Industriarbetarnas tidning

Djurpark på hjul

5 april, 2019

Skrivet av Text: Kristin Pineda Svenske Foto: David Pineda Svenske

Teknikglädje En fräsande spindel, en skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan.

Den stora elefanten – Le Grand Éléphant

Har varit i bruk ­sedan 2007, i fjol fick den en ansiktslyftning efter nästan 2 000 promenerade mil och även en ny, tystare hybridmotor på 450 hästkrafter. Gjord i tulpanträ.
Höjd: 12 meter.
Bredd: 8 meter.
Längd: 21 meter.
Rum för: 50 passagerare.
Hastighet: 1–3 km/tim.
Vikt: Drygt 48 ton (stål och trä).

Île de Nantes maskiner – Les Machines de L’Île de Nantes

Anläggningen består för närvarande av en vandrande elefant, en karusell på undervattenstema och maskin­galleri samt verkstad.

Elefanten och karusellen befinner sig ute i det fria på det gamla varvsområdet och kan beundras utifrån utan kostnad. Vill man få sig en åktur eller besöka maskingalleriet betalas en avgift.

Öppet: Sex till sju dagar i veckan beroende på säsong.
Priser: Ridtur med elefanten (cirka 30 minuter): 8,50/6,90 euro per vuxen/barn. Besök i maskingalleriet samt växthus och verkstad: 8,50/6,90 euro per vuxen/barn.
Webb: lesmachines-nantes.fr

Hägerträdet –  L’Arbre aux Hérons

Det 32 meter höga och 50 meter breda trädet i stål kommer att konstrueras på Chantenay-kajen, 800 meter från dagens maskinhall, med start i år. Byggprocessen kommer att vara tillgänglig för allmänheten genom en kajpromenad intill konstruktionsplatsen.

En snabel höjer sig mot himlen och ett ljudligt trumpetande dånar över nejden. Majestätiskt börjar det tolv meter höga djuret röra sig ut från sitt stall medan det viftar med öronen, blickar ut över den gapande publiken med milda, gröna ögon och blinkar i solljuset.

Samtidigt som elefanten strosar bort längs en av kajerna i Île de Nantes – ön som är en stadsdel i Frankrikes sjätte största stad – rasslar det till längre in i byggnaden. Det fräser, väser och klapprar i industrihallen som är en märklig korsning mellan maskinpark, tropiskt växthus och slöjdateljé.

Vad är det nu som kommer gående över betonggolvet? En myra! Den trevar sig fram, ett ben och spröt i taget, med den känslighet som bara en insekt kan frambringa, medan åskådare pekar och ropar förtjust.

Det kan tyckas vara en ovanlig uppståndelse över en myra. Men så är den också tämligen ovanlig . Dels är den drygt två meter hög, dels består den av trä, stål och läder. Dels sitter en grupp människor uppflugna på dess rygg och styr krypet via knappar och spakar.

På samma sätt är det förstås inte heller någon helt vanlig elefant. Dess kropp består av välsnidat trä, dess öron av läder, och även om de kraftfulla benen rör sig lika smidigt som elefantens ute på savannen, är det i själva verket en stor, traktorliknande farkost som sätter maskinen i rörelse.

”Rörelse” är för övrigt ett ledord för Les Machines konstnärliga ledare, François Delarozière. Att väcka liv i döda ting och få människor att känna lidelse inför tekniska konstruktioner – det är drivkraften för trähantverkarna, formgivarna, målarna, teknikerna, svetsarna och resten av det 40-hövdade teamet bakom Les Machines de L’Île des Nantes. Att få besökarna att känna känslomässig rörelse över fysisk rörelse.

Förr låg här stadens sista skeppsvarv, Chantiers Dubigeon. När det lades ner 1987 blev 3 000 människor arbetslösa och en stor del av stadens industriella hjärta förvandlades till livlös ödemark.

Det dröjde till början av 2000-talet innan François Delarozière, som redan då ledde det franska konstnärskollektivet La Machine, och kollegan Pierre Orefice började skapa det projekt som skulle blåsa nytt liv i de gamla industrihallarna. La Machine hade tidigare skapat maskiner som levande gatukonst under festivaler och jubileum – ofantliga spindlar på Liverpools och Yokohamas gator, eldsprutande drakar i Peking – men Nantes blev platsen för dess första fasta installation.

Det är dock inte en nöjespark, betonar François Delarozière. Vad vi ser är levande arkitektur. Kulturella projekt som ska vara tillgängliga för den breda allmänheten och utgöra en del av den urbana miljön. Inte en sluten sagovärld byggd på illusioner, likt Disneyworld eller Universal Studios.

Här döljs inte mekanik och teknik bakom plasthöljen eller kulisser, tvärtom; den står i fokus. Hudveck och fjäderpennor må vara utsökt snidade och färglagda – se bara på den skimrande kolibrin som är i fladdrande färd med att suga nektar från en träblomma – men lika synliga är de kugghjul, kedjor och vajrar som får fågeln att röra sig.

Det är meningen att vi ska förstå vad vi ser. Vi inbjuds till att undersöka. Vi får själva manövrera en fräsande spindel eller krälande larv, samtidigt som teknikerna står bredvid och demonstrerar skillnaden mellan pneumatiska och hydrauliska cylindrar; hur man mäter luftmotstånd i en vindtunnel; hur det går till när myran rör sig framåt. Vi får studera de allra första skisserna och de mindre modellerna av trä, för att sedan klättra längs loftgången över verkstaden, där det doftar av lim, färg och hett trä när spån och svetsgnistor flyger medan maskinerna stegvis väcks till liv.

Ändå är det här faktiskt bara början. Mekaniska djur, levande växter och konstgjorda modeller – som har en obehaglig likhet med medeltida tortyrredskap – ska tillsammans leda fram till själva mästerverket: Hägerträdet, en 32 meter hög stam med 22 grenar. Än så länge är det bara prototyperna till denna värld av stål och trä som vi möter i maskingalleriet.

– Till sist kommer trädet att krönas av två hägrar som var och en kan ta med tolv människor ut på en flygtur, säger en av teknikerna stolt.

Flygtur? Nu tar han väl ändå i?

Vi blir motsagda när ett nytt, hest skri skär genom hallen. En varelse som har suttit hopkurad i ett hörn rätar sakta på sin böjda hals. Den vaksamt stränga blicken, den lancettformade näbben och de spretande fjädrarna på dess huvud  … det är en fulländad avbild av den graciösa hägern, även om den skiljer sig från verkligheten genom att bära på två passagerare i korgar.

Fågeln sträcker ut sina vingar, rätar på varje enskild led i varje enskild klo, lämnar marken och glider upp och ut över de mållösa åskådarna. Det är bara surrandet från den vajerförsedda maskinen som hörs i rummet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Amazon är arbetslivets skräckexempel

Amazon är arbetslivets skräckexempel

När allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Barhäng i gamla fabriken

Barhäng i gamla fabriken

I Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

Vägen till en ny bil­industri

Vägen till en ny bil­industri

I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Jakten på en fossilfri chipspåse

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

Franska gruv­arbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.