”Verkligheten håller på att komma ifatt”

KärnkraftsdebattenVerkligheten håller på att komma ifatt fler och fler i den svenska energidebatten. Fromma förhoppningar är snart det enda som finns kvar för de som drömmer om kärnkraften. I verkligheten har nämligen ny kärnkraft visat sig vara dyr, riskabel och geopolitiskt helt oförsvarbar.

Nu senast var det generaldirektören för Svenska Kraftnät, Mikael Odenberg, som i mångt och mycket delar de perspektiv som jag förde fram i min första replik på Christer Larsson och Per Öhman svar till mig.

Odenbergs slutsats under Svenska Dagbladets Energi Summit häromdagen är kan knappast bli tydligare, ”Ny kärnkraft är en utopi”. Detta bekräftar också den bild som jag själv fått när jag talat med olika experter och företagsledare inom kraftbranschen de senaste åren.

Odenberg förstärker också bilden av att ett par reaktorer redan nu är på fallrepet av rena ekonomiska skäl nu när alla reaktorer måste ha en oberoende härdskylning. Därför ligger bordet dukat för Löfven. Det borde inte vara speciellt svårt att sy ihop en blocköverskridande energiuppgörelse utifrån alliansens energiuppgörelse när ny kärnkraft i praktiken inte kommer att byggas och där ett par reaktorer sannolikt kommer att läggas ned relativt snart.

De är också glädjande att Christer Larsson och Per Öhman inte kritiserar min beskrivning av att vindkraften kan producera el till ett lägra pris än ny kärnkraft. Lågt produktionspris av el är en central pusselbit för att skapa god konkurrenskraft för den elintensiva industrin.

En annan fråga är balanskraften. Jag full respekt för att balanskraftfrågan skulle kunna skapa problem om vi mycket hastigt avvecklade alla reaktorer på en gång. Det är dock inte aktuellt utan tanken är att successivt låta kärnkraften avveckla sig själv medan alla nya investeringar satsas på energieffektiviseringar och förnybar elproduktion. Ny kärnkraft är som bekant inte aktuell utifrån dagens energipolitiska beslut där subventioner till kärnkraften är uteslutna.

Professor Lennart Söder på KTH har i en utredning visat att Sverige idag inte skulle få problem med balanskraften även om vi avvecklade cirka hälften av våra reaktorer.  Vilket det ändå inte är tal om på kort sikt. Sverige har unika förutsättningar att lagra överskott av vind och sol igenom att spara på vattenkraften när det blåser mycket och låta vattennivån i våra dammar stiga för att senare använda denna lagrade energi när vi har dagar av stiltje.

På sikt kommer det nordiska elsystemet att behöva bygga ihop sig allt mer med det Europeiska elnätet för att bistå länder som har den mycket svårare än oss att skapa ett helt förnybart energisystem. Norden är en naturlig exportör av el i EU utifrån våra rika naturresurser. Fördelen ur balanskraftsynpunkt är att ett större internationellt elnät med många producenter och konsumenter har lättare för att balansera kraften på nätet.  Balansfrågan blir alltså lättare att lösa i takt med att elnäten byggs ut.

Utöver detta finns det andra pusselbitar som kan lösa balanskraften.

• Biokraftvärmeverk har en underytnyttjad potential i Sverige, något som borde stimuleras mer.
• Biogaskraftvärme är en annan underytnyttjad energikälla.
• Integrera den svenska elnätet med det europeiska så att vi tillsammans kan balansera upp våra energisystem över gränserna.
• Det är hög tid att utveckla marknadsinstrument så att även konsumenterna är med och parerar effekttoppar.

Som sagt, balanskraftfrågan skall inte nonchaleras på lång sikt. Men just nu finns det ingen anledning till oro om några reaktorer fasas ut när vi samtidigt har så mycket vattenkraft i det nordiska systemet.

Vi kan gärna utreda balanskraftsfråga på lång sikt men frågan om balanskraft som argument för ny kärnkraft är inte hållbart.

Mitt intryck kvarstår. Många aktörer, i likhet med Mikael Odenberg, närmar sig nu varandra i en långsiktig energivision där ny kärnkraft inte behövs. Kanske kan vi tillsammans hjälpa Löven på traven i att hitta den gemensamma nämnaren för en blocköverskridande energiuppgörelse som inte hotar den energiintensiva industrin i landet. Ska vi göra ett försök tillsammans?

Läs vår granskning av energiförbrukningen inom Pappersindustrin:
Så mycket el slukar bruken