”Regeringen skickar ut oss för att få snygga siffror”

”Avlastningsstation. Förvaring.” Domen över Arbetsförmedlingens program är hård bland deltagarna i Skogsstyrelsens projekt i Gävle.
– Hur ska det här leda till jobb? undrar de.

För fyra år sedan deltog Lars-Göran Larsson i arbetsmarknadsåtgärden Gröna jobb. Han arbetade med motorsåg åt Skogsstyrelsen, hade lön enligt avtal och samma rättigheter som andra anställda.

Idag gör han samma jobb, som Fas 3:are. Istället för lön får han aktivitetsstöd från Försäkringskassan, cirka 10 000 i månaden efter skatt. Rättigheterna som anställda har genom kollektivavtal kan han titta i kikaren efter. Han har inget anställningsförhållande, får ingen övertidsersättning eller OB-tillägg. Däremot har han högre skatt än den som är anställd.

– Det är en avlastningsstation, fnyser kompisen Göran Sjöberg. Regeringen skickar ut oss för att få snygga siffror. Vi ska anpassa oss och vara tacksamma.

Skogsstyrelsen i Gävleborg har anställt tio arbetsledare på två år för att ta hand om 90 arbetslösa som befinner sig i Fas 3, ”slutstationen” på Arbetsförmedlingen. De som ska hantera motorsågar och röjsågar får utbildning, det finns bilar och verktyg, kläder och lokaler.

Max 680 kronor om dagen får de i ersättning. Den har inte höjts sedan 2002. Det är samma som från a-kassan, men nu kommer pengarna via Försäkringskassan.

– Jag klarar mig inte på det jag får, säger Eva Haglund. Skogsstyrelsen får 5  000 kronor i månaden för mig, jag får 10  000. Varför inte skapa ett riktigt jobb i stället och en lön på 15  000?

– Kommunerna och staten och alla föreningar tjänar ju pengar på oss, säger Leif Norell. Och regeringen säger ju att du ska kunna leva på din lön. Här har vi arbete med en ”lön” som man inte kan leva på. Men vi har samma kostnader som alla andra.

Då tillhör de ändå de högst betalda i Fas 3. De som inte är med i någon arbetslöshetskassa, eller har ramlat ur systemet på något annat vis, får ingen ersättning alls för sitt arbete. De får klara sig på försörjningsstöd. Socialbidrag, som man sa förr.

– Det är en brokig skara människor, ofta sargade av lång arbetslöshet, säger Per Larsson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Gävle. Vi ska ge dem en så bra vardag som möjligt. Jag tycker det är ett jättelyckat projekt. De får bättre självförtroende när de ska ut i arbete.

– Det är bra här, medger Leif Norell, som är snickare i botten. Men det leder ingen vart. Inte till jobb i alla fall.

– Det är precis rätt plats för mig just nu, säger Eva Haglund. De anpassar jobbet efter mig, det ställs inga krav, jag får vila om jag behöver.

Eva är undersköterska från Järvsö. Hon har varit sjuk och hemma ett tag. I Fas 3 har hon funnits sedan i höstas.

Fas 3 är sista stadiet i Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet är ”att erbjuda personer, som varit utan arbete en längre tid, aktiviteter för att de så snabbt som möjligt ska hitta ett arbete.”

Så Skogsstyrelsen ska ”skapa” jobb åt arbetslösa. För det får Skogsstyrelsen 225 kronor per person och dag från Arbetsförmedlingen för att täcka sina kostnader.
– Vi tjänar inga pengar, säger Stefan Bodin, projektledare för 18 Fas 3:are och två arbetsledare i Gävle. Efter två år kanske vi går jämnt upp åtminstone.

Det måste alltid handla om jobb som inte skulle utföras om de skulle ske med ordinarie arbetskraft. Skogsstyrelsen får inte konkurrera ut andra företagare med hjälp av lägre kostnader.

– Vi ska skapa mervärde i samhället, säger distriktschefen Per Larsson. Ge tillbaka till samhället fina närmiljöer i tätortsnära skogar. Vi röjer stigar, bygger vindskydd, öppnar upp.

Men så tillägger han:

– Framför allt arbetar vi åt kommuner. De kanske borde kunna betala för det. Nu får de en Fas 3:are för 100 kronor om dagen av oss i stället för en anställd för, säg 350 kronor i timmen.

– När vi fick ny regering 2006, fick vi lägga ner en massa projekt, säger projektledaren Stefan Bodin. Alla började om från noll i Fas 1. Alla skulle ha coaching. Men det är samma folk som vandrar runt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Och många vill vara kvar, de har lärt sig att leva så här.

Varken han eller de två handplockade arbetsledarna, Martin Hansson och Patric Forsberg, har erfarenhet av skogsarbete. Bodin är i grunden grafiker och egen företagare, Hansson jobbade senast på Tarkett i Blekinge och Forsberg på Telia. De har själva varit arbetslösa och anses vara bra på att ha hand om människor, men hur man lär kommunalarbetare att hantera farliga verktyg som motorsåg och röjsåg, vet de inte mycket om.

Skogsstyrelsen är heller inte formellt arbetsgivare åt Fas 3:arna, men som ”anordnare” har man arbetsplatsansvar och arbetsmiljöansvar.

– Det är en luddig gräns. Går något åt pipan är det förmodligen vi på Skogsstyrelsen som sitter med skägget i brevlådan, säger distriktschefen Per Larsson.

ANDERS ELGHORN