Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

11 maj, 2020

Debatt Just nu ser vi företagsledare, näringslivstoppar och vanliga anställda i olika projekt för att tillsammans lösa den akuta krisen. Precis så borde förändringsarbete se ut även långsiktigt. Företagsledningarna bör ju också kompetensutveckla sig – tillsammans med dem som utför jobbet, skriver Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg.

Om skribenten

Anders Olofsson är förtroendevald inom IF Metall och jobbar på Caterpillar i Göteborg.

Våra arbeten är ofta inkonstanta. Ny teknik tillförs, arbetssätt förändras, omvärlden ställer nya krav. Det är centralt att facken ställer krav på att anställda får kompetensutveckling under hela arbetslivet. För att vi som jobbar får en stark ställning både på arbetsplatsen, och på arbetsmarknaden i stort.

Men en sak jag ofta förundras över är varför det så sällan är någon debatt kring näringslivets representanter. Hur är det med deras fortbildning? Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna?

Efter över 20 år med fackliga uppdrag har jag träffat en stor mängd personer med ledande positioner inom näringslivet. Nästan alltid slås jag av den konformism som präglar deras sätt att tänka. Ibland fantiserar jag att de i sin uppväxt och i sina skolor stöpts i små formar, liknande dem man använde när man gjorde tennsoldater i sin barndom. Alldeles för ofta saknas nyfikenheten som drivkraft för att förstå hur arbetaren tänker och vilka behov vi som är deras anställda kan tänka oss ha.

Jag upplever en värld som är tribalistisk, ofta allt för självintresserad och med för lite förståelse för hur viktigt det är med gemenskap och delaktighet. Det är inte tillräckligt att ha ledare som är duktiga på att räkna, ha affärsidéer, kunna skatter och marknader. De måste också ha förståelse för de mänskliga behoven. Kunna lönesättning och arbetsmiljö och förstå arbetsorganisationen utifrån de människor som jobbar tillsammans. Allt det som måste fungera för att hela pusslet skall kunna läggas.

I förändringsarbete är transparens och delaktighet viktiga faktorer. Jag har sett alldeles för många misslyckanden, där prestigen hos de som leder arbetet hämmar de andras engagemang. Utan inflytande är det svårt för anställda att se det som är bra med förändringar. Och visst tar det nya längre tid att jobba fram om fler involveras, men utfallet blir uteslutande mer framgångsrikt.

En modell för att i större utsträckning kunna lära av varandra är att tillämpa partgemensamma utbildningar eller projekt, där anställda och ledning tillsammans förkovrar sig i kunskap, och driver förändringsarbetet. När båda perspektiven finns med från början ökar förståelsen och en större tillit kan byggas – som är viktigt för fortsatt framgång.

Det finns faktiskt lyckade exempel, bland annat genom Produktionslyftet, som initierades av IF Metall och Teknikföretagen. Programmets syfte är att stärka den svenska industrins konkurrenskraft och utvecklingsförmåga. Det har gjorts bland annat genom att skapa produktionssystem på den lokala arbetsplatsen utifrån LEAN-konceptet, men kopplat till den specifika arbetsplatsens och den svenska industrins styrkefaktorer. Under 18 månader deltar anställda tillsammans med företagsledning och chefer i utbildningar, workshops och praktiskt genomförande under ledning av Produktionslyftets coacher. Det är inte bara kunskaperna som stärks under perioden utan också relationer och förståelse för varandra byggs upp.

I tider av kris händer ibland saker som får oss att närma oss varandra. Just nu läser jag nästan dagligen om olika arbetsplatser där man tillsammans prövar och diskuterar olika åtgärder för att möta de stora och svåra utmaningar vi står inför. Regeringen har skapat förutsättningar genom korttidspermitteringar och andra åtgärder som ger en avsevärt bättre situation jämfört med finanskrisen 2008–2009.

Men nästan allt handlar om att möta nuvarande svårigheter och inte om den gemensamma efterföljande framtiden. En del av den tid vi nu har till förfogande skulle kunna användas till att starta upp partgemensamma projekt liknande Produktionslyftet eller inom områden som arbetsmiljö, jämställdhet, ledarskap, klimatomställning eller innovation.

Jag är övertygad att vi har mycket att lära av varandra och genom att möta utmaningarna tillsammans får vi ett kompetenslyft som lyfter oss alla!

En kommentar till “Följ med oss på kompetensutveckling

  • Näringslivet kör med rena lögner eller sanningar beroende på vems synvinkel som ses. Svenska akademiker, speciellt då civilingenjörer diskrimineras ordentligt samtidigt som näringslivet kan arbetskraftsinvandra sin personal där ingen kan kontrollera arbetskraftens lönenivå eller dito löneökningar. Dessutom värderar de kunskap, erfarenhet o teknisk förståelse att se andra aspekter inom utvecklingen. Genom att just ignorera detta så kan de släppa fram konkurrenter som tar fram enklare o billigare produkter då det svenska näringslivet ignorerar tekniska aspekter i projekten. De värderar mera låga löner än annat.

    När det däremot gäller andra jurister, advokater, konkursförvaltare, generaldirektörer då är deras arbete så viktigt o då kan de också få så mycket högre arvoden än en stackars ingenjörer var värde kan ignoreras.
    En generaldirektör får en lön (!) på minst 115200 kronor i månaden på att exportera militära hemligheter samtidigt som juridiken säger att ingen hemligt material har läckt ut. En annan skulle lätt i tjeckien kopiera datat och plocka ut vilken information som fanns där, det är väldigt naivt att låta jurister bestämma vad som är möjligt när det i verkligenheten görs av cyberbrottslingar som inte har några som helst juridiska aspekter att ta hänsyn till, deras mål är att tjäna massor av pengar o då via terror, bedrägeri, attacker eller andra i sig olagliga sätt att tillskansa sig pengar. Kanske sälja datat till någon som vet bättre hur man gör…

    Och här sitter Ingenjören som FAS3’are då denna är diskriminerad, antingen för att den säger sanningen och inte lyder ledningen som ingen teknik kan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.