Striden om tiden har börjat – igen
22 januari, 2020
Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.
LEDARE. Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.
Ett nytt år har börjat och nu tar avtalsrörelsen fart. Strax före jul växlade parterna sina krav. Bortom procentsatserna för löneökningar står den egentliga striden om förutsägbarhet eller flexibilitet.
Arbetsgivarna vill se mer av konjunkturanpassade arbetstider medan facken driver att arbetstagarna ska få större makt över arbetstidens förläggning. Striden om tiden, skulle man kunna sammanfatta det. Häri ligger förstås grundläggande frågor som lönevillkor, pensionsvillkor och semestervillkor. Men också arbetsmiljöfrågor som handlar om stress, skador och utslitna kroppar.
Arbetslivets utveckling mot alltmer av osäkra anställningar, kortsiktighet och snabba förändringar har lett till en ökad press på de anställda. Slimmade organisationer innebär att färre ska göra mer vilket i sin tur leder till arbetsskador och stress.
Medan politiken upptas av oron över gängbrottslighet och invandring visar studier att gemene man snarare är oroad för det som sker på arbetsmarknaden. TCO:s tankesmedja Futurion har gett ut intressanta rapporter på senare tid där sambandet med det växande missnöjet som tar sig uttryck i högerextremism och populism hör ihop med en växande arbetsmarknadsoro. Den som inte har ett arbete oroar sig förstås för det men även den som har ett arbete känner oro – oro för att inte orka i längden, oro för att inte klara ny teknik, oro för att förlora jobbet.
Faktum är att oron för stressen i arbetslivet ligger på samma nivå hos dagens svenskar som oron för organiserad brottslighet eller för bostadsbristen.
I Futurions rapporter framkommer dessutom att det skett ett markant skifte i tilltron till att teknisk utveckling är bra och kan skapa nya bättre jobb. I Sverige har det under decennier rått en sorts folklig teknikoptimism där ny teknik snarare setts som möjlighet än som hot. Så är det inte längre.
Fackens krav på kompetensutveckling och ökade möjligheter till omställning för anställda mitt i livet är därför enormt viktigt. Diskussionen om hur vi rustar människor bäst för det nya arbetslivet måste lyftas högt på dagordningen. För att skapa ett hållbart arbetsliv behövs långsiktighet, investeringar i människors utbildning liksom i ny teknik samt trygghet vid förändring.
Och precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet.
”Man måste kunna planera sitt liv vid sidan av jobbet”, som GS-fackets avtals-sekreterare Madelene Engman uttryckte det när parterna växlade sina krav inför årets avtalsrörelse.
Läs mer: Avtalsrörelsen | Ledare | Opinion
