Industriarbetarnas tidning

Kvinnor som vill uppåt

8 maj, 2017

Skrivet av

Löner Kvinnor inom Pappers har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar Dagens Arbetes lönestatistik.  Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Foto: Axel Öberg

”Här har jag hamnat rätt”

Julia  Hillblom

Ålder: 24 år.
Jobb: Blekerioperatör, ­Billerud Korsnäs.
Bor: Lägenhet 3 rum och kök i Gävle.
”Letar hus”.
Familj: Sambon Fredrik, ­kokarmästare på BillerudKorsnäs.
Kör: Volvo V40 Husdjur: Två katter.
Hobby: Inredning.
Läser: Helst historiska romaner av Simona Ahrnstedt.
Lyssnar till: Radiomusik. ­Allätare. Mycket Bandit-Rock på skiften.

Hon klev ur arbetslöshetens skugga och blir i dagarna operatör på blekeriet.
– Jag har aldrig upplevt några stängda dörrar, säger Julia Hillblom, 24 år.

Tjugofyra år gammal har hon gjort en snabb resa i arbetslivet.
Från städjobb, arbetslöshet och in på ett av traktens mer attraktiva arbetsplatser – Billerud Korsnäs Gävle.

– Ja, det har gått fort, säger hon där hon står i blekeriets man­överrum med sina manliga kollegor i bakgrunden. På skiftlaget är hon enda tjejen. Men på hennes avdelning, Fiber, blir de snart sex kvinnor, säger hon. Julia Hillblom säger sig ha hittat sin fasta punkt i tillvaron.

– Ja, det känns verkligen som om jag hamnat rätt.

Julia lämnade gymnasiets textil- och designlinje 2011. För skoltrött för att plugga vidare.
Så följde en period som lokalvårdare som efter ett par år förbyttes i arbetslöshet.
Hon började stämpla. Gled allt djupare in i allt det där mörka som omgärdar en ung människa utan jobb.

I oktober 2015 fick hon via arbetsförmedlingen – som hade ett projekt ihop med Billerud Korsnäs – en yrkesintroduktion på företaget. Julia placerades på massabrukets fiber­linje. Under sex månader fick hon sedan pröva på de andra avdelningarna.

Därefter sommarjobb. I höstas blev hon en av fjorton utvalda på företagets trainee-program och fick fast anställning. Och om några veckor tar hon plats som operatör i blekeriet.

Som om det inte vore nog, träffade hon även kärleken Fredrik på jobbet och tidigare i år fick hon dessutom pris som fjolårets bästa rookie på hela bruket. Det är ett pris till någon som gjort riktigt bra ifrån sig under året.

Ingångslönen för en trainee är cirka 24 000 kronor plus skifttillägg. Det lär öka med någon tusenlapp, när hon sätter sig till rätta i operatörsstolen.

Dagens Arbete har bearbetat lönestatistik från Pappers (se tabeller nedan) och då framgår med stor tydlighet att kvinnorna har svårt att nå de bäst betalda jobben. Det gäller bruken över hela landet. Av de tvåhundra bäst betalda pappersarbetarna i oktober i fjol fanns bara fyra kvinnor.

Bäst betalda kvinnan kom på 39:e plats (70 568 kronor i månadslön). Den näst bäst betalda återfanns på plats 98 med en månadslön på 62 760 kronor.

”Hälften av våra nyanställda ska vara kvinnor”, säger Annika Deutsch, HR-ansvarig på Billerud Korsnäs. i Gävle. Foto: Axel Öberg

På Billerud Korsnäs i Gävle är personalchefen Annika Deutsch, eller HR-ansvarig som det heter, garanten för att kvinnorna inte åsidosätts. Exempelvis när det handlar om att erbjuda anställda möjligheter till vidareutbildning inom företaget. Börja klättra mot de högre betalda befattningarna.

För det är här som löneojämlikheten mellan män och kvinnor i regel uppstår. I möjligheterna till avancemang. Det är inte på befattningarna som män och kvinnor betalas olika. Det är när tillfälle ges att gå vidare som männen glider ifrån.

– Det är i sådana lägen vi går in och frågar: Finns där verkligen ingen kvinna att fråga?

Alla ska ha samma möjlighet att kunna gå vidare. Det är Annika Deutschs devis. Men ett av grundproblemen är att bruket har få anställda kvinnor – 99 anställda av totalt 735 anställda. Och bara cirka 30 återfinns i produktionen.

Ett annat problem, och det är mer allmänt, är att kvinnor inte söker sig till industrin i någon större skala. Därav alla de projekt och riktade skolinsatser som Billerud Korsnäs gör ihop med lokala aktörer.

– Vi har satt som mål att hälften av våra nyanställda på årsbasis ska vara kvinnor, säger Annika Deutsch.

Målet är en bit bort. För tre år sedan var en av fem nyanställda en kvinna. 2015 var tredje.

– Och i fjol var 38 procent av dem vi anställde kvinnor.

