Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

4 juni, 2020

Debatt Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. Och ska vi få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste det genomföras före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Om skribenten:

Lise-Lotte Argulander är arbetsrättsexpert på organisationen Företagarna.

Lasutredningen har till slut lämnat sitt betänkande till regeringen. Debatten är redan het med mer binärt tänkande än i en datorhall. För eller emot. Av eller på.

Samma tänkande har gjort en förhandlingslösning mellan parterna omöjlig. Samtidigt ser vi på Företagarna att vi måste gå från ord till handling, och det snarast.

Förslaget har sina för- och nackdelar för alla sidor men analysen är i grunden riktig. En viktig del av Januariöverenskommelsen var att förändra arbetsrätten utifrån dagens arbetsmarknad och Företagarna har gång på gång lyft fram hur akuta dessa förändringar är.

Sedan utredningen om att modernisera las tillsattes i april 2019 har såväl den ekonomiska utvecklingen som politiken i sig dramatiskt förändrats till följd av spridningen av covid-19.

Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Effekterna av de krisåtgärder regering och myndigheter har infört för att få stopp på smittspridningen av covid-19 har lamslagit stora delar av näringslivet och flera branscher har helt stannat av. Arbetslösheten skenar samtidigt som utredaren Gudmund Toijer nu lagt fram sitt betänkande.

Krisen har inneburit att många politiska processer behövt pausa, men när det gäller las är behovet det motsatta. Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Vi vill påminna om att de senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i små företag. När de företagen ropar efter en mer välfungerande arbetsrätt gör vi klokt i att lyssna. Om det är något som Sverige kommer att behöva för att ta sig ur den ekonomiska krisen som följer coronakrisen så är det nya jobb.

Förändringarna i utredningen är i flera delar viktiga och bra. Vi vill särskilt lyfta förslagen om att utöka antalet personer som får undantas från turordningen vid arbetsbrist, vilket stärker de mindre företagens önskemål om att behålla rätt kompetens vid arbetsbrist.

Samtidigt tas gränsen för hur stort företaget får vara för att omfattas av dessa regler bort helt. Även möjligheten till ogiltigförklarande av uppsägningar i företag med färre är 15 arbetstagare föreslås försvinna. Detta kommer öka förutsägbarheten vid uppsägningar och minska riskerna väsentligt för de mindre företagen.

Företagarnas förhoppningar om ett utredningsförslag i linje med en mer flexibel lagstiftning med lägre kostnader för att säga upp personal grusas dock kraftigt när utredaren föreslår en utökning av arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling.

Las reglerar vad som händer vid ingående och avslutande av en anställning. Utredningens förslag att reglera skeenden under en anställning går i strid med lagens ursprungliga syfte och öppnar för otydlighet och administrativa svårigheter för företagen.

Vad är ens kompetensutveckling? Avsaknaden av en tydlig och enhetlig definition av begreppet kompetensutveckling utgör en osäkerhet och tar energi från den växtkraft som så innerligt kommer behövas i svenska småföretag framöver. Den möjlighet till skälighetsbedömning som finns är inte tillräcklig. Och varför ska en domstol ytterst avgöra vad som är skälig kompetensutveckling i ett företag?

Ett företag utan rätt kompetens bland de anställda saknar framtid. Därför tillför det nya förslaget enbart en förhandlingsmöjlighet för facket som i sin tur kommer skapa osäkerhet för företagen och öka kostnaderna för uppsägningar. I detta avseende var direktiven glasklara, sådana kostnadsökningar fick inte föreslås.

Vi hoppas alla på att krisen snart kommer att avta. Då ska ett sargat näringsliv byggas upp igen. Butik efter butik. Verksamhet efter verksamhet. Sverige behöver då en flexiblare arbetsrätt.

Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. För att vi ska få fart på svensk ekonomi efter Corona måste dessa delar av utredningens förslag genomföras.

Utredaren föreslår att en ny las ska träda ikraft först 1 januari 2022. Landets småföretagare kan inte vänta så länge.

