Industriarbetarnas tidning

Det rullar på – tack vare Katrin

26 maj, 2014

Skrivet av ARON ENGMAN

ReportageKatrinefors bruk har inga formsvackor. När andra pappersbruk varslar och lägger ned investerar Metsä Tissue i stället hundratals miljoner i det anrika bruket. Framgången stavas dasspapper.

75 000 ton mjukpapper

  •  65 000 ton returpapper lastas in i avsvärtningen varje år.
  • 10 000 ton ny massa köps in från andra bruk för att höja papperskvaliteten.
  • 75 000 ton färdigt mjukpapper produceras varje år.
  • 18 000 pallplatser ryms i lagret.
  • 2,3 miljarder kronor omsätter Metsä Tissue, som förutom Katrinefors också äger bruken Pauliström och Nyboholm.
  • 230 kollektivarbetare jobbar på bruket i femskift, tvåskift eller på dagtid.

Toalettpapperets färger

  • På Metsä i Mariestad tillverkas bara vitt toalettpapper. Men nyligen har också svart papper diskuterats som en eventuell framtidssatsning.
  • På andra håll i hygienpappersbranschen har färger och tryck funnits länge. Till exempel finns det toalettpapper tryckta med sudoku på, korta historier, imitationer av både svensk och amerikansk pappersvaluta, och taggtråd.
  • Reklam på toalettpapper har också förekommit. 

60 miljoner rullar toapapper spolas ned i toaletten i Europa varje dag.

De flesta har nog rivit av en ruta Katrin någon gång. Eller försökt pilla ut en, bara en, pappershandduk från behållaren under spegeln. Det kan också ha varit Katrin. För på var och varannan offentlig toalett och arbetsplats runt om i Sverige hänger samma toalettpapper och dinglar längs kakelväggen. Det papperet tillverkas här, på Katrinefors bruk i Mariestad.

– Det är ett papper som går åt, om man säger så, säger Lars Persson.

Han jobbar dagtid som underhållsmekaniker på bruket. Och när han inte servar maskiner sitter han i Pappers facklokal som avdelningsordförande. På de här brunlackade trästolarna har han tillbringat många fackliga timmar genom åren. Som medlem, som skyddsombud, i diverse styrelseuppdrag, men också som avdelningsordförande en gång tidigare.

Sommaren 1980 klev Lars Persson in och gjorde sin första dag på bruket, 17 år gammal. Redan vid det laget hade förstås de allra flesta vant sig vid att ha toalett- och hushållspapper hemma. Oavsett om konjunkturen gick upp eller ner fortsatte de gamla pappersmaskinerna att spotta ut pappersmetrar på löpande band.

– Vi är inte så konjunkturskänsliga som övriga branschen. Efterfrågan på den sortens papper vi tillverkar går även bra i dåliga tider. Jag tror att folk har vant sig vid det här mjukpapperet, säger han.

Bruket grundades 1765. Men det var när det första kräppade papperet rullades upp 1943, som Katrinefors började resan mot just hygienprodukter. Ända fram till slutet av 40-talet hade postorderkataloger och dagstidningar tjänat dubbla syften. Men under efterkrigstidens högkonjunktur tog toalettpapperet över de svenska badrummen och blev snabbt hushållsstandard.

Det kräppade papperet hade en slät yta och en skrovlig och var föregångaren till det toalettpapper som vi har i dag.

De stora tretonsbalarna rullas upp från pappersmaskinerna PM-35, eller Jenkinsmaskiner som de också kallas. Sedan körs de bort till konverteringen för att sågas till mindre toalettrullar.  Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

I Sverige förbrukar vi i snitt 15 kilo toalettpapper per person och år, jämfört med ett snitt på ungefär 4 kilo räknat på hela världens befolkning. Det betyder för den skull inte att krisåren passerat förbi obemärkt på Katrinefors bruk. Under 2008, när världsekonomin tvärt bromsade in och varslen toppade riksnyheterna, fick ett 20-tal kollektivarbetare på bruket gå.

Men Lars Persson var inte oroad över några stora varsel då, och är det inte nu heller. Bruket har fortsatt gå med vinst och han ser ingen anledning för medlemmarna att vara ängsliga över nya lågkonjunkturer.

