Industriarbetarnas tidning

En eldig svensk historia

17 maj, 2019

Skrivet av

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Men ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Bakom vedboden låg den, bland ris och under lager på lager av löv som förmultnat under årtionden. En stor vedspis som kastats ut på vedbacken av torpets förra ägare för en sådär femtio år sedan.

Reportern Harald Gatu hittade en vedspis på sin tomt. Han tog den till en bekant som renoverade den. Av de 50-talet spisgjuterier som funnits i Sverige, återstår nu bara ett.
Foto: HARALD GATU

Den såg inte mycket ut för världen, anfrätt av decennier av snö och regn. En spricka letade sig fram genom ugnens översida. Jag tog den till en bekant som renoverar vedspisar. Han sa: Jag lovar ingenting, den ser för anskrämlig ut.

Några veckor senare var den klar. Efter sandblästring och svärtning såg den ut som en ny. Firmanamnet blänkte i tydlig relief: Skoglund & Olson Gefle. En av alla de tillverkare av vedspisar som firade sin storhetstid för drygt ett sekel sedan. Ankarsrum, Bolinders, Husqvarna, Näfveqvarn och Norrahammar var andra kända namn på spisar som baxades in i stugorna när landet slutade tillaga maten över öppen eld.

Många skäl fanns att ersätta den öppna härden med den bränslesnålare vedspisen. Skogsskövlingen runt de kolslukande järnbruken drev på utvecklingen. Det gällde att hushålla med veden.

Spisen, nu är den klar! Foto: HARALD GATU

Peter Edvinsson, journalist, författare och vedspisentusiast berättar när vedspisen, den slutna härden, gjorde stugorna både varmare och mer hälsosamma. I boken Elda i vedspis – en bibel för dig med köksspis, kamin eller kakelugn (Pug förlag) ger han tips på hur man ska elda, vilken ved som är bäst och dessutom hur man lagar mat på vedspisen. Allt man kan behöva veta om drag, ventiler och spjäll.

Vedspisen är svensk industrihistoria. I Sverige fanns som mest ett femtiotal spisgjuterier innan elektriciteten och gasen blev dem övermäktiga. Just Skoglund & Olson, som fyller mitt torp med sprakande, trivsam värme, höll ut längre än de flesta. Dess gjuteri såg sin sista smälta 1968.

I dag återstår, enligt Edvinsson, en enda tillverkare av vedspisar: Idun, som sedan 1980-talet görs av Josef Davidssons i Reftele.

Precis som vedspisen är pinnstolen ett stycke svensk inrednings- och industrihistoria. Mats Palmquist är journalisten och grafiska formgivaren som intresserat sig för pinnstolar i trettio år, alltsedan han upptäckte vilka fynd han kunde göra på olika loppisar.

Nu sammanfattar han sina rön i ett mindre praktverk, Träsmak (Historiska media). En välmatad, bildrik bok om pinnstolens svenska historia, om formgivare, snickerier och om olika typer av stolar.

Bland annat tar han oss med till Sveriges första stolfabrik, i småländska Hagafors (nedlagd på 1960-talet). Här möter vi en av de hantverksskickliga snickeriarbetare som faktiskt tillverkade stolarna. Alvin Leo, som började i snickeriet som 13-åring, berättar hur ett par längder uppkapad björk kan förvandlas till sittriktiga, vackra pinnstolar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Orden som tar plats

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.