Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Foto: TT Nyhetsbyrån

När löpbandet blir vår nya skärseld

Krönika Det finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Om skribenten:

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

När jag var liten, inte mer än sju år eller så, översköljdes jag ibland av tanken på döden. Den blev, som för så många, överväldigande och ogripbar. Minnet kommer tillbaka till mig när jag kliver in på gymmet. Det stretar och tar emot. Varför är jag här, egentligen?

För många handlar träning och hälsa om att hålla tankarna om det ändliga på armlängds avstånd. Mota bort varje tanke på det oundvikliga.

I journalisten och debattören Barbara Ehrenreichs senaste bok, ”Att lura åldrandet – hälsohetsen som jagar oss ända in i döden”, vrider hon och vänder på vad fixeringen vid kroppen och hälsan gör med oss. Enligt henne skapade åttiotalets perspektivskifte – från det gemensamma och jämlikhet till det enskilda och personlig lycka – en ny syn på hälsa. Frågan om hur vi mår blev en individuell angelägenhet.

”Satsa på dig själv”, en kampanj av Svenska arbetsgivareföreningen under åttiotalet, ringar in synen. Handla rätt mat i rätt butik. Välj rätt vårdcentral. Hitta rätt gymkedja. Med ett ständigt gnagande dåligt samvete svävande över oss.

Synen är förstås djupt destruktiv – och en falsk bild av verkligheten. För hur vi mår har en direkt koppling till hur samhället omkring oss stöpts om. Har vi det dåligt, med usla arbetsvillkor och en ekonomi som inte går ihop, mår vi också dåligt. Klass och hälsa hänger helt enkelt ihop.

Den personliga hälsan och dieten är sammanflätad med en moralisk uppfattning om rätt och fel livshållning. Vår hälsoångest är dessutom ytterst lönsam. I dag finns det 186 000 gymkedjor runt om i världen som omsätter närmare 800 miljarder kronor årligen. Vi peppras med självhjälpsböcker och kurser. Medierna vi konsumerar kryllar av tips, råd och rön kring hur vi kan ”biohacka vår kropp” eller bli pionjärer inom träning.

Vi tuktar oss själva, smoothie för smoothie, i hopp om att den där knuten i magen ska släppa.

Den extrema fixeringen vid den egna hälsan och en utpräglad känsla av misslyckande har fått en benämning: ortorexi. Begreppet myntades av Steven Bratman i boken ”Health Food Junkies” för att beskriva vad som händer när allt annat i livet underordnas en till synes hälsosam livsstil. Längtan efter att må bra och leva längre kan med andra ord bli sjuklig.

För många blir kontrollen över den egna kroppen i själva verket en psykologisk spegel av tillvarons maktlöshet – vardagen, samhället, klimatet. Vi tuktar oss själva, smoothie för smoothie, i hopp om att den där knuten i magen ska släppa. Tänker att stressen över om jobbet finns kvar i morgon, oron för räkningarna på hallmattan, ska mildras.

Och nog är det bra att träning och vettig mat gör att vi mår bättre, orkar mer i vardagen. Men det finns något djupt sorgligt över att allt större krav på oss själva ofta innebär lägre förväntningar på samhället omkring oss. Som om den gemensamma horisonten krymper.

Jag pinar mig igenom gympasset. Och visst mår jag bättre efteråt, det dåliga samvetet har krympt en smula. Samtidigt önskar jag att vi kunde och vågade göra uppror mot privatiseringen av hälsan.

I slutändan är det insikten om tillvarons bräcklighet – kroppen som ett fartyg med slutdatum – som gör oss mänskliga. Livet blir viktigt för att det är flyktigt. Det kan faktiskt inte vara rimligt att svaret på tillvarons oro ska finnas inom oss själva, i en medveten andningsövning eller i ett renande träningspass. Snarare har vi all anledning att, då och då, lyfta blicken och fundera över hur vi har det tillsammans.

För lika självklart som det är att ställa frågan ”hur går det med träningen?” borde vi också fråga: ”varför mår så många så dåligt?”.

 

Under den digitala snuttefilten

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

KrönikaMen tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

1

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

Plötsligt var vissa liv inget värda

KrönikaMedan makten sitter med armarna i kors fortsätter dödsskjutningarna, skriver Alexandra Pascalidou.

1

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.