”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Författaren Jules Verne, känd för sina äventyrsfyllda romaner, föddes i Nantes 1828. Flera av Les Machines installationer är inspirerade av hans fantasifulla verk. Karusellen hyllar både En världsomsegling under havet och Till jordens medelpunkt.
Två guider och två besökare krävs för att skänka liv till den enorma spindeln som rätt som det är väsande klättrar upp ur sin grop i betonggolvet.

Djurpark på hjul

Teknikglädje En fräsande spindel, en skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan.

Den stora elefanten – Le Grand Éléphant

Har varit i bruk ­sedan 2007, i fjol fick den en ansiktslyftning efter nästan 2 000 promenerade mil och även en ny, tystare hybridmotor på 450 hästkrafter. Gjord i tulpanträ.
Höjd: 12 meter.
Bredd: 8 meter.
Längd: 21 meter.
Rum för: 50 passagerare.
Hastighet: 1–3 km/tim.
Vikt: Drygt 48 ton (stål och trä).

Île de Nantes maskiner – Les Machines de L’Île de Nantes

Anläggningen består för närvarande av en vandrande elefant, en karusell på undervattenstema och maskin­galleri samt verkstad.

Elefanten och karusellen befinner sig ute i det fria på det gamla varvsområdet och kan beundras utifrån utan kostnad. Vill man få sig en åktur eller besöka maskingalleriet betalas en avgift.

Öppet: Sex till sju dagar i veckan beroende på säsong.
Priser: Ridtur med elefanten (cirka 30 minuter): 8,50/6,90 euro per vuxen/barn. Besök i maskingalleriet samt växthus och verkstad: 8,50/6,90 euro per vuxen/barn.
Webb: lesmachines-nantes.fr

Hägerträdet –  L’Arbre aux Hérons

Det 32 meter höga och 50 meter breda trädet i stål kommer att konstrueras på Chantenay-kajen, 800 meter från dagens maskinhall, med start i år. Byggprocessen kommer att vara tillgänglig för allmänheten genom en kajpromenad intill konstruktionsplatsen.

En snabel höjer sig mot himlen och ett ljudligt trumpetande dånar över nejden. Majestätiskt börjar det tolv meter höga djuret röra sig ut från sitt stall medan det viftar med öronen, blickar ut över den gapande publiken med milda, gröna ögon och blinkar i solljuset.

Samtidigt som elefanten strosar bort längs en av kajerna i Île de Nantes – ön som är en stadsdel i Frankrikes sjätte största stad – rasslar det till längre in i byggnaden. Det fräser, väser och klapprar i industrihallen som är en märklig korsning mellan maskinpark, tropiskt växthus och slöjdateljé.

Vad är det nu som kommer gående över betonggolvet? En myra! Den trevar sig fram, ett ben och spröt i taget, med den känslighet som bara en insekt kan frambringa, medan åskådare pekar och ropar förtjust.

Det kan tyckas vara en ovanlig uppståndelse över en myra. Men så är den också tämligen ovanlig . Dels är den drygt två meter hög, dels består den av trä, stål och läder. Dels sitter en grupp människor uppflugna på dess rygg och styr krypet via knappar och spakar.

På samma sätt är det förstås inte heller någon helt vanlig elefant. Dess kropp består av välsnidat trä, dess öron av läder, och även om de kraftfulla benen rör sig lika smidigt som elefantens ute på savannen, är det i själva verket en stor, traktorliknande farkost som sätter maskinen i rörelse.

”Rörelse” är för övrigt ett ledord för Les Machines konstnärliga ledare, François Delarozière. Att väcka liv i döda ting och få människor att känna lidelse inför tekniska konstruktioner – det är drivkraften för trähantverkarna, formgivarna, målarna, teknikerna, svetsarna och resten av det 40-hövdade teamet bakom Les Machines de L’Île des Nantes. Att få besökarna att känna känslomässig rörelse över fysisk rörelse.

Förr låg här stadens sista skeppsvarv, Chantiers Dubigeon. När det lades ner 1987 blev 3 000 människor arbetslösa och en stor del av stadens industriella hjärta förvandlades till livlös ödemark.

