mark som används till att odla djurfoder. Minskad köttkonsumtion ger lägre klimatutsläpp då avskogning stoppas och färre köttdjur släpper ut metangas. Maten räcker också till fler människor om vi äter den själva i stället för att ge den till djur.

Är allt kött dåligt?
Nej. Vilt som inte utfodras har mycket liten klimatpåverkan. Kyckling, fläsk och kanin är också bättre än nötkött ur klimatsynpunkt.

Är svenskt kött bättre?
Ja. Särskilt ekologiskt naturbeteskött från djur som betar ute halva året och får vinterfoder utan importerade proteingrödor. Öppna betesmarker gynnar dessutom vår biologiska mångfald. 

Fotnot: Metangas är en mycket kraftig klimatgas, betydligt mer skadlig än koldioxid. Kor släpper ut mycket metangas.

så äter du mer vegetariskt

  • Börja enkelt. Byt ut köttfärs mot quorn- eller sojafärs* i köttfärssåsen.
  • Smyg in det vegetariska. Byt till exempel ut hälften av köttfärsen i såsen mot röda linser. 
  • Bor du på en ort där du kan beställa hem en matkasse? Testa en vegetarisk för inspiration. Alla ingredienser levereras med enkla recept.
  • Billiga vegetariska maträtter finns på Instagramkontot ”portionenundertian”.
  • Låna vegetariska kokböcker på biblioteket, till exempel Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo.
  • Vill du gå hela vägen och äta inom ramen för planetens -gränser? Sök efter WWF:s ”one planet plate” eller ”recept för klimatet”. 

* Quorn tillverkas av svampprotein, kan innehålla äggvita eller mjölkprotein. Sojafärs framställs ur sojabönor.


Må Bättre

Dra ner på mängden rött kött till max 500 gram i veckan, det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Minst 500 gram frukt och grönt om dagen minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.