Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Striden om tiden har börjat – igen

22 januari, 2020

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

LEDARE. Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.

Ett nytt år har börjat och nu tar avtalsrörelsen fart. Strax före jul växlade parterna sina krav. Bortom procentsatserna för löneökningar står den egentliga striden om förutsägbarhet eller flexibilitet.

Arbetsgivarna vill se mer av konjunkturanpassade arbetstider medan facken driver att arbetstagarna ska få större makt över arbetstidens förläggning. Striden om tiden, skulle man kunna sammanfatta det. Häri ligger förstås grundläggande frågor som lönevillkor, pensionsvillkor och semestervillkor. Men också arbetsmiljöfrågor som handlar om stress, skador och utslitna kroppar.

Arbetslivets utveckling mot alltmer av osäkra anställningar, kortsiktighet och snabba förändringar har lett till en ökad press på de anställda. Slimmade organisationer innebär att färre ska göra mer vilket i sin tur leder till arbetsskador och stress.

Medan politiken upptas av oron över gängbrottslighet och invandring visar studier att gemene man snarare är oroad för det som sker på arbetsmarknaden. TCO:s tankesmedja Futurion har gett ut intressanta rapporter på senare tid där sambandet med det växande missnöjet som tar sig uttryck i högerextremism och populism hör ihop med en växande arbetsmarknadsoro. Den som inte har ett arbete oroar sig förstås för det men även den som har ett arbete känner oro – oro för att inte orka i längden, oro för att inte klara ny teknik, oro för att förlora jobbet.

Faktum är att oron för stressen i arbetslivet ligger på samma nivå hos dagens svenskar som oron för organiserad brottslighet eller för bostadsbristen.

I Futurions rapporter framkommer dessutom att det skett ett markant skifte i tilltron till att teknisk utveckling är bra och kan skapa nya bättre jobb. I Sverige har det under decennier rått en sorts folklig teknikoptimism där ny teknik snarare setts som möjlighet än som hot. Så är det inte längre.

Fackens krav på kompetensutveckling och ökade möjligheter till omställning för anställda mitt i livet är därför enormt viktigt. Diskussionen om hur vi rustar människor bäst för det nya arbetslivet måste lyftas högt på dagordningen. För att skapa ett hållbart arbetsliv behövs långsiktighet, investeringar i människors utbildning liksom i ny teknik samt trygghet vid förändring.

Och precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.

”Man måste kunna planera sitt liv vid sidan av jobbet”, som GS-fackets avtals-sekreterare Madelene Engman uttryckte det när parterna växlade sina krav inför årets avtalsrörelse.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.