Industriarbetarnas tidning

Res miljösmart i sommar

21 maj, 2019

Skrivet av

Utsläpp Dags att ta tag i sommarens semesterplaner.
Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket
sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Vi flyger alltmer

Svenskarnas flygresor släpper ut ungefär tio miljoner ton koldioxid varje år. Det är lika mycket som all personbilstrafik i Sverige. Sedan 90-talet har flygutsläppen ökat med 47 procent. Allra mest ökar utrikesresorna, som har fördubblats, och står för 93 procent av flygets utsläpp.

Räkna på din drömresa

På sajten klimatsmartsemester.se kan du räkna ut klimatavtrycket för din resa med tåg, flyg, buss eller bil. Du matar in varifrån ni åker, hur många ni är och vart ni vill. Här finns även semestertips, till exempel hur du tar dig med tåg till Malaga eller Berlin, eller vilken resa som släpper ut allra minst koldioxid.

Tåg tar dig längst

Vill du släppa ut lite koldioxid ska du välja tåg, särskilt inrikes. Nästan all vår tågtrafik drivs av fossilfri el. I resten av Europa är det vanligare att elen kommer från kolkraft, eller att tågen är dieseldrivna. Med bensin- eller dieseldriven bil kommer du kortare på samma mängd utsläpp, men en fullsatt bil är garanterat bättre än att flyga.

Ska bli lättare att välja tåget

Det är ofta både dyrare och krångligare att boka en tågresa ut i Europa än att köpa en flygbiljett. Men efterfrågan på tågresor ökar och det sätter press på politikerna att göra något. Regeringen satsar 50 miljoner kronor på att upphandla tågtrafik mellan Sverige och Europa. Även EU-parlamentet vill att det ska bli lättare att resa med tåg.

Så långt kommer du på ett ton koldioxid

Tåg i Sverige: 10 000 mil (2,5 varv runt jorden) –  en klar vinnare!
Tåg i Europa: 2 700 mil
Buss: 3 700 mil
Bil, medelstor diesel: 625 mil
Elbil, medelstor, som laddas i Sverige: 5 265 mil
Flyg: 615 mil

Så gjorde vi: Beräkningarna är ett genomsnitt. Utsläppen varierar med till exempel modell på bil, hur elen framställs eller hur fullsatt bussen, tåget eller flygplanet är. Sträckan för bil gäller om du åker ensam. För varje ytterligare person som åker med ökar sträckan med lika många mil som står i tabellen.

Källa: Chalmers; Semestern och klimatet Metodrapport 1.0

 

Ett ton

… är gränsen för vad varje person får släppa ut totalt per år om vi ska klara klimatmålet på max 1,5 graders höjd medeltemperatur. I dag släpper varje svensk ut i snitt 10 ton.

En grad varmare

… var jordens medeltemperatur 2018 jämfört med slutet av 1800-talet. Norra halvklotet värms snabbare. I Sverige var det 1,7 grader varmare.

Tio procent

… av svenskarnas klimatutsläpp kommer från flyget. Globalt står flyget för 4 till 5 procent av de klimatpåverkande utsläppen. 80 procent av flygresorna är privata. Tjänsteresor står för 20 procent.

Kan vi betala för en friskare jord?

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.