”Småföretagen kan inte vänta till 2022”
4 juni, 2020
Debatt Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. Och ska vi få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste det genomföras före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.
Om skribenten:
Lise-Lotte Argulander är arbetsrättsexpert på organisationen Företagarna.
Lasutredningen har till slut lämnat sitt betänkande till regeringen. Debatten är redan het med mer binärt tänkande än i en datorhall. För eller emot. Av eller på.
Samma tänkande har gjort en förhandlingslösning mellan parterna omöjlig. Samtidigt ser vi på Företagarna att vi måste gå från ord till handling, och det snarast.
Förslaget har sina för- och nackdelar för alla sidor men analysen är i grunden riktig. En viktig del av Januariöverenskommelsen var att förändra arbetsrätten utifrån dagens arbetsmarknad och Företagarna har gång på gång lyft fram hur akuta dessa förändringar är.
Sedan utredningen om att modernisera las tillsattes i april 2019 har såväl den ekonomiska utvecklingen som politiken i sig dramatiskt förändrats till följd av spridningen av covid-19.
Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.
Effekterna av de krisåtgärder regering och myndigheter har infört för att få stopp på smittspridningen av covid-19 har lamslagit stora delar av näringslivet och flera branscher har helt stannat av. Arbetslösheten skenar samtidigt som utredaren Gudmund Toijer nu lagt fram sitt betänkande.
Krisen har inneburit att många politiska processer behövt pausa, men när det gäller las är behovet det motsatta. Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.
Vi vill påminna om att de senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i små företag. När de företagen ropar efter en mer välfungerande arbetsrätt gör vi klokt i att lyssna. Om det är något som Sverige kommer att behöva för att ta sig ur den ekonomiska krisen som följer coronakrisen så är det nya jobb.
Förändringarna i utredningen är i flera delar viktiga och bra. Vi vill särskilt lyfta förslagen om att utöka antalet personer som får undantas från turordningen vid arbetsbrist, vilket stärker de mindre företagens önskemål om att behålla rätt kompetens vid arbetsbrist.
Samtidigt tas gränsen för hur stort företaget får vara för att omfattas av dessa regler bort helt. Även möjligheten till ogiltigförklarande av uppsägningar i företag med färre är 15 arbetstagare föreslås försvinna. Detta kommer öka förutsägbarheten vid uppsägningar och minska riskerna väsentligt för de mindre företagen.
Företagarnas förhoppningar om ett utredningsförslag i linje med en mer flexibel lagstiftning med lägre kostnader för att säga upp personal grusas dock kraftigt när utredaren föreslår en utökning av arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling.
Las reglerar vad som händer vid ingående och avslutande av en anställning. Utredningens förslag att reglera skeenden under en anställning går i strid med lagens ursprungliga syfte och öppnar för otydlighet och administrativa svårigheter för företagen.
Vad är ens kompetensutveckling? Avsaknaden av en tydlig och enhetlig definition av begreppet kompetensutveckling utgör en osäkerhet och tar energi från den växtkraft som så innerligt kommer behövas i svenska småföretag framöver. Den möjlighet till skälighetsbedömning som finns är inte tillräcklig. Och varför ska en domstol ytterst avgöra vad som är skälig kompetensutveckling i ett företag?
Ett företag utan rätt kompetens bland de anställda saknar framtid. Därför tillför det nya förslaget enbart en förhandlingsmöjlighet för facket som i sin tur kommer skapa osäkerhet för företagen och öka kostnaderna för uppsägningar. I detta avseende var direktiven glasklara, sådana kostnadsökningar fick inte föreslås.
Vi hoppas alla på att krisen snart kommer att avta. Då ska ett sargat näringsliv byggas upp igen. Butik efter butik. Verksamhet efter verksamhet. Sverige behöver då en flexiblare arbetsrätt.
Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. För att vi ska få fart på svensk ekonomi efter Corona måste dessa delar av utredningens förslag genomföras.
Utredaren föreslår att en ny las ska träda ikraft först 1 januari 2022. Landets småföretagare kan inte vänta så länge.
Lise-Lotte Argulander
arbetsrättsexpert Företagarna
2Kommentarer
Dan Andersson Åmål:
På vad sätt är det kostsamt att säga upp för arbetsbrist? Nej, det här en maktfråga som drivs av starka intressen i Svenskt Näringsliv . Det handlar om maktförskjutning till storföretagen nytta.
Det blir inte fler jobb, men lättare skicka hem gamla och utslitna arbetare. På så sätt har man fixat lägre trösklar!
Jocke Petersson:
Vill bakåtsträvare uppfinna hjulet igen?
.
I egenskap av arbetsgivare under 30 år har jag aldrig funnit det varken komplicerat eller svårt att entlediga medarbetare om det mot förmodan skulle behövas. Det handlar om planering, dialog och överenskommelser.
Både du som läser ovan insändare och jag förstår naturligtvis att denna individ strävar efter en konservativ förlegad syn på trygghetsfaktorn hos medmänniskor och som inte på något sätt leder samhällets trygghetsutveckling framåt.
Bakåtsträvarnas förespråkare saknar helt enkelt verklighetsförankring i ett så snabbt förändringssamhälle som vi idag lever i.
Nuvarande Las utredningen skapar istället en otrygghet mot medarbetare som inte är önskvärt för någon part i denna snabba utveckling.
En positiv del är naturligtvis kompetensutveckling. Den är ju naturligtivs inskriven för att medarbetare/arbetare/fack/journalister skall tycka förslaget i sin helhet är ok och ge vika helt enkelt. Det skall och är av naturliga skäl redan idag en del av anställningen om man är en seriös, kreativ och kompetent arbetsgivare.
Att sedan tro att anställningsbarheten skulle i och med försämringar för medmänniskor skulle öka är både löjeväckande, obegåvat och nästintill infantilt.
– Om jag entledigar 1 medarbetare skulle detta enligt försämringsförespråkarna leda till att jag skulle anställa 2 eller fler istället, detta är ju inget annat lögn och förbannad dikt. Jag anställer utifrån anställningen och tidens behov och inget annat.
Las utredningen skall med andra ord i dess nuvarande utformning förpassas till soptippen.
Vad representanten för ovanstående organisation inte har eller vill inte ha kunskap om är,
– en verksamhet skall vara kreativ och utvecklande och det blir den definitivt inte om det ligger ett vilande hot gällande ”Godtycket”.
– Jag som arbetsgivare vill absolut inte ha lismande ”ja-Säjare” runt omkring mig. Det är det som LAS utredaren Toijer och skribenten utgår ifrån, Detta är både kontraproduktivt och illojalt mot mig och min verksamhets utveckling. Så Varför skulle mina medarbetare vara MINDRE värda än ett företag som har 16 anställda?
En medarbetare i ALLA företag presterar naturligtvis BÄST under trygga arbetsförhållanden och därtill medverkar till brett utvecklingsarbete i verksamheten. Skulle en arbetsgivare inte ha kunskap om detta ser ju detta LAS – förslaget väldigt bra ut.