Industriarbetarnas tidning

Res miljösmart i sommar

21 maj, 2019

Skrivet av

Utsläpp Dags att ta tag i sommarens semesterplaner.
Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket
sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Vi flyger alltmer

Svenskarnas flygresor släpper ut ungefär tio miljoner ton koldioxid varje år. Det är lika mycket som all personbilstrafik i Sverige. Sedan 90-talet har flygutsläppen ökat med 47 procent. Allra mest ökar utrikesresorna, som har fördubblats, och står för 93 procent av flygets utsläpp.

Räkna på din drömresa

På sajten klimatsmartsemester.se kan du räkna ut klimatavtrycket för din resa med tåg, flyg, buss eller bil. Du matar in varifrån ni åker, hur många ni är och vart ni vill. Här finns även semestertips, till exempel hur du tar dig med tåg till Malaga eller Berlin, eller vilken resa som släpper ut allra minst koldioxid.

Tåg tar dig längst

Vill du släppa ut lite koldioxid ska du välja tåg, särskilt inrikes. Nästan all vår tågtrafik drivs av fossilfri el. I resten av Europa är det vanligare att elen kommer från kolkraft, eller att tågen är dieseldrivna. Med bensin- eller dieseldriven bil kommer du kortare på samma mängd utsläpp, men en fullsatt bil är garanterat bättre än att flyga.

Ska bli lättare att välja tåget

Det är ofta både dyrare och krångligare att boka en tågresa ut i Europa än att köpa en flygbiljett. Men efterfrågan på tågresor ökar och det sätter press på politikerna att göra något. Regeringen satsar 50 miljoner kronor på att upphandla tågtrafik mellan Sverige och Europa. Även EU-parlamentet vill att det ska bli lättare att resa med tåg.

Så långt kommer du på ett ton koldioxid

Tåg i Sverige: 10 000 mil (2,5 varv runt jorden) –  en klar vinnare!
Tåg i Europa: 2 700 mil
Buss: 3 700 mil
Bil, medelstor diesel: 625 mil
Elbil, medelstor, som laddas i Sverige: 5 265 mil
Flyg: 615 mil

Så gjorde vi: Beräkningarna är ett genomsnitt. Utsläppen varierar med till exempel modell på bil, hur elen framställs eller hur fullsatt bussen, tåget eller flygplanet är. Sträckan för bil gäller om du åker ensam. För varje ytterligare person som åker med ökar sträckan med lika många mil som står i tabellen.

Källa: Chalmers; Semestern och klimatet Metodrapport 1.0

 

Ett ton

… är gränsen för vad varje person får släppa ut totalt per år om vi ska klara klimatmålet på max 1,5 graders höjd medeltemperatur. I dag släpper varje svensk ut i snitt 10 ton.

En grad varmare

… var jordens medeltemperatur 2018 jämfört med slutet av 1800-talet. Norra halvklotet värms snabbare. I Sverige var det 1,7 grader varmare.

Tio procent

… av svenskarnas klimatutsläpp kommer från flyget. Globalt står flyget för 4 till 5 procent av de klimatpåverkande utsläppen. 80 procent av flygresorna är privata. Tjänsteresor står för 20 procent.

Kan vi betala för en friskare jord?

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.