Industriarbetarnas tidning

En eldig svensk historia

17 maj, 2019

Skrivet av

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Men ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Bakom vedboden låg den, bland ris och under lager på lager av löv som förmultnat under årtionden. En stor vedspis som kastats ut på vedbacken av torpets förra ägare för en sådär femtio år sedan.

Reportern Harald Gatu hittade en vedspis på sin tomt. Han tog den till en bekant som renoverade den. Av de 50-talet spisgjuterier som funnits i Sverige, återstår nu bara ett.
Foto: HARALD GATU

Den såg inte mycket ut för världen, anfrätt av decennier av snö och regn. En spricka letade sig fram genom ugnens översida. Jag tog den till en bekant som renoverar vedspisar. Han sa: Jag lovar ingenting, den ser för anskrämlig ut.

Några veckor senare var den klar. Efter sandblästring och svärtning såg den ut som en ny. Firmanamnet blänkte i tydlig relief: Skoglund & Olson Gefle. En av alla de tillverkare av vedspisar som firade sin storhetstid för drygt ett sekel sedan. Ankarsrum, Bolinders, Husqvarna, Näfveqvarn och Norrahammar var andra kända namn på spisar som baxades in i stugorna när landet slutade tillaga maten över öppen eld.

Många skäl fanns att ersätta den öppna härden med den bränslesnålare vedspisen. Skogsskövlingen runt de kolslukande järnbruken drev på utvecklingen. Det gällde att hushålla med veden.

Spisen, nu är den klar! Foto: HARALD GATU

Peter Edvinsson, journalist, författare och vedspisentusiast berättar när vedspisen, den slutna härden, gjorde stugorna både varmare och mer hälsosamma. I boken Elda i vedspis – en bibel för dig med köksspis, kamin eller kakelugn (Pug förlag) ger han tips på hur man ska elda, vilken ved som är bäst och dessutom hur man lagar mat på vedspisen. Allt man kan behöva veta om drag, ventiler och spjäll.

Vedspisen är svensk industrihistoria. I Sverige fanns som mest ett femtiotal spisgjuterier innan elektriciteten och gasen blev dem övermäktiga. Just Skoglund & Olson, som fyller mitt torp med sprakande, trivsam värme, höll ut längre än de flesta. Dess gjuteri såg sin sista smälta 1968.

I dag återstår, enligt Edvinsson, en enda tillverkare av vedspisar: Idun, som sedan 1980-talet görs av Josef Davidssons i Reftele.

Precis som vedspisen är pinnstolen ett stycke svensk inrednings- och industrihistoria. Mats Palmquist är journalisten och grafiska formgivaren som intresserat sig för pinnstolar i trettio år, alltsedan han upptäckte vilka fynd han kunde göra på olika loppisar.

Nu sammanfattar han sina rön i ett mindre praktverk, Träsmak (Historiska media). En välmatad, bildrik bok om pinnstolens svenska historia, om formgivare, snickerier och om olika typer av stolar.

Bland annat tar han oss med till Sveriges första stolfabrik, i småländska Hagafors (nedlagd på 1960-talet). Här möter vi en av de hantverksskickliga snickeriarbetare som faktiskt tillverkade stolarna. Alvin Leo, som började i snickeriet som 13-åring, berättar hur ett par längder uppkapad björk kan förvandlas till sittriktiga, vackra pinnstolar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Orden som tar plats

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.