Industriarbetarnas tidning

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

18 september, 2019

Skrivet av

”Vi krävde inga jättesummor, men vi ville ha en tydlig lönestege”, säger Gabriel Gabriel. Foto: Rebecka Uhlin

Nytt avtal. I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Tre lönesteg i avtalet

Avtalet har en ­lönestege på tre ­nivåer, en för varje maskin man kan köra. För tryckare ligger stegen på 24 000, 26 000 och 28 000 kronor. För falsare är nivån 1 000 kronor lägre per steg.

Utöver det vägs ­arbetslivserfarenhet in samt annan ­kunskap och ­kompetens.

Löneutrymmet i kollektivavtalets år­liga höjningar används inte till att höja någon från ett steg till ett annat. Där ska friska pengar in.

När Gabriel ­Gabriel skrev under det lokala löneavtalet i december 2018 var det resultatet av flera års enträgna förhandlingar. Varje tidigare försök att komma överens med ledningen hade misslyckats. Under tiden växte missnöjet med lönesättningen på tryckeriet i Södertälje.

– Störst irritation blev när folk som jobbat här länge skulle lära upp en nyanställd som kom in på en lön som låg bara en tusenlapp lägre, berättar Gabriel Gabriel, ordförande för GS-fackets klubb.

Erfarenhet och kompetens belönades inte, tyckte man. Företaget sköt aldrig till mer än vad kollektivavtalet gav och varje år gick lönepotten åt till att höja de lägsta lönerna.
När ledningen ville införa ett nytt helgskift såg klubbstyrelsen sin chans. Enligt kollektivavtalet krävs en lokal överenskommelse för att införa helgskift. Klubben gick med på att testa under ett års tid, men deras motkrav för att fortsätta längre var ett lokalt löneavtal.

Återigen gick det trögt. Till slut valde Gabriel att stoppa helgskiftet.

– Ju längre tiden gick, desto sämre låg vi till med produktionen.

Ledningen började prata om att lägga ner och flytta produktionen till en annan enhet. Folk blev oroliga och alla gillade inte vad klubbstyrelsen gjorde.

– ”Vad håller du på med, du kommer göra så att jag blir av med jobbet”, kunde folk säga.

Det var svårt att vara ordförande under den här tiden, minns Gabriel.

Men företaget lade inte ner och i december förra året fick de sitt avtal. För några betydde det tusenlappar varje månad. Mikael Borgesjö har varit grafiker i 35 år, de senaste på Eson Pac. När sista höjningen är genomförd kommer han ha fått nästan 3 000 mer i lön. Kollegan Niklas Pettersson gillar att lönesystemet är på plats, trots att det inte gav honom ett öre mer i lön.

”Innan vi hade ett lönesystem fick man nya arbetsuppgifter utan att det märktes på lönen”, säger Slawomir Chmielnicki. Foto: Rebecka Uhlin

– Jag låg redan högre än översta steget. Men det är bra för personalen. Nu vet man att det finns en chans att höja. Då kanske man vill vidareutvecklas.

Alla är inte nöjda, det vet Gabriel. Linda Sally Yousif jobbar med falsning och skulle gärna lära sig en ny maskin för att höja sin lön, men det får hon inte.

– Då måste någon ersätta mig på falsmaskinen, så jag har fått nej.

Det funkar inte att alla samtidigt får lära sig mer, men en konsekvens av lönesystemet är att det har blivit mer ordning på kompetensutvecklingen, tycker Gabriel.

– Förut kunde de säga att du ska lära dig den maskinen, gå och kör med honom. Sen skulle man plötsligt flytta tillbaka till sin gamla maskin. Det slutade med att alla hade en halv utbildning.

Nu väljer företaget vilka som ska utbildas. När de kan köra självständigt hoppar de upp ett steg i lönetrappan. Här finns lite kvar att jobba på med avtalet, tycker Gabriel. Han vill få in mellansteg så att den som kan köra själv, men behöver hjälp ibland, också får en liten höjning.

– Det var bråttom att vi blev klara med avtalet. Nu vill vi göra det tydligare.

”Viktigast att vara enade”

Splittring ger arbets­givaren en fördel, säger Gabriel när han ska lista vad som är viktigast för att få ett bra löneavtal.

Stå på samma sida

Det allra viktigaste är att alla är enade och står på samma sida, och att man är med i facket. Det är det starkaste vapnet ni kan ha.

Informera igen och igen

Ge samma information till alla. Försäkra dig om att alla förstår. Alla skiftlag måste få samma information, annars blir det viskleken och missförstånd till slut.

Tydligt formulerat

Alla ska förstå varför de har sin lön och hur de kan höja den. Avtalet ska vara tydligt. Vad innebär det att köra en maskin fullt ut till exempel? Hur självständig ska man vara för att kliva till nästa lönesteg? Där har vi lite arbete kvar att göra med vårt lönesystem.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Sjuka Samhall

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Samhall: Vi följer noga myndigheternas rekommendationer

Samhall väljer att svara skriftligt på kritiken, med hänvisning till coronapandemin. ”Vi värnar om våra medarbetare”, skriver HR-strategen Liza Radon.

Nu agerar Arbetsmiljöverket  mot Samhall

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. En vecka in i DA:s granskning ändrar sig myndigheten. Samhall i Eskilstuna tvingas nu svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.