Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Striden om tiden har börjat – igen

22 januari, 2020

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

LEDARE. Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.

Ett nytt år har börjat och nu tar avtalsrörelsen fart. Strax före jul växlade parterna sina krav. Bortom procentsatserna för löneökningar står den egentliga striden om förutsägbarhet eller flexibilitet.

Arbetsgivarna vill se mer av konjunkturanpassade arbetstider medan facken driver att arbetstagarna ska få större makt över arbetstidens förläggning. Striden om tiden, skulle man kunna sammanfatta det. Häri ligger förstås grundläggande frågor som lönevillkor, pensionsvillkor och semestervillkor. Men också arbetsmiljöfrågor som handlar om stress, skador och utslitna kroppar.

Arbetslivets utveckling mot alltmer av osäkra anställningar, kortsiktighet och snabba förändringar har lett till en ökad press på de anställda. Slimmade organisationer innebär att färre ska göra mer vilket i sin tur leder till arbetsskador och stress.

Medan politiken upptas av oron över gängbrottslighet och invandring visar studier att gemene man snarare är oroad för det som sker på arbetsmarknaden. TCO:s tankesmedja Futurion har gett ut intressanta rapporter på senare tid där sambandet med det växande missnöjet som tar sig uttryck i högerextremism och populism hör ihop med en växande arbetsmarknadsoro. Den som inte har ett arbete oroar sig förstås för det men även den som har ett arbete känner oro – oro för att inte orka i längden, oro för att inte klara ny teknik, oro för att förlora jobbet.

Faktum är att oron för stressen i arbetslivet ligger på samma nivå hos dagens svenskar som oron för organiserad brottslighet eller för bostadsbristen.

I Futurions rapporter framkommer dessutom att det skett ett markant skifte i tilltron till att teknisk utveckling är bra och kan skapa nya bättre jobb. I Sverige har det under decennier rått en sorts folklig teknikoptimism där ny teknik snarare setts som möjlighet än som hot. Så är det inte längre.

Fackens krav på kompetensutveckling och ökade möjligheter till omställning för anställda mitt i livet är därför enormt viktigt. Diskussionen om hur vi rustar människor bäst för det nya arbetslivet måste lyftas högt på dagordningen. För att skapa ett hållbart arbetsliv behövs långsiktighet, investeringar i människors utbildning liksom i ny teknik samt trygghet vid förändring.

Och precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.

”Man måste kunna planera sitt liv vid sidan av jobbet”, som GS-fackets avtals-sekreterare Madelene Engman uttryckte det när parterna växlade sina krav inför årets avtalsrörelse.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.