Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

11 maj, 2020

Debatt Just nu ser vi företagsledare, näringslivstoppar och vanliga anställda i olika projekt för att tillsammans lösa den akuta krisen. Precis så borde förändringsarbete se ut även långsiktigt. Företagsledningarna bör ju också kompetensutveckla sig – tillsammans med dem som utför jobbet, skriver Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg.

Om skribenten

Anders Olofsson är förtroendevald inom IF Metall och jobbar på Caterpillar i Göteborg.

Våra arbeten är ofta inkonstanta. Ny teknik tillförs, arbetssätt förändras, omvärlden ställer nya krav. Det är centralt att facken ställer krav på att anställda får kompetensutveckling under hela arbetslivet. För att vi som jobbar får en stark ställning både på arbetsplatsen, och på arbetsmarknaden i stort.

Men en sak jag ofta förundras över är varför det så sällan är någon debatt kring näringslivets representanter. Hur är det med deras fortbildning? Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna?

Efter över 20 år med fackliga uppdrag har jag träffat en stor mängd personer med ledande positioner inom näringslivet. Nästan alltid slås jag av den konformism som präglar deras sätt att tänka. Ibland fantiserar jag att de i sin uppväxt och i sina skolor stöpts i små formar, liknande dem man använde när man gjorde tennsoldater i sin barndom. Alldeles för ofta saknas nyfikenheten som drivkraft för att förstå hur arbetaren tänker och vilka behov vi som är deras anställda kan tänka oss ha.

Jag upplever en värld som är tribalistisk, ofta allt för självintresserad och med för lite förståelse för hur viktigt det är med gemenskap och delaktighet. Det är inte tillräckligt att ha ledare som är duktiga på att räkna, ha affärsidéer, kunna skatter och marknader. De måste också ha förståelse för de mänskliga behoven. Kunna lönesättning och arbetsmiljö och förstå arbetsorganisationen utifrån de människor som jobbar tillsammans. Allt det som måste fungera för att hela pusslet skall kunna läggas.

I förändringsarbete är transparens och delaktighet viktiga faktorer. Jag har sett alldeles för många misslyckanden, där prestigen hos de som leder arbetet hämmar de andras engagemang. Utan inflytande är det svårt för anställda att se det som är bra med förändringar. Och visst tar det nya längre tid att jobba fram om fler involveras, men utfallet blir uteslutande mer framgångsrikt.

En modell för att i större utsträckning kunna lära av varandra är att tillämpa partgemensamma utbildningar eller projekt, där anställda och ledning tillsammans förkovrar sig i kunskap, och driver förändringsarbetet. När båda perspektiven finns med från början ökar förståelsen och en större tillit kan byggas – som är viktigt för fortsatt framgång.

Det finns faktiskt lyckade exempel, bland annat genom Produktionslyftet, som initierades av IF Metall och Teknikföretagen. Programmets syfte är att stärka den svenska industrins konkurrenskraft och utvecklingsförmåga. Det har gjorts bland annat genom att skapa produktionssystem på den lokala arbetsplatsen utifrån LEAN-konceptet, men kopplat till den specifika arbetsplatsens och den svenska industrins styrkefaktorer. Under 18 månader deltar anställda tillsammans med företagsledning och chefer i utbildningar, workshops och praktiskt genomförande under ledning av Produktionslyftets coacher. Det är inte bara kunskaperna som stärks under perioden utan också relationer och förståelse för varandra byggs upp.

I tider av kris händer ibland saker som får oss att närma oss varandra. Just nu läser jag nästan dagligen om olika arbetsplatser där man tillsammans prövar och diskuterar olika åtgärder för att möta de stora och svåra utmaningar vi står inför. Regeringen har skapat förutsättningar genom korttidspermitteringar och andra åtgärder som ger en avsevärt bättre situation jämfört med finanskrisen 2008–2009.

Men nästan allt handlar om att möta nuvarande svårigheter och inte om den gemensamma efterföljande framtiden. En del av den tid vi nu har till förfogande skulle kunna användas till att starta upp partgemensamma projekt liknande Produktionslyftet eller inom områden som arbetsmiljö, jämställdhet, ledarskap, klimatomställning eller innovation.

Jag är övertygad att vi har mycket att lära av varandra och genom att möta utmaningarna tillsammans får vi ett kompetenslyft som lyfter oss alla!

En kommentar till “Följ med oss på kompetensutveckling

  • Näringslivet kör med rena lögner eller sanningar beroende på vems synvinkel som ses. Svenska akademiker, speciellt då civilingenjörer diskrimineras ordentligt samtidigt som näringslivet kan arbetskraftsinvandra sin personal där ingen kan kontrollera arbetskraftens lönenivå eller dito löneökningar. Dessutom värderar de kunskap, erfarenhet o teknisk förståelse att se andra aspekter inom utvecklingen. Genom att just ignorera detta så kan de släppa fram konkurrenter som tar fram enklare o billigare produkter då det svenska näringslivet ignorerar tekniska aspekter i projekten. De värderar mera låga löner än annat.

    När det däremot gäller andra jurister, advokater, konkursförvaltare, generaldirektörer då är deras arbete så viktigt o då kan de också få så mycket högre arvoden än en stackars ingenjörer var värde kan ignoreras.
    En generaldirektör får en lön (!) på minst 115200 kronor i månaden på att exportera militära hemligheter samtidigt som juridiken säger att ingen hemligt material har läckt ut. En annan skulle lätt i tjeckien kopiera datat och plocka ut vilken information som fanns där, det är väldigt naivt att låta jurister bestämma vad som är möjligt när det i verkligenheten görs av cyberbrottslingar som inte har några som helst juridiska aspekter att ta hänsyn till, deras mål är att tjäna massor av pengar o då via terror, bedrägeri, attacker eller andra i sig olagliga sätt att tillskansa sig pengar. Kanske sälja datat till någon som vet bättre hur man gör…

    Och här sitter Ingenjören som FAS3’are då denna är diskriminerad, antingen för att den säger sanningen och inte lyder ledningen som ingen teknik kan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?