Pappers avdelningsordförande, Kjell Olsson, menar att man nu har kvinnliga medarbetare på brukets alla avdelningar – utom brand- och räddningstjänsten.
Han är också den första att bekräfta att forna tiders kultur på jobbet successivt försvunnit.

– Förr kunde vi ha chefer som valde bort kvinnor till högre befattningar med motiveringen att ”de var för klena”.

Bakom faktum att Billerud Korsnäs Gävle gör allt för att knyta kvinnor till sig – men naturligtvis också män – finns självklart också en annan drivkraft: Kampen om den framtida arbetskraften.

För det stundar tider med stora pensionsavgångar. De kommande åren går hundra medarbetare i pension. I frågan om karriärvägar på bruket har dock både facket och företaget en samsyn som Annika Deutsch sammanfattar.

– Kompetens och vilja.

Oavsett kön. Detta skriver gärna Julia Hillblom under på.

– Vill man så finns möjligheten. Så är det absolut.

Den senaste tiden har varit en riktig ”ego-boost”, för att använda hennes egna ord.
Har man gått från arbetslös till operatör och däremellan fått pris som årets rookie, finns det all anledning att se framtiden an med tillförsikt.

Och kanske blir Julia en av kvinnorna på brukets lönetopp vad det lider.

Foto: Axel Öberg

”Jag blir absolut tagen på allvar”

Kliver framåt. Sandra Johansson, 27 år, kör lok, truck, hjullastare och lastbil och är säker på sin sak.
– Här på bruket finns ingen särskild lönegrad för kvinnor!

Sandra Johansson

Ålder: 27 år.
Jobbar: Tranportavdel­ningen på Billerud Korsnäs.
Bor: Radhus i närområdet Bomhus.
Familj: Sambo med en ”byggsmed” som veckopendlar till Stockholm.
Hobby: Ormar. Har ett tjugotal. Mest snok och majssnokar men också en kungs- och en regnbågs

Hon presenterar sig som fordonsförare på transportavdelningen.
I nuläget klarar Sandra Johansson det mesta som har med interna transporter att göra; snöröjning, avfallshantering, lastning och lossning av gods.

Hon klev innanför grindarna 2011 som sommarvikarie och fick då lära sig köra truck. Återkom sommaren 2012 för att sedan, efter sommaren 2013 få ett vikariat. 2014 fick hon fast.

Hela tiden har hon erbjudits vidareutbildningar.

– Jag har fått C-kort på lastbil. Lärt mig hjullastare och att köra lok.

Nu går hon en utbildning till växlare. Allt som Sandra tillfrågats om har hon tackat ja till.
Egentligen skulle hon bli djurvårdare.Men som vanligt spelar tillfälligheterna in.

– Jag fick ett telefonsamtal hem. Min pappa jobbar på samma avdelning som jag gör nu och de hade svårt att hitta sommarjobbare. ”Vill du lära dig att köra truck?”

Sandra såg jobbet som en utmaning.

– Jag har aldrig tvekat att kliva fram eller ta tillfället att utveckla mig som person. Jag är dessutom lagd åt det praktiska hållet.

Den första lönen som truckförare var hon bara glad över.

– Pengar in på kontot varje månad! Ingenting man direkt funderade över. Man var mest glad över jobbet.

Sedan dess har hon fått så kallat MK-tillägg (mångkunnighets-) för varje nytt arbetsmoment hon lärt sig. I dag tjänar hon runt 26 500 före skatt.

– Jag jobbar dagtid, men har beredskap under vinterhalvåret vad gäller snöröjningen. Då kan det handla om cirka 4 000 kronor extra beroende på om jobbet sker på ordinarie tid eller om hon blir inkallad när hon är ledig.

På transportavdelningen är hon enda kvinnan.

– Det är lite blandade känslor och jag saknar kvinnliga kollegor. Men jag blir absolut tagen på allvar av mina manliga kollegor.

Sandra säger att hon inte hamnat eller känner sig utanför i egenskap av kvinna i en manlig miljö.

– Jag har heller aldrig på något sätt blivit nedtryckt eller förminskad av någon arbetskamrat.

Hon har också sluppit kommentarer som att hon gör ett bra jobb ”för att vara kvinna”.
Sånt verkar höra till en förfluten tid.

Sandra är väl medveten om företagets ambitioner att få in fler kvinnor i produktionen.
– Det talas om det hela tiden.

Hur har kvinnorna det på bruket? ­Sandra funderar.
– Jag träffar inte så många. Vet faktiskt inte vilka möjligheter de får att utvecklas i jobbet.

Hon kan egentligen bara gå till sig själv – och hon har hela tiden fått möjlighet att gå vidare. Stöttats och fått all tänkbar uppbackning.

– Men av de kvinnor jag träffat på är det ingen som nämnt något om att de särbehandlats.

Sandra Johansson menar att man följer sina lönegrader på jobbet och att de skillnader som finns beror på hög medelålder.

– Folk har slagit i taket i lönegraderna.

På hennes avdelning är det hon och en yngre kille som inte har så lång erfarenhet.

