Industriarbetarnas tidning

Få ordning på deckarna

22 februari, 2019

Skrivet av Lennart Lund

Böcker Läs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta kriminalromanerna mitt i en serie.

Det finns de som inte klarar spänningen utan tittar i slutet av en deckare för att se vem som är den skyldige. Det rekommenderas inte. Även när det gäller hela serier gäller det att läsa på rätt sätt.

Ibland hänger nämligen deckarna ihop och bör läsas i en viss ordning. Det gäller särskilt deckare med återkommande huvudpersoner. För hur spännande berättelser och ruskiga intriger en författare än skapar är det ändå detektivernas göranden och låtanden som driver berättelserna framåt, och som läsarna efter hand blir alltmer bekanta med.

Det kan ställa till problem med böcker som översätts till svenska från andra språk. Långt ifrån alla ges ut i Sverige i den ordning de ursprungligen är skrivna, varför läsarna måste ha lite extra koll.

Det gäller de lyckliga som ännu inte läst Pierre Lemaitres hårdkokta trilogi om kommissarie Camille Verhoeven i Paris: Irène, Alex och Camille. Dessa tre fantastisk­t spännande berättelse­r bygger på varandr­a. Men av någon anledning gav förlaget först ut den andra boken (Alex) trots att det därmed avslöjades viktiga delar av upplösningen i den första boken (Irène). Införskaffa trilogin, men LÄS I RÄTT ORDNING!

En än så länge mer känd polis är överkommissarie Alan Banks. Honom mötte den svenska deckarpubliken 2001 i En ovanligt torr sommar. Att det var den tionde berättelsen i utgivningen på engelska om Banks visste inte läsarna. Boken gjorde stor succé och Peter Robinson fick välförtjänt Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman.

Trilogi om en liten stor detektiv

Läsarna har sedan kunnat glädja sig åt en regelbunden, nästan årlig utgivning av nya berättelser. 2001 mötte läsarna Banks tämligen nyskild, lite tafatt målandes väggarna i sitt nya hem. När Banks tvingas lägga penslarna åt sidan för att bege sig till en brottsplats, möter han en kvinna i 30-årsåldern som visar sig vara kriminalinspektör Annie Cabbot. Deras relation spelar fortfarande en roll femton Banks-romaner senare i Oförsiktig kärlek.

Den läsare som bättre vill förstå Banks får nu hjälp. Förlaget har nämligen börjat ge ut serien från början och i rätt ordning. I Ur askan i elden (utgiven i Kanada 1987) möter vi en ung kommissarie som med hustrun Sandra och två barn flyttar in i villan i Eastvale, en fiktiv stad i Yorkshire. Den andra boken i serien, En hängiven man (först utgiven 1988), har precis kommit på svenska. Det är faktiskt den första Banks-deckare Robinson skrev, men det har ingen betydelse för innehållet som har vissa drag av klassisk pusseldeckare.

De svenska läsarna mötte Ian Rankins bistra kriminalkommissarie John Rebus första gången 1998 i Svarta sinnen. Utgivningen har fortsatt i stadig takt. Rebus är visserligen pensionerad men fortsätter att hemsöka Edinburghs gator och barer för att lösa gamla fall.

Parallellt med dessa nya berättelser ger Modernista också ut serien från början. Svarta sinnen var nämligen den åttonde boken om Rebus. Den första, Knutar och kors (utkom 1987), översattes för några år sedan och har följts av fler i kronologisk ordning, den senaste är Död i underjorden. Handlingen i den nutida utgivningen anspelar ibland på händelser från dessa tidiga berättelser.

1990 kom Patricia Cornwell­s Den osynlig­e på svenska, det var hennes första bok om rättsmedicinaren Kay Scarpetta. Utgivningen har fortsatt utan krumbukter.

När böckerna nu åter ges ut finns därför inga tidsluckor att fylla igen. Årens gång märks på annat sätt: I den senaste återutgivna, Indicier, blir Scarpetta övergiven i det stora tomma och ödsligt belägna hus där ett ruskigt mord ägt rum. Även husets fasta telefon är död. Hon kan inte kontakta någon utan får övernatta i iskylan och blodlukten. Varför? Ingen hade mobiltelefon.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.