Att måla är som att kratta löv
Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt ”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.
Kjell Dahlen jobbar som vaktmästare. Med egna ord beskriver han det så här: ”Efter uppdateringar och vidareutbildningar i livet är jag elektriker, telereparatör, automationstekniker, fastighetstekniker, snickare, vaktmästare, mc-reparatör, bilmekaniker och på grund av synen på ålder egentligen totalt ointressant att anställa.”
Robert Nybergs bild i Dagens Arbete Nr 2 fick mig att fundera på om robotar och ai. Frågan är inte så enkel som man först tror. Först måste man utröna vad är en robot.
I dag talar man mer om artificiell intelligens och om systemen som implementeras i vardagen. Eller på ren svenska, maskiner som ersätter människan och som gör mänskligt jobb.
Det kan vara lite enklare uppgifter som den automatiska telefonsvararen som vårdcentralen installerat eller lackroboten som bokhylletillverkaren anskaffat, till mera invecklade algoritmer. Inom en nära framtid sitter inte ens advokater eller läkare säkert, bara det går att utröna om en dator kan ha juridiskt ansvar för besluten som den tagit.
För bilindustrin är den stora frågan i dag inte om det är möjligt att låta bilarna köra själv, utan vem som är ansvarig om om den självkörande bilen råkar ut för en olycka – biltillverkaren eller bilägaren?
Men en sak är klar, och det är att utvecklingen går oerhört snabbt fram och ai tar större och större plats i våra liv. Det man tydligt märker är att det inte är människan som är rättesnöret när man mäter på produktion och lönsamhet.
Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Nu är ju den här tävlingen omöjlig för oss människor, på grund av att våra motspelare inte har några behov av sömn, toalettbesök, transport till och från jobb och barnpassning. De är också befriade från sjukdom, semester, moms och skatter.
Tacka f-n för att vi är olönsamma.
Den delen av arbetsmarknaden som hittills varit svår för robotarna att ersätta är där man måste agera människa mot människa. Skolor, sjukvård, barnomsorg och äldrevård är sådana yrken. Men eftersom vi mäter lönsamhet från den mest lönsamma delen av arbetsmarknaden, det vill säga den mest automatiserade, så blir de här jobben mycket lågt värderade, med låga löner.
Men, igen. Trots billig arbetskraft finns det av någon anledning aldrig pengar nog att anställa så många som faktiskt behövs.
Så vem är vinnarna av detta system? Ja det är bara att titta i taxeringskalendern: ägarna, finansbolagen och bankerna.
Och förlorarna är: Alla andra.
Nu är jag är faktiskt för att låta robotar och autonom teknologi göra jobben. Men de måste betala skatt som alla andra på jobben som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta.
Sverige måste få ut mera pengar i omlopp.
Kjell Dahlén