Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

21 december, 2022

Skrivet av

Perspektiv Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Anna Julius, reporter.

Arbetsgivarna målar upp en nattsvart bild av framtiden och förfäras över fackens höga krav. Facken å sin sida pekar på allt som går bra i företagen. Samtidigt är många vanliga arbetare besvikna och tycker att facken borde vara tuffare och begära mer.

Mönstret känns igen från, ja, de flesta avtalsrörelser. Alla är arga, det är delvis en del av spelet.

Men nej. Inget är sig likt. Inflationen ställer allt på ända. Om något tidigare kunde avfärdas som spel är det nu blodigt allvar. Det gäller nämligen att komma ihåg att det är stor skillnad på att få lite mer att röra sig med, och att få mycket mindre.

Nästan varje år sedan 1997 har anställda fått mer att leva på. Lönerna har höjts mer än inflationen. Så blev det inte i år, och det kommer inte att bli så nästa år heller, även om facken skulle få igenom sina krav. Inflationen äter upp den löneökning som finns, och knaprar dessutom i sig flera tidigare års löneökningar. Människor i allmänhet har fått det sämre ställt.

Många arbetare jag pratat med önskar sig kompensation för inflationen, och det är inget konstigt. Det handlar om att man ska kunna leva. Sen kan andra ha argument om varför det inte ska bli så, som att höga löneökningar skulle elda på inflationen eller att företagen inte klarar det.

Enligt Konjunkturinstitutet kan det ta 4-5 år innan reallönerna är tillbaka på samma nivå som 2021. Inflationen beräknas avta, men priserna ligger kvar på en ny, högre nivå.

Det är ingen liten sak. Alla känner av inflationen. Människor med hyfsade marginaler drar ner på dyrare köp och resor. För den som däremot redan ligger på gränsen blir det en fråga om att klara månaden.

Oavsett vad man tycker om kraven som växlats i dag mellan fack och arbetsgivare – detta är något alla måste ha med sig. Inflationen känns. Många får det väldigt tufft. Att diskutera löner utan att visa att man är medveten om det kommer att göra många väldigt, väldigt upprörda. Det betyder något att människor får mindre att röra sig med.

Även om de inte säger det kan det ha spelat in när Teknikföretagen för ovanlighetens skull faktiskt satte en siffra när de presenterade sina krav. 2 procent i löneökningar. Långt under fackens krav, och miltals ifrån en kompensation för inflationen. Men det var ändå en siffra, de vill höja lönerna och de vill ge ett engångsbelopp på 3 000 kronor.

Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Anna Nordin understryker att de förhandlar för företagen, och att det inte ingår i deras roll att ta hänsyn till hur det påverkar reallönerna. Men det ska ändå bli intressant att se hur mycket de anställdas försämrade ekonomiska villkor nämns när förhandlingarna väl kommer igång i januari.

Företagen drabbas förstås också av inflationen, och inte minst av elpriserna. Även här spelar det förstås roll vilka marginaler man har. Medan vissa stora företag gör miljardvinster (!) så pressas andra av högre kostnader. Teknikföretagen målade i dag upp en mörk bild av läget. Självklart en del i förhandlingsspelet, men många företag har det tufft, och det finns risk för varsel nästa år. Företagens konkurrenskraft är en central fråga både för fack och arbetsgivare.

Så ok, säg att näringslivet får gehör för sina krav på att inte höja lönerna i samma takt som facket vill. Det kommer antagligen skapa missnöje, men finns det sätt att minska det missnöjet? Med i LO:s krav finns att alla ska ta ansvar, det gäller även direktörer. Och det finns trots allt signaler om att vissa ägare har förståelse för det.

Att lönerna för storföretags vd:ar skiljer sig markant från vanliga arbetares är en fråga som dyker upp då och då. I år är frågan ännu mer laddad. För en sak är om chefens lön är hög om jag också får lite mer att röra mig med. En annan sak är om jag får mindre och chefen mer.

Och så kan det faktiskt bli. Som Andreas Cervenka skriver i en kolumn i Aftonbladet, så kan direktörernas bonusar till och med gynnas av inflationen, eftersom den får företagets omsättning att öka i kronor och ören. Cervenka uppskattar att AB Volvos vd kommer kunna kvittera ut 30 miljoner i bonus i år, utöver lön, pension och förmåner på drygt 20 miljoner. En kraftig höjning.

Några andra som kan dra nytta av inflationen – i alla fall skattemässigt – är höginkomsttagare. Statlig skatt betalar man i år om man tjänar mer än drygt 46 000 kronor i månaden. Nästa år höjs det till drygt 51 000 kronor. Denna så kallade brytpunkt höjs i takt med prisökningarna i samhället. Och eftersom prisökningarna är ovanligt höga, så höjs brytpunkten ovanligt mycket. Färre betalar statlig skatt, och de som gör det får betala mindre – som mest sänks skatten med 17 000 kronor på ett år. (Det var detta som skulle ge Ebba Busch 250 falukorvar, enligt Magdalena Andersson – som för övrigt nog har råd med rätt många korvar själv.) 

Politikerna hänvisar till att detta sker automatiskt, och det är förstås delvis sant. Samma argument kan man höra om bonusar, det finns system att räkna ut dem som gör att de blir som de blir.

Men det kan vara bra att vara vaksam när någon försvarar sig med att en sak sker automatiskt. En pc eller en cnc-svarv gör saker automatiskt. Men det är för att någon programmerat den till det. Programmerar man om får man ett annat resultat. På samma sätt är skatter, löner och bonusar resultat av beslut som någon någon gång fattat – eller låtit bli att att ändra på.

”Reta inte upp facken i onödan”, sa Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i DA:s avtalspodd tidigare i höstas. Det var ett medskick i de pågående regeringsförhandlingarna. Facken hade enligt henne tillräckligt svårt att förklara för medlemmarna varför de inte skulle kräva kompensation för inflationen. De behövde inte politiska beslut som missgynnade löntagarna.

Om skattesänkningen för höginkomsttagare är ett sådant beslut vet jag inte. Men efter samtal med läsare vet jag att det finns många som är uppretade där ute: på facket, på politikerna, på arbetsgivarorganisationerna, på direktörerna. Befogat eller inte får någon annan avgöra, men svårt att förstå är det inte. Det gäller bara att inse att det är skillnad på att få mindre i plånboken och att få mer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Varför skrämmer inflationen parterna i avtalsrörelsen? Till och med facken pratar om reallönesänkningar. Hör experterna i DA:s avtalspodd i ett samtal med Helle Klein. De blickar tillbaka till den skenande inflationen på 1980-talet.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?