”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

I Sverige förbrukar vi Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Det rullar på – tack vare Katrin

ReportageKatrinefors bruk har inga formsvackor. När andra pappersbruk varslar och lägger ned investerar Metsä Tissue i stället hundratals miljoner i det anrika bruket. Framgången stavas dasspapper.

75 000 ton mjukpapper

  •  65 000 ton returpapper lastas in i avsvärtningen varje år.
  • 10 000 ton ny massa köps in från andra bruk för att höja papperskvaliteten.
  • 75 000 ton färdigt mjukpapper produceras varje år.
  • 18 000 pallplatser ryms i lagret.
  • 2,3 miljarder kronor omsätter Metsä Tissue, som förutom Katrinefors också äger bruken Pauliström och Nyboholm.
  • 230 kollektivarbetare jobbar på bruket i femskift, tvåskift eller på dagtid.

Toalettpapperets färger

  • På Metsä i Mariestad tillverkas bara vitt toalettpapper. Men nyligen har också svart papper diskuterats som en eventuell framtidssatsning.
  • På andra håll i hygienpappersbranschen har färger och tryck funnits länge. Till exempel finns det toalettpapper tryckta med sudoku på, korta historier, imitationer av både svensk och amerikansk pappersvaluta, och taggtråd.
  • Reklam på toalettpapper har också förekommit. 

60 miljoner rullar toapapper spolas ned i toaletten i Europa varje dag.

De flesta har nog rivit av en ruta Katrin någon gång. Eller försökt pilla ut en, bara en, pappershandduk från behållaren under spegeln. Det kan också ha varit Katrin. För på var och varannan offentlig toalett och arbetsplats runt om i Sverige hänger samma toalettpapper och dinglar längs kakelväggen. Det papperet tillverkas här, på Katrinefors bruk i Mariestad.

– Det är ett papper som går åt, om man säger så, säger Lars Persson.

Han jobbar dagtid som underhållsmekaniker på bruket. Och när han inte servar maskiner sitter han i Pappers facklokal som avdelningsordförande. På de här brunlackade trästolarna har han tillbringat många fackliga timmar genom åren. Som medlem, som skyddsombud, i diverse styrelseuppdrag, men också som avdelningsordförande en gång tidigare.

Sommaren 1980 klev Lars Persson in och gjorde sin första dag på bruket, 17 år gammal. Redan vid det laget hade förstås de allra flesta vant sig vid att ha toalett- och hushållspapper hemma. Oavsett om konjunkturen gick upp eller ner fortsatte de gamla pappersmaskinerna att spotta ut pappersmetrar på löpande band.

– Vi är inte så konjunkturskänsliga som övriga branschen. Efterfrågan på den sortens papper vi tillverkar går även bra i dåliga tider. Jag tror att folk har vant sig vid det här mjukpapperet, säger han.

Bruket grundades 1765. Men det var när det första kräppade papperet rullades upp 1943, som Katrinefors började resan mot just hygienprodukter. Ända fram till slutet av 40-talet hade postorderkataloger och dagstidningar tjänat dubbla syften. Men under efterkrigstidens högkonjunktur tog toalettpapperet över de svenska badrummen och blev snabbt hushållsstandard.

Det kräppade papperet hade en slät yta och en skrovlig och var föregångaren till det toalettpapper som vi har i dag.

De stora tretonsbalarna rullas upp från pappersmaskinerna PM-35, eller Jenkinsmaskiner som de också kallas. Sedan körs de bort till konverteringen för att sågas till mindre toalettrullar.  Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

I Sverige förbrukar vi i snitt 15 kilo toalettpapper per person och år, jämfört med ett snitt på ungefär 4 kilo räknat på hela världens befolkning. Det betyder för den skull inte att krisåren passerat förbi obemärkt på Katrinefors bruk. Under 2008, när världsekonomin tvärt bromsade in och varslen toppade riksnyheterna, fick ett 20-tal kollektivarbetare på bruket gå.

Men Lars Persson var inte oroad över några stora varsel då, och är det inte nu heller. Bruket har fortsatt gå med vinst och han ser ingen anledning för medlemmarna att vara ängsliga över nya lågkonjunkturer.

– De behöver inte vara rädda, säger han.

– Ja, alla går väl på toa eller? frågar Lotta Sjögren och skrattar. 

