Den 29 november börjar Metalls kongress. Varje dag fram till dess publicerar Dagens Arbete en artikel ur vårt kongressextra, som finns i Metalls edition av Dagens Arbete nr 11-2001.
64 av 300 ombud på Metalls kongress är kvinnor. Det är bäst hittills.
– Inte en dag för tidigt, säger Doa Gustafsson, klubbordförande på HGL i Ronneby.
I mitten av 1980-talet slutade Doa Gustafsson att arbeta med fackliga uppdrag på ICL, som hennes arbetsplats hette då. Hon orkade inte med att stå emot den tuffa, grabbiga jargongen i facket och samtidigt behöva vara hemma och sköta små barn.
– Jag är en kaxig person. Jag ger mig inte förrän någon verkligen övertygat mig om att jag har fel.
– Det är väldigt provocerande för många män och jargongen blev för hård.
I dag är hon återigen fackligt aktiv. Klubbordförande på HGL, som tillverkar kretskort. Där är det ungefär lika många kvinnor och män bland de 70-talet anställda. Och där är det inga problem att vara kvinna i facket, tycker Doa. Men annars tycker hon fortfarande att mycket behöver göras för att få fler kvinnor aktiva inom Metall
Förbättringar behövs både inom facket och i hela samhället, menar hon.
– Det som har blivit bättre är att jag blivit tuffare. Men fortfarande är det svårt att få unga fackligt intresserade kvinnor att bli aktiva. Alla räknar med att det är de som ska ta hand om barnen och inte gå på möten.
Doa Gustafsson är det enda ombud som kommer från Ronneby till kongressen. Annars är det bland avdelningar med bara ett eller några få ombud vanligt att man bara skickar män. Det finns även större avdelningar som inte nominerat några kvinnor.
Men totalt sett slår alltså antalet kvinnor på kongressen nytt rekord i år. 64 av 300 ombud betyder att strax över 20 procent är kvinnor, vilket väl motsvarar andelen kvinnor bland Metalls alla medlemmar.
– Det är jättefantastiskt. Och det är inte en dag för tidigt, säger Doa Gustafsson.
