Industriarbetarnas tidning

Mormors liv i bomullsfabriken

8 november, 2019

Skrivet av

Kvinnorna i fokus.Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Bomullsfabriken i Vasa är orange. Drömmen om tiden har lett Hilda hit, förhoppningen att få ett par timmar ledigt om dagen – kanske en hel veckodag?
Ja, kanske ett helt eget liv?
”Lönen en mark om dagen”, säger fabriksvakten.
”Tack.”
”Just nu är fabriken i gång bara sex dagar i veckan.”
Bomullsängeln är en roman om industriarbetare. En bok fylld av ingående beskrivningar hur arbetet utförs, låter och inte minst känns. Knotiga händer som trär tråd, fabrikens öronbedövande dån och ljudet av släppskott. Den som läser långsamt hittar nästan ett helt uppslagsverk över förra seklets textilarbete.

– Jag har varit väldigt intresserad av arbetet i sig. Jag ville veta vad de gjorde. Industrihistorien finns, men inte arbetarna i den, säger Susanna Alakoski.
Hon debuterade 2006 med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset och blev film. Boken var en självbiografisk skildring av uppväxten i Ystad och de finska föräldrarnas alkoholmissbruk.

Drömmen om fabriken var drömmen om en ledig arbetsdag, söndagen. Arbetet på fabriken var bättre än att vara piga.

Nu har hon skrivit en brett upplagd roman inspirerad av hennes mormor Hildas liv, den första av fyra planerade böcker. En kvinna som arbetade femtio år i bomullsfabriken i finska Vasa, men inte berättade om en enda arbetsdag.
– För mig blev det vägen in i textilindustrin. Jag har fått förmånen att studera den, också den bistra sidan. Titta på bilderna, besöka arkiven och försöka förstå den historia som handlar om så otroligt många kvinnor – hundratusentals. Det är en i hög grad oberättad berättelse, säger Susanna Alakoski.

I romanen förskjuts Hilda som sextonåring från hemgården Sorola efter att ha fött prästens barn. Barnet dör bara en vecka efter födseln och Hilda tar arbete som piga. Men arbetsdagarna är långa och den lediga tiden nästan obefintlig.
Så föds drömmen om bomullsfabriken. Tanken på ett nytt liv som industriarbetare med åtminstone en ledig dag i veckan. Ett friare liv, men också ett hårt liv.

– Jag ville skildra arbetet men även vad arbetet gör med kroppen. Med händerna, med fötterna. Jag ärvde inte bara min mormors guldklocka, som hon fått efter att ha jobbat i femtio år, utan jag ärvde också bilderna av åderbråcken och astman. Allt det som berättade så mycket om hennes arbetsdagar, säger Susanna Alakoski.”

Läs Susanna Alakoskis krönikor på da.se

Arbetet med boken tog lång tid. Susanna Alakoskis finska historia har förföljt henne hela livet. Ett slags dubbeltillvaro, säger hon, trots att ingen pratade om hemlandet när hon växte upp.
När mormodern dog på 70-talet var det som att ”Finland tog slut”. Hon var det sista bandet till landet som familjen lämnat. Först många år senare påbörjade Susanna Alakoski den långa research som låg till grund för romanen.
– Men jag har hållit på i alla år. Läst, tittat på bilder, sparat i lådor, lagt i mappar på datorn och ställt frågor när jag varit i Finland. Jag har besökt fabriksområdet massor med gånger.

En dröm till har Hilda i romanen: en egen symaskin. Fick hon bara det skulle hon arbeta nätterna igenom. Kläderna kan hon redan se framför sig. Tänk att själv äga sitt arbete.
– Symaskinen var en jättestor dröm för många arbetarkvinnor. Den innebar frihet, så klart.

Men syr gör hon åt någon annan – det är i bomullsfabriken hon kommer att spendera hela sitt liv. Ändå tyckte mormodern aldrig att det var något att prata om. Historien berättades i det tysta: kroppen vittnade om det hon aldrig sade ett ord om.
– Kroppen är ett slags monument över arbetet, säger Susanna Alakoski.

Susanna Alakoski

Ålder: 57 år. Familj: Man och tre vuxna barn. Yrke: Författare, bakgrund som socialarbetare. Debuterade 2006 med romanen Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera, ofta självbiografiska, böcker. Aktuell: Med romanen Bomullsängeln, den första delen i en planerad serie om fyra generationer kvinnor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Med ny blick på nostalgiskt  landskap

Med ny blick på nostalgiskt landskap

Indianer och cowboys. Vildhästar och poesi. Tre svenska gringos guidar dig till dagens vilda västern.

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

Dikter, kallskuret och facklig kamp. Där har ni Dagens Arbetes nya krönikör Jenny Wrangborg.

”Man stjäl det barnen säger”

5 frågor till Susanna Alakoski, författare och DA:s krönikör, som är aktuell med barnboken Dagens Harri. Den handlar om Tiia som går i fjärde klass och som bor tillsammans med sin pappa Olli. Eftersom Tiias mamma har dött är Olli en mammapappa.

Den hemlige författaren

Den hemlige författaren

Det dröjde innan Robert Åsbacka fick orden på plats. I dag har metallarbetaren och diversearbetaren uppfyllt sin barndomsdröm. Gjort klassresan med litterära förtecken och kallar sig författare.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”