Industriarbetarnas tidning

Få ordning på deckarna

22 februari, 2019

Skrivet av Lennart Lund

Böcker Läs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta kriminalromanerna mitt i en serie.

Det finns de som inte klarar spänningen utan tittar i slutet av en deckare för att se vem som är den skyldige. Det rekommenderas inte. Även när det gäller hela serier gäller det att läsa på rätt sätt.

Ibland hänger nämligen deckarna ihop och bör läsas i en viss ordning. Det gäller särskilt deckare med återkommande huvudpersoner. För hur spännande berättelser och ruskiga intriger en författare än skapar är det ändå detektivernas göranden och låtanden som driver berättelserna framåt, och som läsarna efter hand blir alltmer bekanta med.

Det kan ställa till problem med böcker som översätts till svenska från andra språk. Långt ifrån alla ges ut i Sverige i den ordning de ursprungligen är skrivna, varför läsarna måste ha lite extra koll.

Det gäller de lyckliga som ännu inte läst Pierre Lemaitres hårdkokta trilogi om kommissarie Camille Verhoeven i Paris: Irène, Alex och Camille. Dessa tre fantastisk­t spännande berättelse­r bygger på varandr­a. Men av någon anledning gav förlaget först ut den andra boken (Alex) trots att det därmed avslöjades viktiga delar av upplösningen i den första boken (Irène). Införskaffa trilogin, men LÄS I RÄTT ORDNING!

En än så länge mer känd polis är överkommissarie Alan Banks. Honom mötte den svenska deckarpubliken 2001 i En ovanligt torr sommar. Att det var den tionde berättelsen i utgivningen på engelska om Banks visste inte läsarna. Boken gjorde stor succé och Peter Robinson fick välförtjänt Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman.

Trilogi om en liten stor detektiv

Läsarna har sedan kunnat glädja sig åt en regelbunden, nästan årlig utgivning av nya berättelser. 2001 mötte läsarna Banks tämligen nyskild, lite tafatt målandes väggarna i sitt nya hem. När Banks tvingas lägga penslarna åt sidan för att bege sig till en brottsplats, möter han en kvinna i 30-årsåldern som visar sig vara kriminalinspektör Annie Cabbot. Deras relation spelar fortfarande en roll femton Banks-romaner senare i Oförsiktig kärlek.

Den läsare som bättre vill förstå Banks får nu hjälp. Förlaget har nämligen börjat ge ut serien från början och i rätt ordning. I Ur askan i elden (utgiven i Kanada 1987) möter vi en ung kommissarie som med hustrun Sandra och två barn flyttar in i villan i Eastvale, en fiktiv stad i Yorkshire. Den andra boken i serien, En hängiven man (först utgiven 1988), har precis kommit på svenska. Det är faktiskt den första Banks-deckare Robinson skrev, men det har ingen betydelse för innehållet som har vissa drag av klassisk pusseldeckare.

De svenska läsarna mötte Ian Rankins bistra kriminalkommissarie John Rebus första gången 1998 i Svarta sinnen. Utgivningen har fortsatt i stadig takt. Rebus är visserligen pensionerad men fortsätter att hemsöka Edinburghs gator och barer för att lösa gamla fall.

Parallellt med dessa nya berättelser ger Modernista också ut serien från början. Svarta sinnen var nämligen den åttonde boken om Rebus. Den första, Knutar och kors (utkom 1987), översattes för några år sedan och har följts av fler i kronologisk ordning, den senaste är Död i underjorden. Handlingen i den nutida utgivningen anspelar ibland på händelser från dessa tidiga berättelser.

1990 kom Patricia Cornwell­s Den osynlig­e på svenska, det var hennes första bok om rättsmedicinaren Kay Scarpetta. Utgivningen har fortsatt utan krumbukter.

När böckerna nu åter ges ut finns därför inga tidsluckor att fylla igen. Årens gång märks på annat sätt: I den senaste återutgivna, Indicier, blir Scarpetta övergiven i det stora tomma och ödsligt belägna hus där ett ruskigt mord ägt rum. Även husets fasta telefon är död. Hon kan inte kontakta någon utan får övernatta i iskylan och blodlukten. Varför? Ingen hade mobiltelefon.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.