 

Lise-Lotte Argulander
arbetsrättsexpert Företagarna

2 kommentarer till “Småföretagen kan inte vänta till 2022

  • På vad sätt är det kostsamt att säga upp för arbetsbrist? Nej, det här en maktfråga som drivs av starka intressen i Svenskt Näringsliv . Det handlar om maktförskjutning till storföretagen nytta.
    Det blir inte fler jobb, men lättare skicka hem gamla och utslitna arbetare. På så sätt har man fixat lägre trösklar!

  • Vill bakåtsträvare uppfinna hjulet igen?
    .
    I egenskap av arbetsgivare under 30 år har jag aldrig funnit det varken komplicerat eller svårt att entlediga medarbetare om det mot förmodan skulle behövas. Det handlar om planering, dialog och överenskommelser.
    Både du som läser ovan insändare och jag förstår naturligtvis att denna individ strävar efter en konservativ förlegad syn på trygghetsfaktorn hos medmänniskor och som inte på något sätt leder samhällets trygghetsutveckling framåt.
    Bakåtsträvarnas förespråkare saknar helt enkelt verklighetsförankring i ett så snabbt förändringssamhälle som vi idag lever i.
    Nuvarande Las utredningen skapar istället en otrygghet mot medarbetare som inte är önskvärt för någon part i denna snabba utveckling.
    En positiv del är naturligtvis kompetensutveckling. Den är ju naturligtivs inskriven för att medarbetare/arbetare/fack/journalister skall tycka förslaget i sin helhet är ok och ge vika helt enkelt. Det skall och är av naturliga skäl redan idag en del av anställningen om man är en seriös, kreativ och kompetent arbetsgivare.
    Att sedan tro att anställningsbarheten skulle i och med försämringar för medmänniskor skulle öka är både löjeväckande, obegåvat och nästintill infantilt.
    – Om jag entledigar 1 medarbetare skulle detta enligt försämringsförespråkarna leda till att jag skulle anställa 2 eller fler istället, detta är ju inget annat lögn och förbannad dikt. Jag anställer utifrån anställningen och tidens behov och inget annat.
    Las utredningen skall med andra ord i dess nuvarande utformning förpassas till soptippen.
    Vad representanten för ovanstående organisation inte har eller vill inte ha kunskap om är,
    – en verksamhet skall vara kreativ och utvecklande och det blir den definitivt inte om det ligger ett vilande hot gällande ”Godtycket”.
    – Jag som arbetsgivare vill absolut inte ha lismande ”ja-Säjare” runt omkring mig. Det är det som LAS utredaren Toijer och skribenten utgår ifrån, Detta är både kontraproduktivt och illojalt mot mig och min verksamhets utveckling. Så Varför skulle mina medarbetare vara MINDRE värda än ett företag som har 16 anställda?
    En medarbetare i ALLA företag presterar naturligtvis BÄST under trygga arbetsförhållanden och därtill medverkar till brett utvecklingsarbete i verksamheten. Skulle en arbetsgivare inte ha kunskap om detta ser ju detta LAS – förslaget väldigt bra ut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.

Var lugn, återväxten är säkrad

Var lugn, återväxten är säkrad

är de unga engagerar sig i facket kommer hoppet om framtiden tillbaka, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slaget om pensionen är inte vunnet

Slaget om pensionen är inte vunnet

Det måste gå att leva ett bra liv också för den som tvingas lämna i förtid, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Fackens viktiga arbete i kriget

Fackens viktiga arbete i kriget

Det är svårt att ta in allt, när våra ukrainska kollegor berättar om hur det fackliga arbetet påverkas av kriget, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Staten måste sluta göda skugg­samhället

Staten måste sluta göda skugg­samhället

Att arbetslivskriminaliteten frodas även på statsministerns arbetsplats, i Rosenbad, är absurt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du är också en del av företaget

Du är också en del av företaget

Emma Eriksson: Att köra på ”vi mot dem” gynnar inte det fackliga arbetet.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Kärleken har inga gränser

Kärleken har inga gränser

Vi möttes genom ett kulturutbyte, det ryska blandades med det svenska. Vad blev det av henne?, skriver Carl-Einar Häckner.

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

Vi vill höja reseavdraget, och ändra så att det helt baseras på avstånd. Ni industriarbetare måste kunna fortsätta ta er till jobbet, skriver finansminister Mikael Damberg (S).

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”