Industriarbetarnas tidning
29 juni, 2023 - 14:48
Skrivet av Anna Julius
Avtal 2023.Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra. På AB Volvo, Volvo Cars och Scania får anställda mer än märket. På andra håll har det gått trögare.
I slutet av mars kom fack och arbetsgivare i industrin överens om att höja lönerna med totalt 7,4 procent på två år. Därmed hade de satt ”märket”, det riktmärke för löneökningar som ska gälla på hela arbetsmarknaden. I de flesta löneavtal innebär det att lönerna ska höjas med 4,1 procent 2023 och 3,1 procent 2024. Utöver det sätts det av mer pengar till deltidspension.
Det är historiskt höga löneökningar, men samtidigt är inflationen också rekordhög. Därför räcker pengarna till mindre – trots höjda löner.
Samtidigt går flera företag riktigt bra. Det var argument när verkstadsklubben på Volvo Cars förhandlade sina lokala löner. Verkstadsklubbens ordförande Adrian Avdullahu beskriver förhandlingarna som tröga. Det blev inte lättare av att 1 100 tjänstemän varslades och att det ska göras kostnadsbesparingar.
Nöjd är man väl aldrig, men efter omständigheterna får man kanske vara det.
Adrian Avdullahu, Volvo Cars
– Det var där vi började, långt nere i källaren. Sen har vi klättrat upp till dit vi hamnade.
Det slutade med att lönehöjningarna blev 4,1 procent i april 2023 och 3,5 procent i januari 2024. Utöver det får alla ett engångsbelopp 9 500 kronor nu på julilönen. Dessutom höjs friskvårdsbidraget med 1 000 kronor. Adrian Avdullahu säger att han gärna sett högre löneökningar.
– Nöjd är man väl aldrig, men efter omständigheterna får man kanske vara det.
Framför allt säger han, är det procentsiffran han skulle vilja få upp, så löneökningarna blir bestående. De 9500 utöver riksavtalet som arbetarna får i juli är ju just ett engångsbelopp, som inte kommer att ligga kvar på lönen.
Nöjdare är Lars Ask på lastbilstillverkaren AB Volvo i Skövde. På AB Volvo landade avtalet på ett värde på 8,65 procent på två år, över en procentenhet högre än märkets 7,4 procent. De har slagit ihop de två avtalsåren och höjer lönerna en gång – den 1 januari 2024. Höjningen blir då 8,45 procent. För att kompensera för att det inte blir någon höjning den 1 april i år så får alla ett engångsbelopp på 14000 kronor på julilönen. Sedan får alla även ytterligare 14000 kronor i november – det engångsbeloppet är utöver riksavtalet och gör att värdet på avtalet hamnar en bra bit över märket.
Scania var tidiga med att bli klara med sitt lokala avtal – där har löneökningstakten satts till 5,1 procent första året i stället för 4,1 procent.
Andra fackklubbar vittnar om att det varit betydligt svårare att få något utanför riksavtalen. På ABB är det 4,1 procent som gäller det första året, samma sak på SSAB.
På SSAB har fack och arbetsgivare kommit överens om att ha arbetsgrupper för att diskutera kompetensutveckling och lönesystem. Tomas Karlsson, IF Metallklubbens ordförande på SSAB Luleå säger att han hoppas att det kan ge något, men är besviken på resultatet av löneförhandlingarna.
– SSAB går ju otroligt bra, man hade tänkt att man skulle kunna möta det med framför allt höjda underhållslöner, säger Tomas Karlsson, IF Metallklubbens ordförande på SSAB i Luleå.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
I dagarna ska hundratusentals anställda få sin nya lön. Vi reder ut vad som gäller i de olika avtalen i industrin – och vilka avtal som inte är klara.
Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.
På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.
Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.
Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
Vi fick bättre än Volvo 🙂