Industriarbetarnas tidning

En eldig svensk historia

17 maj, 2019

Skrivet av

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Men ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Bakom vedboden låg den, bland ris och under lager på lager av löv som förmultnat under årtionden. En stor vedspis som kastats ut på vedbacken av torpets förra ägare för en sådär femtio år sedan.

Reportern Harald Gatu hittade en vedspis på sin tomt. Han tog den till en bekant som renoverade den. Av de 50-talet spisgjuterier som funnits i Sverige, återstår nu bara ett.
Foto: HARALD GATU

Den såg inte mycket ut för världen, anfrätt av decennier av snö och regn. En spricka letade sig fram genom ugnens översida. Jag tog den till en bekant som renoverar vedspisar. Han sa: Jag lovar ingenting, den ser för anskrämlig ut.

Några veckor senare var den klar. Efter sandblästring och svärtning såg den ut som en ny. Firmanamnet blänkte i tydlig relief: Skoglund & Olson Gefle. En av alla de tillverkare av vedspisar som firade sin storhetstid för drygt ett sekel sedan. Ankarsrum, Bolinders, Husqvarna, Näfveqvarn och Norrahammar var andra kända namn på spisar som baxades in i stugorna när landet slutade tillaga maten över öppen eld.

Många skäl fanns att ersätta den öppna härden med den bränslesnålare vedspisen. Skogsskövlingen runt de kolslukande järnbruken drev på utvecklingen. Det gällde att hushålla med veden.

Spisen, nu är den klar! Foto: HARALD GATU

Peter Edvinsson, journalist, författare och vedspisentusiast berättar när vedspisen, den slutna härden, gjorde stugorna både varmare och mer hälsosamma. I boken Elda i vedspis – en bibel för dig med köksspis, kamin eller kakelugn (Pug förlag) ger han tips på hur man ska elda, vilken ved som är bäst och dessutom hur man lagar mat på vedspisen. Allt man kan behöva veta om drag, ventiler och spjäll.

Vedspisen är svensk industrihistoria. I Sverige fanns som mest ett femtiotal spisgjuterier innan elektriciteten och gasen blev dem övermäktiga. Just Skoglund & Olson, som fyller mitt torp med sprakande, trivsam värme, höll ut längre än de flesta. Dess gjuteri såg sin sista smälta 1968.

I dag återstår, enligt Edvinsson, en enda tillverkare av vedspisar: Idun, som sedan 1980-talet görs av Josef Davidssons i Reftele.

Precis som vedspisen är pinnstolen ett stycke svensk inrednings- och industrihistoria. Mats Palmquist är journalisten och grafiska formgivaren som intresserat sig för pinnstolar i trettio år, alltsedan han upptäckte vilka fynd han kunde göra på olika loppisar.

Nu sammanfattar han sina rön i ett mindre praktverk, Träsmak (Historiska media). En välmatad, bildrik bok om pinnstolens svenska historia, om formgivare, snickerier och om olika typer av stolar.

Bland annat tar han oss med till Sveriges första stolfabrik, i småländska Hagafors (nedlagd på 1960-talet). Här möter vi en av de hantverksskickliga snickeriarbetare som faktiskt tillverkade stolarna. Alvin Leo, som började i snickeriet som 13-åring, berättar hur ett par längder uppkapad björk kan förvandlas till sittriktiga, vackra pinnstolar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Orden som tar plats

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.