Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Verkligheten håller på att komma ifatt”

19 september, 2014

Skrivet av Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

KärnkraftsdebattenVerkligheten håller på att komma ifatt fler och fler i den svenska energidebatten. Fromma förhoppningar är snart det enda som finns kvar för de som drömmer om kärnkraften. I verkligheten har nämligen ny kärnkraft visat sig vara dyr, riskabel och geopolitiskt helt oförsvarbar.

Om skribenten

  • Svante Axelsson är generalsekreterare i Svenska naturskyddsföreningen. Han har i dagarna kommit ut med boken Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Den handlar om hur han anser att övergången till ett hållbart samhälle kan se ut i praktiken.

Nu senast var det generaldirektören för Svenska Kraftnät, Mikael Odenberg, som i mångt och mycket delar de perspektiv som jag förde fram i min första replik på Christer Larsson och Per Öhman svar till mig.

Odenbergs slutsats under Svenska Dagbladets Energi Summit häromdagen är kan knappast bli tydligare, ”Ny kärnkraft är en utopi”. Detta bekräftar också den bild som jag själv fått när jag talat med olika experter och företagsledare inom kraftbranschen de senaste åren.

Odenberg förstärker också bilden av att ett par reaktorer redan nu är på fallrepet av rena ekonomiska skäl nu när alla reaktorer måste ha en oberoende härdskylning. Därför ligger bordet dukat för Löfven. Det borde inte vara speciellt svårt att sy ihop en blocköverskridande energiuppgörelse utifrån alliansens energiuppgörelse när ny kärnkraft i praktiken inte kommer att byggas och där ett par reaktorer sannolikt kommer att läggas ned relativt snart.

De är också glädjande att Christer Larsson och Per Öhman inte kritiserar min beskrivning av att vindkraften kan producera el till ett lägra pris än ny kärnkraft. Lågt produktionspris av el är en central pusselbit för att skapa god konkurrenskraft för den elintensiva industrin.

En annan fråga är balanskraften. Jag full respekt för att balanskraftfrågan skulle kunna skapa problem om vi mycket hastigt avvecklade alla reaktorer på en gång. Det är dock inte aktuellt utan tanken är att successivt låta kärnkraften avveckla sig själv medan alla nya investeringar satsas på energieffektiviseringar och förnybar elproduktion. Ny kärnkraft är som bekant inte aktuell utifrån dagens energipolitiska beslut där subventioner till kärnkraften är uteslutna.

Professor Lennart Söder på KTH har i en utredning visat att Sverige idag inte skulle få problem med balanskraften även om vi avvecklade cirka hälften av våra reaktorer.  Vilket det ändå inte är tal om på kort sikt. Sverige har unika förutsättningar att lagra överskott av vind och sol igenom att spara på vattenkraften när det blåser mycket och låta vattennivån i våra dammar stiga för att senare använda denna lagrade energi när vi har dagar av stiltje.

På sikt kommer det nordiska elsystemet att behöva bygga ihop sig allt mer med det Europeiska elnätet för att bistå länder som har den mycket svårare än oss att skapa ett helt förnybart energisystem. Norden är en naturlig exportör av el i EU utifrån våra rika naturresurser. Fördelen ur balanskraftsynpunkt är att ett större internationellt elnät med många producenter och konsumenter har lättare för att balansera kraften på nätet.  Balansfrågan blir alltså lättare att lösa i takt med att elnäten byggs ut.

Utöver detta finns det andra pusselbitar som kan lösa balanskraften.

  • Biokraftvärmeverk har en underytnyttjad potential i Sverige, något som borde stimuleras mer.
  • Biogaskraftvärme är en annan underytnyttjad energikälla.
  • Integrera den svenska elnätet med det europeiska så att vi tillsammans kan balansera upp våra energisystem över gränserna.
  • Det är hög tid att utveckla marknadsinstrument så att även konsumenterna är med och parerar effekttoppar.

Som sagt, balanskraftfrågan skall inte nonchaleras på lång sikt. Men just nu finns det ingen anledning till oro om några reaktorer fasas ut när vi samtidigt har så mycket vattenkraft i det nordiska systemet.

Vi kan gärna utreda balanskraftsfråga på lång sikt men frågan om balanskraft som argument för ny kärnkraft är inte hållbart.

Mitt intryck kvarstår. Många aktörer, i likhet med Mikael Odenberg, närmar sig nu varandra i en långsiktig energivision där ny kärnkraft inte behövs. Kanske kan vi tillsammans hjälpa Löven på traven i att hitta den gemensamma nämnaren för en blocköverskridande energiuppgörelse som inte hotar den energiintensiva industrin i landet. Ska vi göra ett försök tillsammans?

Läs vår granskning av energiförbrukningen inom Pappersindustrin:
Så mycket el slukar bruken

2 kommentarer till “Verkligheten håller på att komma ifatt

  • Låter man samhället och miljön vara politiskt prioriterade före vinstjakt kan de som jagar vinst fortfarande ha vinst och beroende på förmåga antagligen ha mer vinst

  • Jag uppfattar att ohållbar konkurrens är negativ konkurrens. Sysslar jag med negativ konkurrens kan jag ta mig tid att tänka positivt och så fort det går vara en konstruktiv samhällskraft

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Jorden skadas och anställda skadas

Jorden skadas och anställda skadas

Gretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.