Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

4 juni, 2020

Debatt Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. Och ska vi få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste det genomföras före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Om skribenten:

Lise-Lotte Argulander är arbetsrättsexpert på organisationen Företagarna.

Lasutredningen har till slut lämnat sitt betänkande till regeringen. Debatten är redan het med mer binärt tänkande än i en datorhall. För eller emot. Av eller på.

Samma tänkande har gjort en förhandlingslösning mellan parterna omöjlig. Samtidigt ser vi på Företagarna att vi måste gå från ord till handling, och det snarast.

Förslaget har sina för- och nackdelar för alla sidor men analysen är i grunden riktig. En viktig del av Januariöverenskommelsen var att förändra arbetsrätten utifrån dagens arbetsmarknad och Företagarna har gång på gång lyft fram hur akuta dessa förändringar är.

Sedan utredningen om att modernisera las tillsattes i april 2019 har såväl den ekonomiska utvecklingen som politiken i sig dramatiskt förändrats till följd av spridningen av covid-19.

Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Effekterna av de krisåtgärder regering och myndigheter har infört för att få stopp på smittspridningen av covid-19 har lamslagit stora delar av näringslivet och flera branscher har helt stannat av. Arbetslösheten skenar samtidigt som utredaren Gudmund Toijer nu lagt fram sitt betänkande.

Krisen har inneburit att många politiska processer behövt pausa, men när det gäller las är behovet det motsatta. Ju tidigare förändringarna kan vara på plats desto bättre för arbetsgivare och arbetstagare, och därmed för den ekonomiska återhämtningen.

Vi vill påminna om att de senaste decennierna har fyra av fem nya jobb skapats i små företag. När de företagen ropar efter en mer välfungerande arbetsrätt gör vi klokt i att lyssna. Om det är något som Sverige kommer att behöva för att ta sig ur den ekonomiska krisen som följer coronakrisen så är det nya jobb.

Förändringarna i utredningen är i flera delar viktiga och bra. Vi vill särskilt lyfta förslagen om att utöka antalet personer som får undantas från turordningen vid arbetsbrist, vilket stärker de mindre företagens önskemål om att behålla rätt kompetens vid arbetsbrist.

Samtidigt tas gränsen för hur stort företaget får vara för att omfattas av dessa regler bort helt. Även möjligheten till ogiltigförklarande av uppsägningar i företag med färre är 15 arbetstagare föreslås försvinna. Detta kommer öka förutsägbarheten vid uppsägningar och minska riskerna väsentligt för de mindre företagen.

Företagarnas förhoppningar om ett utredningsförslag i linje med en mer flexibel lagstiftning med lägre kostnader för att säga upp personal grusas dock kraftigt när utredaren föreslår en utökning av arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling.

Las reglerar vad som händer vid ingående och avslutande av en anställning. Utredningens förslag att reglera skeenden under en anställning går i strid med lagens ursprungliga syfte och öppnar för otydlighet och administrativa svårigheter för företagen.

Vad är ens kompetensutveckling? Avsaknaden av en tydlig och enhetlig definition av begreppet kompetensutveckling utgör en osäkerhet och tar energi från den växtkraft som så innerligt kommer behövas i svenska småföretag framöver. Den möjlighet till skälighetsbedömning som finns är inte tillräcklig. Och varför ska en domstol ytterst avgöra vad som är skälig kompetensutveckling i ett företag?

Ett företag utan rätt kompetens bland de anställda saknar framtid. Därför tillför det nya förslaget enbart en förhandlingsmöjlighet för facket som i sin tur kommer skapa osäkerhet för företagen och öka kostnaderna för uppsägningar. I detta avseende var direktiven glasklara, sådana kostnadsökningar fick inte föreslås.

Vi hoppas alla på att krisen snart kommer att avta. Då ska ett sargat näringsliv byggas upp igen. Butik efter butik. Verksamhet efter verksamhet. Sverige behöver då en flexiblare arbetsrätt.

Ska de små företagen våga anställa måste kostnaderna för att säga upp personal minska. För att vi ska få fart på svensk ekonomi efter Corona måste dessa delar av utredningens förslag genomföras.

Utredaren föreslår att en ny las ska träda ikraft först 1 januari 2022. Landets småföretagare kan inte vänta så länge.

 

Lise-Lotte Argulander
arbetsrättsexpert Företagarna

2 kommentarer till “Småföretagen kan inte vänta till 2022

  • På vad sätt är det kostsamt att säga upp för arbetsbrist? Nej, det här en maktfråga som drivs av starka intressen i Svenskt Näringsliv . Det handlar om maktförskjutning till storföretagen nytta.
    Det blir inte fler jobb, men lättare skicka hem gamla och utslitna arbetare. På så sätt har man fixat lägre trösklar!

  • Vill bakåtsträvare uppfinna hjulet igen?
    .
    I egenskap av arbetsgivare under 30 år har jag aldrig funnit det varken komplicerat eller svårt att entlediga medarbetare om det mot förmodan skulle behövas. Det handlar om planering, dialog och överenskommelser.
    Både du som läser ovan insändare och jag förstår naturligtvis att denna individ strävar efter en konservativ förlegad syn på trygghetsfaktorn hos medmänniskor och som inte på något sätt leder samhällets trygghetsutveckling framåt.
    Bakåtsträvarnas förespråkare saknar helt enkelt verklighetsförankring i ett så snabbt förändringssamhälle som vi idag lever i.
    Nuvarande Las utredningen skapar istället en otrygghet mot medarbetare som inte är önskvärt för någon part i denna snabba utveckling.
    En positiv del är naturligtvis kompetensutveckling. Den är ju naturligtivs inskriven för att medarbetare/arbetare/fack/journalister skall tycka förslaget i sin helhet är ok och ge vika helt enkelt. Det skall och är av naturliga skäl redan idag en del av anställningen om man är en seriös, kreativ och kompetent arbetsgivare.
    Att sedan tro att anställningsbarheten skulle i och med försämringar för medmänniskor skulle öka är både löjeväckande, obegåvat och nästintill infantilt.
    – Om jag entledigar 1 medarbetare skulle detta enligt försämringsförespråkarna leda till att jag skulle anställa 2 eller fler istället, detta är ju inget annat lögn och förbannad dikt. Jag anställer utifrån anställningen och tidens behov och inget annat.
    Las utredningen skall med andra ord i dess nuvarande utformning förpassas till soptippen.
    Vad representanten för ovanstående organisation inte har eller vill inte ha kunskap om är,
    – en verksamhet skall vara kreativ och utvecklande och det blir den definitivt inte om det ligger ett vilande hot gällande ”Godtycket”.
    – Jag som arbetsgivare vill absolut inte ha lismande ”ja-Säjare” runt omkring mig. Det är det som LAS utredaren Toijer och skribenten utgår ifrån, Detta är både kontraproduktivt och illojalt mot mig och min verksamhets utveckling. Så Varför skulle mina medarbetare vara MINDRE värda än ett företag som har 16 anställda?
    En medarbetare i ALLA företag presterar naturligtvis BÄST under trygga arbetsförhållanden och därtill medverkar till brett utvecklingsarbete i verksamheten. Skulle en arbetsgivare inte ha kunskap om detta ser ju detta LAS – förslaget väldigt bra ut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.