Hon jobbar i konverteringshallarna, där de stora tretonsrullarna med papper blir sågade i bitar, präglade med ett blommigt mönster och förpackade till små behändiga konsumentrullar. Precis som Lars Persson fick hon anställning direkt efter skolan och här har hon blivit kvar sedan dess.

– Det ligger en yrkesstolthet hos alla här tror jag. Vi är bra på det vi gör helt enkelt. Även om det gnälls, skälls och bråkas om vissa grejer. Men fan, det är så det är.

Plötsligt får hon syn på något.

– Kan vi ta paus på två minuter. Jag måste putta i gång en maskin, säger hon och springer ut ur rastkuren.

Men det hinner knappt gå två minuter innan hon står i dörren igen. Under tiden har hon hunnit fundera. Visserligen går bruket bra, men arbetarna får också slita hårt för att allt ska gå runt.

– Det har blivit mycket stramare tyglar på allting här, säger Lotta Sjögren.

Allt började med den så kallade ”ökenvandringen” 1989. Det var då den finska skogsjätten Metsä Tissue, då Metsä-Serla, köpte upp fabriken. De nya ägarna beslutade sig snabbt för att lönsamheten måste bli bättre. Mycket bättre. Efter ett antal varsel på mellan 50 och 80 personer åt gången återstod snart inte ens hälften av personalen.

I slutet av 80-talet sköttes ruljangsen på bruket av drygt 1 100 anställda. I dag ligger den siffran på 450 personer, om man räknar med tjänstemännen i Metsäs Sverigekontor som ligger på området. Det betyder att mer ska hinnas med på mindre tid. 

– Vi har slimmat, men inte direkt under lågkonjunkturer. Sedan finnarna köpte oss har vi fått anpassa vår kostym, säger Lars Persson.

– Det var en tuff tid. Det var jobbigt. Vi påtalade att ”det här kommer aldrig att fungera”. Lik förbannat när man då körde i gång, så visade det sig att vi anpassade oss som människor. Men det är jävligt tufft för dem som inte orkar. Förr fanns det reträttplatser för dem, men de platserna finns inte mer.

Han menar att ägarna hela tiden sneglar på olika sätt att göra bruket mer lönsamt.

– Men nu har vi kommit till en sådan nivå att det inte går att slimma mer.

Trots att verksamheten bantats och schemat kan vara svårt att få ihop, verkar det anrika bruket i Mariestad ändå stå sig väl. Ingen dasspappersdöd som tidningsdöden. Ingen lågkonjunktur som kan få svenskarna att tumma på hygienen.

Varje år lastas tiotusentals ton returpapper in i avsvärtningen på bruket. Kasserade tidningar från Danmark, Norge och Sverige. Ut kommer sedan till synes oändliga mängder med kritvitt, färdigrullat och förpackat mjukpapper. De mjukaste varianterna går speciellt bra och efterfrågan ökar. Dessutom infördes åretruntdrift i början på året. Nu ska pappersmaskinerna snurra på även under julen, påsken, första maj och alla de andra röda dagarna. Katrinefors bruk går som aldrig förr.

Men Lars Perssons obevekliga framtidstro handlar inte om att det blir fler produktionsdagar. Det som får honom att hoppas heter nyinvestering. 

Under förra året byggdes en ny fjärrvärmepanna som ska förse både Mariestad och bruket med värme och billigare el. Metsä Tissue gick då in med 150 miljoner kronor, som delägare tillsammans med det kommunala bolaget VänerEnergi. Och det tar inte slut där. 

Skogskoncernen har nu plöjt ner 100 miljoner kronor till i en helt ny konverteringslinje och utökat lagerutrymme. Det innebär att de kommer kunna producera ytterligare 25 000 ton färdigkonverterade produkter per år på Katrinefors bruk. Den nya linjen är planerad att tas i drift under hösten.

– För den här investeringen som vi fått nu, ser jag att framtiden är tryggad, säger Lars Persson med en hoppfull ton.

– Utöver konverteringslinjen kan vi bara sia om det blir en till pappersmaskin. Inte vet jag, men förutsättningarna finns ju då.