– Men jag tror faktiskt att jag ligger hög­re än honom i lön. Just för att jag varit anställd längre.

Sandra tror också att dagens yngre kvinnor är lite tuffare än tidigare.

– Samhället har förändrats och det pratas mycket om jämställdhet.

Det är sånt som påverkar menar hon.

– Mycket hänger också på uppväxt och vilket stöd man har hemifrån. Kompisar. Ingen i mitt umgänge har varit rädd för att kliva fram och ta för sig, oavsett kön.

Hur ser hon på fabriksjobbet som sådant?

– Innan jag klev innanför grindarna hade jag synen att det skulle vara både smutsigt och förfallet. Men så var det ju inte!

Även det lokala facket har fått upp ögonen för henne. Hon är ”ungdomsansvarig” och skyddsombud. Sandra Johansson tog klivet in och har sedan vågat ta klivet fram.

Så gjorde vi:
Dagens Arbetes löneuppgifter ­bygger på statistik som samlats in av Pappers, och gäller utbetalda ­löner oktober 2016. Personer med slutlöner – det vill säga de som slutat eller gått i pension och som exempelvis fått ut inne­stående semester, övertid etc i sin lön är bortrensade. Statistiken utgår från respektive avdelning och omfattar 12 097 personer, varav 1 637 (13,5 procent) kvinnor. Lönerna i statistiken ovan är medianlön.

”Trodde inte att skillnaden var så stor”

Foto: Ylva Bergman.

Pappers högst avlönade kvinna tjänar 70 568 kronor. Med den lönen kommer hon på 39:e plats i Pappers lönestatistik.
– Vi har helt klart problem med jämställdheten, säger Pontus Georgsson.

Gräver man, som DA gjort, djupare i lönestatistikens topp från oktober i fjol, återfinns kvinnor på platserna 39, 98 och 156.
– Det där tycker jag är intressant, menar Pontus Georgsson när han konfronteras med uppgifterna. Kvinnorna finns inte alls med där uppe.
– Jag har hört alltför många säga att vi inte har något problem med jämställdheten inom Pappers.
– Jag brukar envist säga att det har vi visst, vilket inte minst dessa siffror tyder på.
Det är inte så att kvinnorna har lägre lön på lika befattningar. Det handlar snarare om möjligheterna att nå dessa befattningar.
– Vi har fler kvinnor än män på lågbetalda befattningar och det är ett stort problem som vi behöver göra något åt.

Dagens Arbetes siffror visar att snittlönen för en man ligger på 35 839 kronor (inklusive ob och andra tillägg) medan kvinnorna stannar på 31 188.
Kvinnor tjänar 13 procent mindre än män!
– Jag trodde faktiskt inte att skillnaden var så stor. Det talar för att vi behöver jämställdhetssatsningar som inte bara höjer lönen.
– Vi behöver förbättra möjligheten för kvinnor att komma upp på de bättre betalda befattningarna.
– Utan att ha sett hela statistiken är jag ganska säker på att kvinnornas andel ökar ”ju längre ner” vi kommer.
Satsningen på jämställdhet är också något Pappers försökt få in i den pågående avtalsrörelsen.
– Det borde ligga i allas vårt intresse att det blir fler och bättre betalda kvinnor i branschen!

4 kommentarer till “Kvinnor som vill uppåt

  • Det är väl fackets uppgift att bevaka detta?
    Ingår inte detta i fackavgiften?
    Lika lön för lika arbete hette det en gång, men det finns väl inte längre?

    Så vad gör man från fackrörelsen åt detta då?

  • Tobias,
    Facket har ju precis bevakat och skrivit om detta i och med denna artikel.
    Och som det står i artikeln så gäller lika lön för lika arbete, problemet är att män i högre grad befordras.

    Vi i fackföreningsrörelsen jobbar ju ständigt mot mer jämlikhet mellan könen (och andra diskrimineringsgrunder), men det kräver att vi alla hjälps åt. Det är en viktig förutsättning för demokratin som våra förbund bygger på.

  • Ja du, Eddie, men det blir ju bara vackra ord. Jag minns på 1980-talet då det verkligen var jämställda löner, men idag pratas det mest och man kallar detta för ”hårt arbete” inom fackföreningsrörelsen. Det räcker inte med att ha en artikel i en tidning för att detta skall klassas som demokrati.

    Vad medlemmarna vill ha, är lite handling också. Lite verkstad, men enligt mitt förmenande finns inte detta. Bara vackra ord.

    Och, ja, jag var med på den tiden när man kunde räkna med facket, både i ord och handling.

  • Att prata snittlöner mellan könen är oerhört missvisande. Det finns inga löneskillnader för samma jobb på grund av kön, det är även olagligt. Den verkliga orsaken till löneskillnader är att kvinnor är oftare borta från jobbet och att man har ett jobb med sämre betalt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Säffle blickar framåt

Säffle blickar framåt

Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inomindustrin. De anser att Opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från Opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till förslaget. […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.