Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Tid eller pengar, det är frågan

3 september, 2021

Skrivet av

Krönika Arbetsgivare räknar på hur många procent av arbetstiden maskinen faktiskt producerar. Efter en tids ledighet räknar jag också på hur många procent av livet jag faktiskt ägnar åt att producera, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Foto: Privat.

OM SKRIBENTEN:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

Att vara eller icke vara, det var Hamlets oerhört pretentiösa fråga. Den jag ställer mig fler och fler gånger i livet är istället: tid eller pengar? Ska jag ha tid att läsa Hamlets funderingar eller ska jag jobba för att tjäna mer pengar? 

Övertid eller fritid. Efter några veckors semester är det ganska svårt att säga att någon annan tid än fritid är särskilt roligt. Varken deltid, heltid eller övertid är i närheten av att konkurrera med fritid. Jag förstår att jag för vissa slår in öppna dörrar och att jag inte direkt sticker ut hakan när jag säger att jag föredrar fritid före arbetstid men nog har jag hört en del motvallsare påpeka att de uppskattar rutin i vardagen, att man så lätt blir så rastlös hemma eller någon annan konstig anledning till att det är skönt att gå till jobbet. Det finns sannerligen folk till allt.

Och så finns det vi andra som går till jobbet av de enda rimliga anledningarna: Kaffe, kollegor och pengar. 

Pengar. Pengar gör en inte lycklig men nog kan de hjälpa en på traven. Pengar är inte det viktigaste som finns men den som säger att det är oviktigt har för mycket av dem.

Tid eller pengar, pengar eller tid.

Tid. Vad ska man säga om tid som inte redan står på en kylskåpsmagnet? Jag vet inte, jag vet bara att jag inte vet hur mycket tid jag har kvar att leva. Inte för att jag är sjuk eller något sådant, jag räknar kallt med att bli över sjuttiofem år men efter att ha ägnat några dagar i Stockholm och kryssat runt på gator på en elsparkcykel har jag drabbats av insikten att döden kan vara närmare än man tror. Är det inte åldern som tar en så blir det väl frontalkrock med en BMW istället. Något sätt ska man väl dö på. 

Och den tid som finns kvar, vad ska man göra med den?

På jobbet räknar man tillgänglighet på maskinerna. Hur många procent av arbetstiden producerar egentligen maskinen? När maskinen stått still skriver man en så kallad stopprapport, där anledningen till stilleståndet nämns. Har någonting gått sönder eller var det bara dags för lunch?

Om det rör sig om effektivisering eller övervakning låter jag vara osagt, men det är ur tillgänglighetsperspektivet jag börjar fundera över mitt liv. Hur stor del av mitt liv ska jag producera och hur stor del av mitt liv ska jag göra någonting annat? Om katten själv får välja väljer han givetvis att göra någonting annat.

När ska jag använda pengarna, nu eller sen? När ska jag använda tiden, sen eller nu? 

Men där blir det en liten krock mellan tid och pengar. För vad är fritiden värd om det inte finns pengar till att utnyttja den.

För all del, det är inte särskilt dyrt att gå ut i skogen och ta med sig en smörgås men det är inte heller lika roligt som att gå på fotboll eller äta på restaurang. Och tar man bilen till skogen för att spara pengar kan man ändå ge sig fan på att bilen går sönder och man får ringa till en verkstad som är minst lika bra på att laga bilar som att ta hutlöst med pengar för att göra det.

Och när jag å ena sidan vill njuta av livet nu så vill jag å andra sidan spara till pensionen för att njuta av tiden som finns kvar då. När ska jag använda pengarna, nu eller sen? När ska jag använda tiden, sen eller nu? 

Läs också

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Ibland förbannar jag mig själv efter att ha jobbat övertid. Det är tid jag aldrig får tillbaka, det är tid som ökar tillgängligheten till jobbet och minskar den till min fritid.

Men det går inte att komma ifrån att man behöver pengar. Money doesn’t talk, it swears.

Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid? Ska jag passa på att leva livet nu när jag vet att jag lever eller jobba nu och försöka spara ihop pengar till en tid då jag inte vet om jag lever eller inte?

Vissa stunder har jag prioriterat tillgängligheten till jobbet. Om det har varit värt det? Vissa gånger har det varit nödvändigt, andra gånger har det känts värt det när jag tittat på lönespecifikationen.

Om jag många gånger hellre stannat hemma med min sambo, bonusdotter och kaniner? Självklart (förutom städdagar).

Men ibland tycker bilen annorlunda och vill åka in på verkstaden, kaninerna, som behövt åka till veterinären. Och ibland även jag själv, eftersom jag precis som alla andra (de som säger annat ljuger) gillar pengar. 

Så tid eller pengar, det är frågan. 

2 kommentarer till “Tid eller pengar, det är frågan

  • Riksdagens ledamöter får löneförhöjning
    Riksdagens ledamöter får 1 600 kronor mer i fickan varje månad från och med januari 2022.

    Det har Riksdagens arvodesnämnd beslutat om, skriver de i ett pressmeddelande.

    Höjningen gör att de kommer få 71 500 kronor i månaden. Nämnden har framför allt beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden.

    Så nu är det upp till LO/TCO/Kommunal att löneavtalen blir i denna nivån. För om nu riksdagsledamöterna har kostnader så har arbetarna det också. Så vem av dessa fackliga centralorganisationer vågar ta denna kampen?

  • Politikeruppdrag är en samhällstjänst och att villkoren för sådana inte ska avvika dramatiskt från vad den breda allmänheten är bekant med. Varför skall då politikers ersättningar fredas?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Är det okej att åka till bilbesiktningen?

En läsare undrar om hen har rätt att ta ledigt från jobbet föra att åka till bilprovningen. Jurist Henric Ask svarar.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?