ARON ENGMAN

Läs mer från Dagens Arbete:

Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Ladda ner DA nr 1 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Striden om arbetsrätten

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

2

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

3

”Det var fan dags att skärpa sig”

HälsaEtt telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

”Förståelsen för inhyrda är bättre i dag”

BemanningFacket skrek högt när Lilla Edets pappersbruk började med bemanning 2014. Nu har kritiken minskat – inhyrningen är låg, löneskillnaderna har jämnats ut.

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Måste jag byta uppgifter efter pappaledighet?

Fråga DAHan fick inte tillbaka sitt gamla jobb när han återkom från föräldraledigheten. Får det gå till så? DA:s expert svarar.

”Det känns redan som jag har vunnit”

Pappersarbetaren Micke Holm känner sig som att han redan har vunnit, oavsett hur det går för honom i Talangfinalen. Men vilken låt han ska framföra, det vill han inte avslöja.

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

15 till 45 millimeter är bredden på remsorna – kantlisterna – som bland annat används på Ikeas kända bokhylla Billy. Foto: Adam Daver

Laddar kantlistmaskinen

ÖgoblicketUlrika Öhrling är operatör på konverteringen i Billingsfors

Annika Rahm är sömmerska på Woolpower Östersund. Foto: Adaam Daver

”Passa på när det är rejält kallt”

Proffset tipsarNu är tiden inne för gosiga ylleunderställ. Annika Rahm på Woolpower i Östersund tipsar om hur du bäst tar hand om dem. 

Gabriel Jöngren, Sandra Johansson, Marcus Davidsson, Camilla Eriksson och Sara Wiinikka utgör projektgruppen för Ung 2020 tillsammans med Pontus Georgsson, Pauline Hylander och P-A Petterson från förbundskontoret. Foto: Adam Daver

”Viktigt att vi unga tar hand om varandra”

Ung 2020Nu har Pappers nya ungdomsambassadörer samlats för första gången. Tillsammans ska de se till att förbundet finns till även om 40 år, och då krävs en rejäl kraftansträngning.

Leandro Steinnagel, till vänster, gillar plåtlådorna. Bra för kall mat, tycker han. Här bredvid Monica Jalonen och Gabriel Banor. Foto: Adam Daver

Billiga lådor håller tätt

Da testarVad är bästa sättet att förvara den medhavda lunchen? DA lät några anställda på Astra Zeneca testa sju matlådor under lika många dagar.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

2

Det sista skriet?

BildreportagetFotografen Ragnar Axelsson har de senaste trettio åren genomkorsat Arktis, Grönland och Kanada och skildrat bland annat jägarbefolkningens levnadsvillkor. Hans bilder från Grönland berättar om det få har upplevt med egna ögon, men som många talar om: en kommande klimatkatastrof.

Illustration: Rebecca Elfast

Bli stark av bönor

KlimatkollenDina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Farliga vibrationer

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

”Gör det dyrare att visstidsanställa”

Det bör vara dyrare för arbetsgivare att visstidsanställa, kompetensutveckling ska gynnas och anställningstryggheten bör öka för dem som arbetar länge på korta tidsbegränsade jobb. Det föreslår Anders Wallner som utrett ett mer hållbart arbetsliv.

”Jag cyklar 500 mil om året, både landsväg och mountainbike”, berättar Tomas Olsson. Foto: David Lundmark

”Jag har avverkat några cyklar”

ProfilenI sommar cyklar truckföraren Tomas Olsson Vätternrundan för trettionde gången.

Ny krönikör

”Man behöver inte vara stor och stark för att jobba som ­svetsare. Är det tunga lyft är det bara att be om hjälp.” säger Maria Höök. Foto: Maria Höök

”Det vidriga är chefer som inte gör något”

DA MÖTERVia sociala medier tar svetsaren Maria Höök kampen för medsystrar som blir sexuellt trakasserade i industrin. Men främst brinner hon för att locka fler tjejer till yrket. 

DA:s fotograf prisas igen

Han vann en klass i fjol, nu har han åter gått till final i Årets Bild. DA:s David Lundmarks fotograf gör allt från djuplodande granskningar till vardagsskildringar av svenska industriarbetare.

Rökpaus i Red Dead Redemption 2.

Datorspel som tar tid och berör

LÅNGSAMTDen nya vågen av datorspel innehåller inte bara kickar, här görs också stor sak av livets måsten: äta, sova och spara ihop pengar till tågbiljetten.

Skuldfällan

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.