Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”För många arbetare var det ingen hemester”

7 september, 2020

Debatt  ”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För de som ändå aldrig haft chansen att resa börjar i stället kampen mot noll lönehöjningar och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Om skribenten:

Zara Biske är truckförare på Volvo i Olofström och förtroendevald inom IF Metall.

Så var årets semester slut. Eller hemester, skulle det visst heta i år.

Vadå hemester? Som om alla i hela Sverige vanligtvis åker utomlands under semestern, när det inte råder pandemi. För väldigt många arbetare ute i landet var inte skillnaden så stor i år jämfört med andra år.

För vad svenskt näringsliv än säger om överbetalda arbetare, så har inte alla där ute löner som ger utrymme för utlandsresor eller dylika utsvävningar. För väldigt många handlar det snarare om en ständig kamp för att få det att gå ihop.

Nu ska avtalsrörelsen förhoppningsvis dra igång igen och där med även las-förhandlingarna. Det ska gnabbas om hur de giriga arbetarna bara vill ha mer, hur det är omöjligt att göra sig av med sina dyra anställda och att det är näst intill omöjligt att driva företag i Sverige. Medan det i regeringens budget planeras för sänkta bolagsskatter och lägre arbetsgivaravgifter.

Samtidigt kräver samtliga partier och hela befolkningen att det måste bli slut på våldet och kriminaliteten. Invandrargängen som raserar förorterna och ungdomar som begår allvarliga våldsbrott.

Kanske borde vi börja inse att ”hungriga lejon” inte alls ”jagar bättre”, som den ökände nationalekonomen Radetzki sa. Hungriga lejon blir snarare arga.

Ett tryggt samhälle kräver trygga anställningar och trygga villkor på arbetsmarknaden. Det kräver löner man kan leva på och försörja sina barn på. Det kräver att man inte ska behöva ha två eller flera jobb för att gå runt. Det kräver att föräldrar får möjlighet att träffa, ta hand om, försörja och se efter sina barn och ungdomar.

Högre sysselsättning, tryggare anställningar och löner man kan leva på är en förutsättning för att skapa det trygga samhälle som alla säger sig sträva efter. För det handlar om social utsatthet och hur den ska bemötas och bekämpas. Det handlar inte om invandring eller strängare straff.

Att ta bort fokus från löneökningar och anställningstrygghet och i stället rikta det mot invandring och påstådda kulturmotsättningar är ett effektivt sätt att söndra och splittra arbetarklassen. För en enad arbetarklass ställer krav och i en enad arbetarklass har alla möjligheten att faktiskt ta makten över sina egna liv.

För arbetaren säljer en stor del av sin tid, inte för att fylla arbetsköparens fickor, utan för att kunna spendera resten av sin tid på ett drägligt sätt.

Det löser inga problem att ge mer till dem som redan har, att sockra på toppen när grunden faller sönder. En tydlig låglönesatsning och en tydlig markering mot otrygga anställningar ger hopp om minskade klyftor och då även ett stabilare samhälle.

Det är såklart inte så enkelt att en låglönesatsning löser alla samhällets problem men det är inte heller så att lägre löner gör det.

Det påstås att fler får jobb om lönerna är lägre men det som kommer hända är snarare att fler får ha flera jobb för att kunna försörja sig.

Det ska löna sig att jobba säger de borgerliga partierna och vill sänka skatten. Höj i stället lönerna, beskatta de som beskattas bör och ge fler människor en möjlighet att faktiskt åka på semester någon gång ibland.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Märket är satt. Bravo!

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Pengarna både finns – och inte

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.