– De behöver inte vara rädda, säger han.

– Ja, alla går väl på toa eller? frågar Lotta Sjögren och skrattar. 

Hon jobbar i konverteringshallarna, där de stora tretonsrullarna med papper blir sågade i bitar, präglade med ett blommigt mönster och förpackade till små behändiga konsumentrullar. Precis som Lars Persson fick hon anställning direkt efter skolan och här har hon blivit kvar sedan dess.

– Det ligger en yrkesstolthet hos alla här tror jag. Vi är bra på det vi gör helt enkelt. Även om det gnälls, skälls och bråkas om vissa grejer. Men fan, det är så det är.

Plötsligt får hon syn på något.

– Kan vi ta paus på två minuter. Jag måste putta i gång en maskin, säger hon och springer ut ur rastkuren.

Men det hinner knappt gå två minuter innan hon står i dörren igen. Under tiden har hon hunnit fundera. Visserligen går bruket bra, men arbetarna får också slita hårt för att allt ska gå runt.

– Det har blivit mycket stramare tyglar på allting här, säger Lotta Sjögren.

Allt började med den så kallade ”ökenvandringen” 1989. Det var då den finska skogsjätten Metsä Tissue, då Metsä-Serla, köpte upp fabriken. De nya ägarna beslutade sig snabbt för att lönsamheten måste bli bättre. Mycket bättre. Efter ett antal varsel på mellan 50 och 80 personer åt gången återstod snart inte ens hälften av personalen.

I slutet av 80-talet sköttes ruljangsen på bruket av drygt 1 100 anställda. I dag ligger den siffran på 450 personer, om man räknar med tjänstemännen i Metsäs Sverigekontor som ligger på området. Det betyder att mer ska hinnas med på mindre tid. 

– Vi har slimmat, men inte direkt under lågkonjunkturer. Sedan finnarna köpte oss har vi fått anpassa vår kostym, säger Lars Persson.

– Det var en tuff tid. Det var jobbigt. Vi påtalade att ”det här kommer aldrig att fungera”. Lik förbannat när man då körde i gång, så visade det sig att vi anpassade oss som människor. Men det är jävligt tufft för dem som inte orkar. Förr fanns det reträttplatser för dem, men de platserna finns inte mer.

Han menar att ägarna hela tiden sneglar på olika sätt att göra bruket mer lönsamt.

– Men nu har vi kommit till en sådan nivå att det inte går att slimma mer.

Trots att verksamheten bantats och schemat kan vara svårt att få ihop, verkar det anrika bruket i Mariestad ändå stå sig väl. Ingen dasspappersdöd som tidningsdöden. Ingen lågkonjunktur som kan få svenskarna att tumma på hygienen.

Varje år lastas tiotusentals ton returpapper in i avsvärtningen på bruket. Kasserade tidningar från Danmark, Norge och Sverige. Ut kommer sedan till synes oändliga mängder med kritvitt, färdigrullat och förpackat mjukpapper. De mjukaste varianterna går speciellt bra och efterfrågan ökar. Dessutom infördes åretruntdrift i början på året. Nu ska pappersmaskinerna snurra på även under julen, påsken, första maj och alla de andra röda dagarna. Katrinefors bruk går som aldrig förr.

Men Lars Perssons obevekliga framtidstro handlar inte om att det blir fler produktionsdagar. Det som får honom att hoppas heter nyinvestering. 

Under förra året byggdes en ny fjärrvärmepanna som ska förse både Mariestad och bruket med värme och billigare el. Metsä Tissue gick då in med 150 miljoner kronor, som delägare tillsammans med det kommunala bolaget VänerEnergi. Och det tar inte slut där. 

Skogskoncernen har nu plöjt ner 100 miljoner kronor till i en helt ny konverteringslinje och utökat lagerutrymme. Det innebär att de kommer kunna producera ytterligare 25 000 ton färdigkonverterade produkter per år på Katrinefors bruk. Den nya linjen är planerad att tas i drift under hösten.

– För den här investeringen som vi fått nu, ser jag att framtiden är tryggad, säger Lars Persson med en hoppfull ton.

– Utöver konverteringslinjen kan vi bara sia om det blir en till pappersmaskin. Inte vet jag, men förutsättningarna finns ju då.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.