Industriarbetarnas tidning

Så byggs det nya Bangladesh

22 april, 2014

Skrivet av Jenny Gustafsson

ReportageTioåriga Robia håller tag i tegelstenarna hon staplat 
på huvudet och skuttar vant uppför den lilla slätten, med rött damm virvlande runt fötterna.

Vi är strax utanför staden Khulna i södra Bangladesh, på ett av landets tio tusen tegelbruk. En del är små, inrymda bland grönskan på landsbygden; andra ligger tätt i städernas ytterkanter.

– Vi har dubbelt så många tegelbruk idag som för bara femton år sedan, säger Shamim Iftekhar som arbetar för FNs utvecklingsfond UNDP.

– Tegel har en lång historia som byggmaterial i Bangladesh, alla våra historiska monument är byggda av tegel. Men idag är bruken farliga arbetsplatser.

Varje moment av tegeltillverkningen görs fortfarande för hand. Jord grävs upp och blandas med vatten. Leran formas i avlånga träformar – ofta av barn och tonåringar, sittande på huk i långa rader – och får torka i solen. Stenarna bärs sedan iväg för att brännas i stora ugnar, byggda av staplat tegel.

På bruket utanför Khulna står solen högt. En grupp män med tygskynken runt höfterna gräver jord med tunga spadar. Deras armar, tunna men starka, är täckta av sprucken lera. Längre bort står cykelkärror med travar av stenar. Kvinnor och män med sjalar virade runt huvudet – som skydd mot solen, och för att hålla teglet på plats – bär dem till bränningen. En del, som Robia, är bara i skolåldern. Andra är äldre, med grånat hår och fårade ansikten.

22-åriga Dolly, som likt många på landsbygden bara använder sitt förnamn, balanserar tio tegelstenar på en träbit på huvudet.

– Jag jobbar här för att försörja mig och min tvåårige son. Men det är tungt. Varje kväll har jag värk i ryggen, axlarna och fötterna.

Dolly, som bara gått två år i skolan, tjänar mellan 1000 och 1200 taka (80–90 kronor) i veckan. En låg lön, men ungefär vad en lärare i Bangladesh tjänar. Och klart bättre än jobb inom jordbruket, som ofta är det enda alternativet på landsbygden.

Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder, och urbaniseringen sker i rasande takt. Det är främst tegel som bygger de nya husen. Shamim Iftekhar förklarar varför.

– Det är enkelt att starta tegeltillverkning. Du behöver bara en liten bit land och 40 lakh taka (strax över 300 000 kronor), sex månader senare har du tjänat det femdubbla.

Men priset för de som arbetar på bruken är högt. Skyddsutrustning saknas, lyften är tunga och monotona. Dammet irriterar luftvägarna, kvinnorna får underlivsbesvär av timmar på huk. Bränningen är ett farligt jobb. De glödheta ugnarna sköts från ovansidan, ett enda felsteg innebär livsfara.

Aniful är i femtioårsåldern och har arbetat på bruket i över tio år. I en tunn rödblommig sari och plastsandaler jobbar hon med att forma stenarna. På några sekunder har hennes snabba händer packat träformen full med lera, vänt upp den och knackat ut en mjuk tegelsten på marken.

– Jag är glad att ha ett jobb. Men dammet ger mig hosta och arbetet sliter mycket, säger hon och gestikulerar mot sin rygg och sina ben.

Robia har ännu inte några sådana besvär. Hon tar sjalen av huvudet och börjar dansa, barfota, till en bengalisk poplåt som spelas på en mobiltelefon.

– Nej, jag ska inte jobba här när jag blir stor, säger hon.

– Jag ska bli dansare.

Du kanske också vill läsa…

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?