Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

4 juni, 2020

Debatt Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. Och ska vi få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste det genomföras före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Om skribenten:

Lise-Lotte Argulander är arbetsrättsexpert på organisationen Företagarna.

Lasutredningen har till slut lämnat sitt betänkande till regeringen. Debatten är redan het med mer binärt tänkande än i en datorhall. För eller emot. Av eller på.

Samma tänkande har gjort en förhandlingslösning mellan parterna omöjlig. Samtidigt ser vi på Företagarna att vi måste gå från ord till handling, och det snarast.

Förslaget har sina för- och nackdelar för alla sidor men analysen är i grunden riktig. En viktig del av Januariöverenskommelsen var att förändra arbetsrätten utifrån dagens arbetsmarknad och Företagarna har gång på gång lyft fram hur akuta dessa förändringar är.

Sedan utredningen om att modernisera las tillsattes i april 2019 har såväl den ekonomiska utvecklingen som politiken i sig dramatiskt förändrats till följd av spridningen av covid-19.

Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Effekterna av de krisåtgärder regering och myndigheter har infört för att få stopp på smittspridningen av covid-19 har lamslagit stora delar av näringslivet och flera branscher har helt stannat av. Arbetslösheten skenar samtidigt som utredaren Gudmund Toijer nu lagt fram sitt betänkande.

Krisen har inneburit att många politiska processer behövt pausa, men när det gäller las är behovet det motsatta. Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Vi vill påminna om att de senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i små företag. När de företagen ropar efter en mer välfungerande arbetsrätt gör vi klokt i att lyssna. Om det är något som Sverige kommer att behöva för att ta sig ur den ekonomiska krisen som följer coronakrisen så är det nya jobb.

Förändringarna i utredningen är i flera delar viktiga och bra. Vi vill särskilt lyfta förslagen om att utöka antalet personer som får undantas från turordningen vid arbetsbrist, vilket stärker de mindre företagens önskemål om att behålla rätt kompetens vid arbetsbrist.

Samtidigt tas gränsen för hur stort företaget får vara för att omfattas av dessa regler bort helt. Även möjligheten till ogiltigförklarande av uppsägningar i företag med färre är 15 arbetstagare föreslås försvinna. Detta kommer öka förutsägbarheten vid uppsägningar och minska riskerna väsentligt för de mindre företagen.

Företagarnas förhoppningar om ett utredningsförslag i linje med en mer flexibel lagstiftning med lägre kostnader för att säga upp personal grusas dock kraftigt när utredaren föreslår en utökning av arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling.

Las reglerar vad som händer vid ingående och avslutande av en anställning. Utredningens förslag att reglera skeenden under en anställning går i strid med lagens ursprungliga syfte och öppnar för otydlighet och administrativa svårigheter för företagen.

Vad är ens kompetensutveckling? Avsaknaden av en tydlig och enhetlig definition av begreppet kompetensutveckling utgör en osäkerhet och tar energi från den växtkraft som så innerligt kommer behövas i svenska småföretag framöver. Den möjlighet till skälighetsbedömning som finns är inte tillräcklig. Och varför ska en domstol ytterst avgöra vad som är skälig kompetensutveckling i ett företag?

Ett företag utan rätt kompetens bland de anställda saknar framtid. Därför tillför det nya förslaget enbart en förhandlingsmöjlighet för facket som i sin tur kommer skapa osäkerhet för företagen och öka kostnaderna för uppsägningar. I detta avseende var direktiven glasklara, sådana kostnadsökningar fick inte föreslås.

Vi hoppas alla på att krisen snart kommer att avta. Då ska ett sargat näringsliv byggas upp igen. Butik efter butik. Verksamhet efter verksamhet. Sverige behöver då en flexiblare arbetsrätt.

Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. För att vi ska få fart på svensk ekonomi efter Corona måste dessa delar av utredningens förslag genomföras.

Utredaren föreslår att en ny las ska träda ikraft först 1 januari 2022. Landets småföretagare kan inte vänta så länge.

 

Lise-Lotte Argulander
arbetsrättsexpert Företagarna

2 kommentarer till “Småföretagen kan inte vänta till 2022

  • På vad sätt är det kostsamt att säga upp för arbetsbrist? Nej, det här en maktfråga som drivs av starka intressen i Svenskt Näringsliv . Det handlar om maktförskjutning till storföretagen nytta.
    Det blir inte fler jobb, men lättare skicka hem gamla och utslitna arbetare. På så sätt har man fixat lägre trösklar!

  • Vill bakåtsträvare uppfinna hjulet igen?
    .
    I egenskap av arbetsgivare under 30 år har jag aldrig funnit det varken komplicerat eller svårt att entlediga medarbetare om det mot förmodan skulle behövas. Det handlar om planering, dialog och överenskommelser.
    Både du som läser ovan insändare och jag förstår naturligtvis att denna individ strävar efter en konservativ förlegad syn på trygghetsfaktorn hos medmänniskor och som inte på något sätt leder samhällets trygghetsutveckling framåt.
    Bakåtsträvarnas förespråkare saknar helt enkelt verklighetsförankring i ett så snabbt förändringssamhälle som vi idag lever i.
    Nuvarande Las utredningen skapar istället en otrygghet mot medarbetare som inte är önskvärt för någon part i denna snabba utveckling.
    En positiv del är naturligtvis kompetensutveckling. Den är ju naturligtivs inskriven för att medarbetare/arbetare/fack/journalister skall tycka förslaget i sin helhet är ok och ge vika helt enkelt. Det skall och är av naturliga skäl redan idag en del av anställningen om man är en seriös, kreativ och kompetent arbetsgivare.
    Att sedan tro att anställningsbarheten skulle i och med försämringar för medmänniskor skulle öka är både löjeväckande, obegåvat och nästintill infantilt.
    – Om jag entledigar 1 medarbetare skulle detta enligt försämringsförespråkarna leda till att jag skulle anställa 2 eller fler istället, detta är ju inget annat lögn och förbannad dikt. Jag anställer utifrån anställningen och tidens behov och inget annat.
    Las utredningen skall med andra ord i dess nuvarande utformning förpassas till soptippen.
    Vad representanten för ovanstående organisation inte har eller vill inte ha kunskap om är,
    – en verksamhet skall vara kreativ och utvecklande och det blir den definitivt inte om det ligger ett vilande hot gällande ”Godtycket”.
    – Jag som arbetsgivare vill absolut inte ha lismande ”ja-Säjare” runt omkring mig. Det är det som LAS utredaren Toijer och skribenten utgår ifrån, Detta är både kontraproduktivt och illojalt mot mig och min verksamhets utveckling. Så Varför skulle mina medarbetare vara MINDRE värda än ett företag som har 16 anställda?
    En medarbetare i ALLA företag presterar naturligtvis BÄST under trygga arbetsförhållanden och därtill medverkar till brett utvecklingsarbete i verksamheten. Skulle en arbetsgivare inte ha kunskap om detta ser ju detta LAS – förslaget väldigt bra ut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.