V: ”Skugg­samhället har odlats fram politiskt”

Debatt Högerns lösning på arbetslivskriminaliteten är framför allt att straffa de människor som utnyttjas medan de som tjänar pengar på den går fria, skriver Vänsterpartiets Ciczie Weidby.

Ciczie Weidby

är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Skuggsamhället – det parallella laglösa arbetsliv som präglar allt fler delar av svensk arbetsmarknad – har återigen hamnat i fokus efter avslöjandet att statsministern anlitat en städfirma som saknade kollektivavtal och dessutom använde sig av så kallat illegal arbetskraft.

Från högerns sida har man tagit tillfället i akt att föra fram förslag om att försämra papperslösas rättigheter. Tanken är att om vi fångar in och kastar ut dem som vistas i landet utan tillstånd så försvinner skuggsamhället – problemet löst.

Högern nämner överhuvudtaget inte varför vi har ett skuggsamhälle och inte heller vilka som tjänar pengar på att människor utnyttjas till låga löner och usla villkor. Det är anmärkningsvärt, men inte förvånande.

Skuggsamhället har inte vuxit fram ur ett vakuum – det har odlats fram genom politiska beslut. Dagens regler för arbetskraftsinvandring, som Alliansregeringen införde med stöd av Miljöpartiet 2008, är ett exempel. Regelverket är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit billig arbetskraft i kraftigt maktunderläge.

Tillsammans med andra beslut har det banat väg för det laglösa arbetsliv som präglar allt fler delar av svensk arbetsmarknad. Socialdemokraternas oförmåga och högerns ovilja att skärpa lagar, regler och rutiner har över tid förvärrat situationen.

Under de senaste åren har Socialdemokraterna genomfört en del åtgärder, som vi välkomnar. Det handlar bland annat om uppdrag gällande myndighetsgemensam kontroll och inrättandet av en nationell delegation mot arbetslivskriminalitet.

För att bekämpa skuggsamhället och arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad krävs dock ytterligare åtgärder. Fokus ska ligga på att förändra de lagar och regler som gör det möjligt att utnyttja arbetskraft. Vi vill här lyfta fram konkreta förslag på tre områden:

För det första vill vi riva upp dagens regler för arbetskraftsinvandring och införa ett rättvist system som skyddar arbetstagarna och minskar risken för lönedumpning, utnyttjande och osund konkurrens.

Vi vill bland annat:

• Återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Arbetstillstånd ska endast ges till de branscher där det råder brist på arbetskraft.
• Införa juridiskt bindande avtal om lön och arbetsvillkor. Den lön och de villkor som utlovas när arbetskraftsinvandraren beviljas arbetstillstånd ska gälla. Lön och villkor ska vara i nivå med kollektivavtalet för branschen.
• Införa tydliga straff för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare och skadestånd till dem som utnyttjas. Om arbetsgivaren inte infriar de villkor som utlovats i avtalet ska det utgöra ett brott mot lagen och därmed kunna få straffrättsliga påföljder. Arbetsgivaren ska även vara skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren.

För det andra vill vi ställa hårdare krav vid offentlig upphandling. Upphandling inom den offentliga sektorn omsätter varje år omkring 700 miljarder kronor. Här finns stora summor att tjäna för oseriösa företag.

Vi vill bland annat:

• Införa krav på att max två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling. Långa kedjor av underentreprenörer ska bort. Upphandlande myndighet, huvudentreprenör och fack ska ha kontroll över vilka som utför arbetet.
• Att de upphandlande myndigheterna ska säkerställa att företag som vunnit upphandlingar de facto betalar löner i enlighet med svenska kollektivavtal samt betalat skatter och sociala avgifter.
• Ändra LOU så att det blir möjligt att ställa krav på villkor om pensioner, försäkringar och annan ledighet än semester – i alla upphandlingar oavsett storlek.

För det tredje vill vi stärka myndigheternas gemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet.

Vi vill bland annat:

• Utöka resurserna till det myndighetsgemensamma arbetet så att fler inspektioner kan genomföras
• Inrätta särskilda kontor, så kallat arbetslivskriminalitetscenter, där företrädare för de berörda myndigheterna kan arbeta tillsammans.
• Ändra sekretessreglerna så att det blir möjligt för myndigheterna att dela information inom och mellan myndigheterna

Utöver detta krävs åtgärder på en mängd andra områden. Här är det viktigt att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos arbetsmarknadens parter i de branscher där arbetslivskriminaliteteten är som störst.

Ett exempel är byggbranschen där parterna låtit en kommission kartlägga fusk och kriminalitet inom byggsektorn och föreslå åtgärder för att komma till rätta med problemen. Kommissionens slutrapport, som nyligen presenterades, innehåller en mängd förslag som, om de genomfördes, skulle bidra till att motverka arbetslivskriminaliteten inom såväl byggsektorn som på andra delar av arbetsmarknaden.

Vi förutsätter att Delegationen mot arbetslivskriminalitet tar till sig Byggmarknadskommissionens förslag. Vi förutsätter även att regeringen, mot bakgrund av kommissionens rapport, intensifierar arbetet mot arbetslivskriminalitet och lägger fram konkreta förslag på riksdagens bord i närtid.

Det är hög tid att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad och bekämpa skuggsamhället på riktigt.