Industriarbetarnas tidning

De sällsynta metallernas land

17 april, 2023

Skrivet av

Da reder ut. I den svenska berggrunden ruvar ovanliga grundämnen, nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter och kallar Sverige för ”de sällsynta jordartsmetallernas hem”. 

Vad är sällsynta jordartsmetaller?

Sjutton grundämnen, alla metaller. Många av dem upptäcktes i Sverige redan på 1700- och 1800-talet. Flera av dem har fått sina namn just för att de har upptäckts i Sverige. Scandium, den latinska benämningen av Skandinavien. Tulium, den grekiska och romerska mytologins benämning på Skandinavien, Thule. Holmium, det latinska namnet för Stockholm. Yttrium, Ytterbium, Terbium och Erbium är namn efter en och samma fyndplats, skärgårdsbyn Ytterby nära Vaxholm där en gruva en gång fanns.

Varför har de blivit så intressanta?

Den tekniska utvecklingen. Utan de sällsynta jordartsmetallerna skulle vi knappast ha surfplattor eller smarta mobiler. Därför har efterfrågan på metallerna ökat de senaste decennierna. Och kommer att ta ordentligt fart nu när de behövs för elbilar och vindkraftverk.

Var finns metallerna?

Mest i Kina. ”Mellanöstern har sin olja, vi har de sällsynta jordartsmetallerna”, sa den kinesiske ledaren Deng Xiao-Ping när Kina började moderniseras för 30 år sedan. Men mycket finns också i Sverige. Inte minst i Malmfälten där LKAB funnit stora mängder. I Norra Kärr, strax norr om Gränna, finns en av Europas största fyndigheter av en mycket användbar och värdefull jordartsmetall.

Sällsynta jordartsmetaller i Sverige

Ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller sker i dagsläget i Sverige. Här är några av de platser där man vet eller finner troligt att det finns fyndigheter.

Källor: SGU, eurare.org, LKAB

Blir det nya gruvor nu?

Det dröjer. Visserligen kallar EU Sverige för ”de sällsynta jordarternas hem” och skulle vilja se att brytning kom i gång snart. Import­beroende från Kina ska minska. Men steget till nya gruvor är långt och komplicerat. Dessutom måste hänsyn tas till ren­näringen, besöksnäringen och inte minst miljön. Det här är en riskfylld verksamhet.

Vilka problem finns?

Inte minst tekniska. Sällsynta jordarts­metaller är sällsynt svåra att hitta och skilja ut från andra grundämnen. Processen kan också orsaka stora utsläpp. Att skydda sig mot utsläpp kostar pengar.

Västvärlden har hittills låtit Kina ta hand om den miljöfarliga raffineringen när metall­erna renas. Vilket inte LKAB kommer att göra.

Hur stor är LKAB:s fyndighet?

Ungefär en miljon ton och därmed den största i Europa – Kina producerar 180 000 ton om året. Exakt vilka jordartsmetaller som finns i Kiruna vet vi inte. Därför vet vi heller inte vad fyndigheten är värd ekonomiskt eftersom olika metaller har olika högt värde, beroende på efterfrågan och vad kunderna är beredda att betala. Däremot vet man att den innehåller stora mängder fosfor som ingår i mineralgödsel – och därmed är viktig för livsmedelsproduktionen.

Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller består av en grupp med 17 grundämnen, varav 16 förekommer naturligt. Ämnena är:

  • lantan (La)
  • cerium (Ce)
  • praseodym (Pr)
  • neodym (Nd)
  • prometium (Pm)
  • samarium (Sm)
  • europium (Eu)
  • gadolinium (Gd)
  • terbium (Tb)
  • dysprosium (Dy)
  • holmium (Ho)
  • erbium (Er)
  • tulium (Tm)
  • ytterbium (Yb)
  • lutetium (Lm)
  • skandium (Sc)
  • yttrium (Y)

Metallerna finns dessutom ofta tillsammans med radioaktiva ämnen som uran och torium. Det kan göra brytningen dyr och besvärlig.

De sällsynta jordartsmetallerna kan användas för att tillverka starka magneter för användning i elektriska motorer, för bruk i industri eller fordon. Sådana magneter används även i elektriska generatorer, som behövs för elproduktion i olika typer av kraftverk.

De används också som katalysatorer i kemiska reaktioner, exempelvis i raffinaderier inom oljeindustrin. Bränsleceller och specialiserade batterier utgör ytterligare användningsområden, liksom glas och keramik för specifika applikationer.

Källa: SGU

Läs också

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Skogsbruk utan kalhyggen

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.