Man gör inget för att dölja hur kolibrin är uppbyggd – tvärtom. Att studera konstruktionen är halva nöjet.
Två besökare får följa med på en flygtur i hägerprototypen och styra dess klor, medan två guider manövrerar fågeln ut över publikens huvud via de större spakarna.

Det dröjde till början av 2000-talet innan François Delarozière, som redan då ledde det franska konstnärskollektivet La Machine, och kollegan Pierre Orefice började skapa det projekt som skulle blåsa nytt liv i de gamla industrihallarna. La Machine hade tidigare skapat maskiner som levande gatukonst under festivaler och jubileum – ofantliga spindlar på Liverpools och Yokohamas gator, eldsprutande drakar i Peking – men Nantes blev platsen för dess första fasta installation.

Det är dock inte en nöjespark, betonar François Delarozière. Vad vi ser är levande arkitektur. Kulturella projekt som ska vara tillgängliga för den breda allmänheten och utgöra en del av den urbana miljön. Inte en sluten sagovärld byggd på illusioner, likt Disneyworld eller Universal Studios.

Här döljs inte mekanik och teknik bakom plasthöljen eller kulisser, tvärtom; den står i fokus. Hudveck och fjäderpennor må vara utsökt snidade och färglagda – se bara på den skimrande kolibrin som är i fladdrande färd med att suga nektar från en träblomma – men lika synliga är de kugghjul, kedjor och vajrar som får fågeln att röra sig.

Det är meningen att vi ska förstå vad vi ser. Vi inbjuds till att undersöka. Vi får själva manövrera en fräsande spindel eller krälande larv, samtidigt som teknikerna står bredvid och demonstrerar skillnaden mellan pneumatiska och hydrauliska cylindrar; hur man mäter luftmotstånd i en vindtunnel; hur det går till när myran rör sig framåt. Vi får studera de allra första skisserna och de mindre modellerna av trä, för att sedan klättra längs loftgången över verkstaden, där det doftar av lim, färg och hett trä när spån och svetsgnistor flyger medan maskinerna stegvis väcks till liv.

Ändå är det här faktiskt bara början. Mekaniska djur, levande växter och konstgjorda modeller – som har en obehaglig likhet med medeltida tortyrredskap – ska tillsammans leda fram till själva mästerverket: Hägerträdet, en 32 meter hög stam med 22 grenar. Än så länge är det bara prototyperna till denna värld av stål och trä som vi möter i maskingalleriet.

– Till sist kommer trädet att krönas av två hägrar som var och en kan ta med tolv människor ut på en flygtur, säger en av teknikerna stolt.

Flygtur? Nu tar han väl ändå i?

Vi blir motsagda när ett nytt, hest skri skär genom hallen. En varelse som har suttit hopkurad i ett hörn rätar sakta på sin böjda hals. Den vaksamt stränga blicken, den lancettformade näbben och de spretande fjädrarna på dess huvud  … det är en fulländad avbild av den graciösa hägern, även om den skiljer sig från verkligheten genom att bära på två passagerare i korgar.

Fågeln sträcker ut sina vingar, rätar på varje enskild led i varje enskild klo, lämnar marken och glider upp och ut över de mållösa åskådarna. Det är bara surrandet från den vajerförsedda maskinen som hörs i rummet.

Läs mer: DA rekommenderar

Text: Kristin Pineda Svenske Foto: David Pineda Svenske

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetare visas på nytt sätt

FRÅN ROMAN TILL SERIEFIGUR Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Hitta sommarlugnet i bokens värld

Redaktionens bästa tipsEn pocket på badstranden eller en ljudbok i hammocken. Sommartid betyder lästid. DA:s redaktion tipsar om sina favoriter.

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Micke Holm: ”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Bertil gör konst av sina hjältar

Malmö-grafikern Bertil Mårtensson trodde att han kände sina arbetskamrater. Men när han började teckna av dem mötte han helt nya historier: om jobbet, livet, glädje och sorg. Planen är en utställning med bilder och deras berättelser - och kanske blir det en bok.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.