”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Noll är en livsviktig siffra

Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Krönika Trafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Noll. Smaka på ordet eller tänk på siffran. Noll är ju egentligen ingenting men ihop med vision eller tolerans väcker det positiva känslor. Då säger noll något bestämt, det negativa ska inte få finnas. Som nolltolerans mot kriminalitet eller sexuella trakasserier eller visionen om noll skadade eller döda i den svenska trafiken.

Riksdagen tog ett sådant beslut 1997, det var djärvt och blev också omdebatterat. Men uppenbarligen har det tuffa målet och de åtgärder som följde haft effekt. Från över 500 dödade 1997 till 253 år 2017. För att inte tala om hur det såg ut för 50 år sedan, då över 1 000 personer dog per år när trafikvolymen var en bråkdel av dagens.

2018 bröts helt plötsligt denna positiva trend då hela 325 personer omkom i trafiken. Hur kunde det ske? Vad ligger bakom? Frågorna är än så länge fler än svaren.

Men vi dör inte bara i trafiken utan också på jobbet. Larmen om ökat antal dödsolyckor på arbetsplatser har duggat allt tätare. Så tätt att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ryckt ut och deklarerat att det är ”nollvision” mot dödsolyckor som gäller på jobbet – också! Med 18 döda redan första kvartalet i år är det självklart att det behövs mer av handling.

Arbetsmiljöarbetet är historiskt äldre än trafiksäkerheten. Det stora genombrottet kom i mitten av 1900-talet.

Lagar skärptes, myndighetstillsynen byggdes ut och forskning bidrog med nya kunskaper. Det gav resultat, från över 400 dödsfall år 1955 till en bra bit under 50 dödsfall de senaste åren.

Men är då trenden bruten även här? Ska vi verkligen behöva uppleva en framtid med fler dödade på arbetsplatserna?

Det som förenar framgången för trafiksäkerheten och arbetsmiljön är kombinationen av systematik, medvetenhet, organisation och vilja. Allt hänger ihop. Alla delar krävs för att nå framgång.

Nedmonteringen av arbetsmiljöarbetet för cirka tio år sedan var ingen bra signal. Tvärtom. En otydlig organisation och därmed ansvar vid upphandlingar har inte gjort saken bättre. Vår mänskliga efterlevnad är ytterligare en annan. Det finns faktiskt skäl att respektera både varningsskylten på arbetsplatsen och hastighetsbegränsningen.

Säkerhetstänkandet är mer eller mindre utvecklat inom olika sektorer. När ett flygplan störtar får det inte bara rubriker. Det leder också till omfattande utredningar med syfte att stärka säkerheten. Trafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, men säkert också av andra sektorer.

Livet är förenat med risker, javisst. Dödsfall kommer sannolikt inte att kunna undvikas helt även i framtiden. Men det kan bara vara noll som gäller och som är ledstjärnan

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Läs mer: Krönikor | Opinion

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Helt rätt tänkt med nollvision för trafikdöda och dödade i arbetsplatsolyckor. Men det dör ca 1500 människor per i vardera självmord och fallolyckor, varför är det så lite väsen om dem? Här behövs också en kraftfull vision!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

2

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Måste vi logga ut på rasten?

Fråga om jobbet | ARBETSTIDMin arbetsgivare har börjat säga att vi måste logga ut och in i stämpelmaskinen för tio minuters rast och det låter inte rätt. Ska inte paus ingå i arbetstiden, om vi loggar ut får vi ju inte betalt?

1

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Se alla bildreportage

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Kängor

Ta hand om kängorna i vinter

Proffset tipsarEtt par läderkängor kan hålla i många år om du sköter dem rätt. Hovets stövelmakare Mark Beabey förklarar vad som krävs för att de ska överleva snö, slask och lera. 

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.